Corona Radiata

Corona_RadiataCorona Radiata handlar om de första tre månaderna av en graviditet och ett missfall. En berättelse om den sköra balansgången mellan liv och död där ambivalenta känslor flätas med märkliga fakta om fosterutveckling. I filmen spelar jag både rollen av den gravida kvinnan som lyssnar inåt och rollen av foster som lever i sin egen värld. Graviditeten var för mig en övernaturlig, fantastisk saga om det mest vardagliga och naturligaste som finns. Plötsligt dog fostret i mig. Det var den största sorg jag upplevt i mitt liv. I filmens slutscen är jag gravid på nytt, vägarna bär och jag kanske når fram, säger jag till mig själv.

En film av Magdalena Dziurlikowska producerad med stöd från Konstnärsnämnden. 2016, 34 min.
Utställningar: Visby konsthall, BoMo Borlänge Modern.

Man och barn

Magdalena litenMan och barn är en film om lusten att få familj men inte hitta rätt i sitt liv så att det kan bli möjligt. En vardaglig dröm många andra får förverkligad men som verkar omöjlig för mig. Varför är det så? Hur ska jag skynda långsamt när jag närmar mig fyrtio och tiden rinner bort? Vad är möjligt att göra inom ramarna för dagens etik, moral och forskning, och vad finns utanför ramen? I filmen berättar jag om mina känslor och bevekelsegrunder och spinner sedan vidare in i surrealismen och framtiden. Jag vill skapa en drastisk, analytisk och humoristisk berättelse. En historia om en kvinna som stöter emot en vägg och försöker hitta utvägar.

En film av Magdalena Dziurlikowska producerad med stöd från Konstnärsnämnden. 2014, 27 min.
Visningar: APA Gallery, Stockholm. Galleri Verkligheten Umeå. Gerlesborgsskolans jubileumsutställning i Stockholm.

Mother of Pearl

I filmen Mother of Pearl spelar jag både mig själv och min mamma. Jag har köpt peruk och bär hennes kläder, det hon brukar säga till mig säger jag nu till mig själv. Våra samtal kulminerar ofta i konflikter som ter sig humoristiska och bisarra för en utomstående, men all dialog i filmen har också utspelats i verkligheten.

Magdalena Dziurlikowska i samarbete med Niklas Rydén 2013, 22 min.
Producerad med stöd från Konstnärsnämnden.
Visningar: Domeij Gallery Stockholm, Galleri Syster Luleå, Oberhausen International Short Film Festival, Vita Kuben i Umeå via Survival Kit Umeå, Videogud i Uppsala, Leksands Kulturhus, Meken m.m.
Samlingar: Filmform.
Recension i Expressen.

Porcelain Princess

I filmen Porcelain Princess samtalar mamma och jag med varandra, vi kommer inte överens, skrattar åt oss själva, blir arga och sluter fred. Scener ur vårt vardagsliv varvas med intervjuer där vi antingen talar för oss själva eller i dialog med varandra. Samtalen överlappar delvis tematiken i Mother of Pearl men turneras på ett annat sätt.

Magdalena Dziurlikowska i samarbete med Niklas Rydén 2013, 20 min.
Producerad med stöd från Konstnärsnämnden.
Visningar: Domeij Gallery Stockholm, Galleri Syster Luleå, Vita Kuben i Umeå via Survival Kit Umeå, Videogud i Uppsala, Leksands Kulturhus, Meken m.m.
Samlingar: Filmform.

 

Polish Palace

Filmen The Polish Palace är bakgrundshistorien till min och mammas relation. Berättelser om Polen flätas ihop med minnet av den stora resan vi gjorde när vi bytte land. Vi tittar tillbaka på våra liv och försöker hitta en gemensam historia.

Magdalena Dziurlikowska i samarbete med Niklas Rydén 2013, 16 min.
Producerad med stöd från Konstnärsnämnden.
Visningar: Domeij Gallery Stockholm, Galleri Syster Luleå, Vita Kuben i Umeå via Survival Kit Umeå, Videogud i Uppsala, Leksands Kulturhus, Meken m.m.

Water Colours


Water Colours is a poetical, personal and political film about water. Historical events, my own experiences, myths and strange facts about water blend together.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2012, 20 min.
Exhibitions: Galleri Box, Gothenburg, Uppsala International Short Film Festival.

Don’t Mention the Music

En film om lusten att sjunga och svårigheterna att sjunga rätt. Jag älskar att sjunga, men sjunger falskt, och berättar om den roll sången har spelat i mitt liv. I vår kultur värderas sången högt, de som kan sjunga blir våra idoler och de flesta kan inte tänka sig ett liv utan musik. Sången har också en karaktär av allemansrätt, det är ett musikinstrument vi alla bär med oss, men trots detta är röst och sång något som många har en komplicerad relation till.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2011, 14:30 min.
Exhibitions: Tempo Documentary Festival (nominated in Short Award and given a honourable mention), Ystads konstmuseum, Galleri Box in Gothenburg, Uppsala International Short Film Festival.

My Secret Life

In the video My Secret Life I play two parts. The character in the red dress is self-confident but a bit numb. The character in the blue dress is full of feelings but hasn’t found her place in life. These red and blue personas are like sisters, or even two sides of one person. These two characters live close to each other, crossing each other’s paths. Your life may take unexpected routes, randomly. It can be difficult to be true to oneself and lead a life you want to lead.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2011, 14 min.
Exhibtions: Turku Biennial, Aboa Vetus & Ars Nova. National Centre for Contemporary Arts Moscow. Uppsala Short Film Festival, Galleri Box in Gothenburg, Global Talks in Stockholm.
Collections: Aboa Vetus & Ars Nova.
Reportage i Cora.

Favourite Things

Varje gång jag är på en ny plats tänker jag snabbt efter vad det är jag tycker om där. Olika detaljer, stämningar och föremål som gör mig varm. Det är ett sätt att göra platsen till sin. I den här filmen utgår jag från en stram, kärv och gammalmodig miljö. Jag försöker hitta detaljer som fastnar i mig och berättar på ett surrealistiskt sätt om dem. Filmen består av tio kapitel, alla tillägnade en sak eller en miljö.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2010, 17 min.
Exhibitions: Göteborg International Film Festival, Galleri Box i Göteborg.
Executed: Eckerö Post- och Tullhus, Åland, Artist in Residence.

The Holy Grail

A film about existential questions and self chosen childlessness. My film “I haven’t asked for this” is about the same thing and was made in 2007. Three years later I wanted to revisit the same topic. I speak about this hard choice in life as I walk around in surroundings characterized by coldness and loneliness but also by freedom and strength. Karen Blixen said once that no one can chase The Holy Grail with a baby stroller. Is that really so? And what is The Holy Grail, that I sacrifice so much for?

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2010, 14 min.
Executed: Nordisk Kunstnarsenter Dale, NKD, Artist in Residence.
Exhibited: Eskilstuna konstmuseum, Uppsala Short Film festival, Vårsalongen Liljevalchs.
Collections: Filmform.
Recension i Upsala Nya Tidning.
Recension i Länstidningen.
Reportage i Upsala Nya Tidning.
Reportage i Cora. 

Criticism

I work as an artist and as an art critic. I love images and I have an urge to write. There is such a sharpness and clarity when working with text. Of course there are negative sides as well, incomprehensible catalogue texts, unappreciative editors and a bad conscience because I write about someone else’s art instead of working with my own. These are the things I want to tell, but when people ask me about how it is to be artist and art critic they ask if I’m not reviewing my friends and why critics aren’t more critical.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2010, 9 min.
Exhibited: Eskilstuna konstmuseum, Galleri Box in Gothenburg.
Collections: Filmform.

Self Torture

I’m brought up in catholic faith and according to it you should go to confession every know and then. The first time I went I didn’t have anything to confess. So I lied. The film is a story about the self destructivness that is present in many of us. It is a narrative about a divided self, someone that exposes herself, drives herself hard, and at the other end someone who is being exposed and tormented. All this self torture in small print that goes on in everybody’s every day life.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Niklas Rydén, 2009, 7:30 min.
Executed: Danielsgården, Artist in Residence.
Exhibited: Eskilstuna konstmuseum, Tensta Konsthall in Stockholm.
Collections: Filmform.

Attention Whore

Jag attraheras av den draghjälp som ett erkännande eller ett kändisskap för med sig. En känd människa får mycket lättare plats i det stora samtalet och kan påverka andra. En känd människa kan också uppnå den konstnärliga friheten att leva på att vara sig själv.
I filmen analyserar jag min strävan efter att göra skillnad och bli sedd. Däremellan är jag besviken på mig själv för att jag inte är mer strategisk, och samtidigt skäms jag för mina beräknande tankar.

2009, 7:30 min.
Exhibited: Eskilstuna konstmuseum, Galleri Kretz in Malmö.
Reportage i Dagens Nyheter.

The Rules

The Rules is a film about all the rules that I have at home. Is the toilet lid supposed to be open or closed? Should you remove your shoes upon entering? The most natural thing for oneself can be uncomfortable for someone else. Everybody has a concealed set of rules and becomes annoyed when someone violates them. In the film I take the viewer through all the places in my home where a guest can go wrong. At the same time I visit places in my mind from where the rules stem.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Richard Dinter, 2008, 10 min.
Exhibited: Eskilstuna konstmuseum, Norrköping filmfestival and Galleri Maskinen in Umeå.
Collections: Filmform.

I haven’t asked for this

I don’t want to have children. Yet, or perhaps because of that I often end up in discussions about having children. In the film I answer the most common questions I get. My answers have developed to a permanent repertory that plays in my head. That is the voice over in the film while I’m seen walking around at home, at a florist and at a party apparel store when looking for masks. These surroundings form parallels to the private realm, the so called natural and the construction of an identity.

Magdalena Dziurlikowska in collaboration with Richard Dinter, 2007, 7:40 min.
Exhibited: Oberhausen Short Film Festival, Athens Video Art Festival, Tempo Festival in Stockholm, Video art festival in Uppsla, Eskilstuna konstmuseum.
Collections: Filmform.
Reportage i Radio P1.
Reportage i Svenska Dagbladet.
Reportage i Stockholm City.
Reportage i Upsala Nya Tidning.

There are no limits to what I can do

Richard is acting a petty thief who walks around in his home and tells about everything that he has stolen. He hasn’t bought anything, not the books, nor the tooth brush… and the apartment is not his own either. The story evolves to a story of his life. He took small tings with his father and now he is a father himself and has to quit this bad habit. Most people have pilfered in stores and at work but no one confesses that they steel.

Richard Dinter and Magdalena Dziurlikowska, 2007, 9:20 min.
Exhibited: Documentary Festival in Kassel, Short Film Festival in Oberhausen, Uppsala Short Film Festival, Biograf Spegeln in Malmö and Teatergalleriet in Uppsala.
Collections: Filmform.
Recension i Upsala Nya Tidning. 

Home Styling

Home Styling är gjord i en tid då människor kan investera hela liv i att göra om sina hem. Home Styling är längtan till det perfekta, det är en aktivitet som aldrig blir klar och aldrig når sin fullbordan. Hemmet förvandlas till ett visitkort och till en scen för självförverkligande. Hemmet blir projekt och prestationsångest istället för rekreation och trygghet. De fyra väggarna skyddar inte ett privat liv utan ramar in en utsaga om det ideala livet som kablas ut i offentligheten.

2006, 8 min.
Utställningar: Kulturhuset, Arkitekturmuseet, Marabouparkens konsthall, Eskilstuna konstmuseum, Liljevalchs Vårsalong, Drömfabriken/Filmhuset, Kungsbacka konsthall, Biograf Spegeln in Malmö, Teatergalleriet in Uppsala.
Samlingar: Eskilstuna konstmuseum. Filmform.
Inslag i TV-prgrammet Arty.
Recension i Upsala Nya Tidning. 

Guided Tour

A guided tour by my self about myself. I’m soberly dressed, my language is polished and my gestures refined. I proceed with the things in my home and speak about myself in third person. I have earlier worked as a museum guide and I wanted to play with this experience by letting the guided tour be about my life. I also wanted to investigate how meaning is created when I describe something which isn’t usually described.

2003, 8:30 min.
Exhibited: MM Blick at Moderna Museet, Tempo Festival, Eskilstuna konstmuseum, Norrköpings Konstmuseum, Norrköpings Film Festival, Bror Hjorts Hus in Uppsala, Kungsbacka konsthall, Liljevalchs Vårsalong, Film Fylkingen, Film Festival Vera in Åland, Galleri Syster in Luleå.
Collections: Filmform.
Recension i Svenska Dagbladet.
Recension i Dagens Nyheter.

T-shirts

I try all my t-shirts and sweaters on, one by one, and make remarks about them. I like my clothes but there is always something to complain about. I change close fast, jump between various characters and become influenced by the different styles of clothing. I take on and take off various identities. With this film I want to draw attention to how hard it can be to know who you want to be and to find something to cling to.

2003, 9:30 min.
Exhibited: Liljevalchs Vårsalong, Eskilstuna konstmuseum, Entré för film in Stockholm, Studio 44 in Stockholm, Norrköpings Film Festival.
Recension i Dagens Nyheter.

Fönster mot Hälsingland


En filmtriptyk på gränsen mellan konstvideo och dokumentär. De enskilda filmerna är Gården, Resan och Festen (se nedan). Gården fokuserar på hälsingegårdar och världsarvet ur många olika perspektiv. Resan kretsar kring problematiken om att stanna, flytta eller komma tillbaka till Hälsingland. Festen behandlar festkultur förr och nu och människans uråldriga behov av en extraordinär upplevelse.

Ett tjugotal intervjuer med människor från Hälsingland är grundstommen i filmerna. Inflätat mellan intervjuerna finns en performance där en grupp människor interagerar med varandra och med en hälsingegård. En gestalt som återkommer likt en röd tråd genom filmerna är Magdalena klädd i folkdräkt. Hon sammanbinder nutid med dåtid och lever ut de olika berättelserna. Genom surrealistisk präglade performances eller högst vardagliga sysslor iklär hon sig rollen av Hälsingland.

Syftet med de tre filmerna är att befolka hälsingegårdarna och kulturarvet med nutid. Vad har människor som lever idag för relation till Hälsingland och till arvet med de många gårdarna?

Recension i Hela Hälsingland.