Picasso vs Duchamp, He was wrong, Moderna Museet, 25 aug – 3 mars 2012-2013.
Publicerad 2012-10-19 i Göteborgs-Posten.

På utställningsaffischen står de barbröstade och tjuriga som två boxare, Pablo Picasso och Marcel Duchamp. Anklagelsen ”He was wrong” slungas mellan dem i luften. Picasso lär ha yttrat de lakoniska orden när han nåddes av nyheten om Duchamps död. Dum som en målare, skulle Duchamp kunna ha replikerat, ett franskt ordstäv som sätter en rubrik i utställningskatalogen men aldrig användes i stridens hetta. Continue reading →

Christer Strömholm, Fotografiska, 24 aug – 25 nov 2012.
Publicerad 2012-10-01 i Göteborgs-Posten.

Den uppburne Christer Strömholm, vars fräscha bilder ständigt lockar nya efterföljare, föddes 1918. En mytomspunnen mästare med fruar, älskarinnor, barn och adepter i släptåg, så som den dåtida konstnärsrollen tillät. Tanken svindlar, han bär på en hälsning från en epok när kamerorna var analoga, städerna oanfrätta av marknadsekonomisk likriktning och hbt förbjudet i lag. Strömholm älskade Paris, transvestiter och sin egen frihet. Naturligtvis var han skolbildande, även i konkret bemärkelse. Åren 1962-74 var han rektor för Fotoskolan i Stockholm som under den perioden examinerade tolvhundra elever. Continue reading →

Damien Hirst, Tate Modern, 4 april – 9 sept 2012.
Publicerad 2012-07-02 i Aftonbladet.

Döden, eller livet i ljuset av förgängligheten, är Damien Hirst ständiga tema. ”Jag tror inte att det finns konst som inte handlar om döden” säger han i en intervju. När Tate Modern i London samlar hans konstnärskap i en stor retrospektiv framstår varats olidliga skörhet tydligare än någonsin i Hirst produktion. Continue reading →

Explosion! Måleri som handling, Moderna Museet, 2 juni – 9 sept 2012.
Publicerad 2012-06-21 i Göteborgs-Posten.

Splash! Vem tusan kom på att måleri ska vara torrt och stilla? Moderna Museets sommarutställning Explosion! Måleri som handling vill komma åt färgen innan den stelnar och visa målare som lämnat dukens fyrkant. Det är ingen ny historia, skärningspunkten mellan måleri och performance ligger djupt nerbäddad i modernismen och Modernas utställning tar sitt avstamp i 1900-talets mitt. Continue reading →

Intervju i Konstvärlden nr 4, 2012.

Anna Odell står utanför Dramaten. Hon har precis träffat en skådespelare till sin nya film. Arbetet att mejsla fram de rätta karaktärerna är i full gång. Samtidigt har hon haft inbrott i sin lägenhet och blivit av med dator och telefon.
– Poliserna som kom var väldigt trevliga och jag blev nyfiken på om de kände igen mig. Den ena gjorde det, han berättade om sin dotter som var psykiskt sjuk. Han tog fram en penna som visade sig vara en dold kamera och sa att den hade han alltid med sig vid kontakt med myndigheterna.
– Du kanske ska göra en film om det? Continue reading →

Utställningen Platsens själ, 3 juni – 30 sept.
Recension publicerad 2012-06-09 i Göteborgs-Posten.

Som en dröm på en klippa vid havet, en timmes båtresa ut i Stockholms skärgård ligger den nya konsthallen Artipelag. Entreprenören ”BabyBjörn” Jakobson har i livets tredje akt tillsammans med sin hustru Lillemor skapat ett kolossalt kulturcentrum.

Aktiviteterna ska vara många i detta väl tilltagna hus, som inte står Moderna Museet långt efter storleksmässigt, 10 000 kvadratmeter mot 15 000. En vidsträckt konsthall, konsertsalen Artbox med tusen platser och tolv meters takhöjd, restaurang, konferensrum, butik… Allt är schvungfullt och ödsligt stort. Samtidigt har Nyréns Arkitektkontor valt en naturnära profil. Continue reading →

Krönika publicerad 2012-06-12 i Sydsvenska Dagbladet.

Konstfack eller Mejan? Rykten och empiriska studier placerar Stockholms två konsthögskolor i var sin vågskål. Mejan, Kungliga Konsthögskolan mitt i smöret, nästgårds till Moderna Museet, och Konstfack ute i förortens uppkäftiga morgondag. Konstfacks konststudenter som delar lokaler, stipendier och recensionsutrymme med de andra facken och Mejans priviligerade ensamvargar i verkstäder med utsikt men utan oväntade möten. Continue reading →

Bill Viola – Quinted of the Astonished. Passioner, Nationalmuseum 8 mars – 12 aug 2012.
Recension publicerad 2012-05-08 i Göteborgsposten.

Passionen, den häftiga förälskelsen, har en starkt positiv laddning för dagens upplevelsesökande människa. Men passion har historiskt sett varit ett mycket vidare begrepp där ilska, sorg och lidande fick plats bredvid åtrån och glädjeruset. Dessa otyglade känslor ansågs farliga och kanaliserades tidigt i religiösa fåror som dygder, laster och dödssynder. Där tar Nationalmuseums stora utställning Passioner sitt avstamp, i allt det som river och sliter i själen och som vi inte kan vara utan. Continue reading →

Lindsay Seers – Black Maria, Bonniers konsthall, Resan till månen 8 feb – 8 april 2012.
Krönika publicerad 2012-05-07 i Sydsvenska Dagbladet.

Förra året exponerades den fotografiska bilden av konsthallar och museer, i vår har det varit videokonstens tur. Resultatet har fallit olika ut, med en del höjdpunkter, men det som dröjer kvar är känslan att det kunde vara så mycket bättre. Greppen har inte utvecklats konsekvent utan har stannat vid ansatser, som i sig själva kan ifrågasättas. Continue reading →

Yayoi Kusama, Tate Modern, 9 jan – 5 juni 2012.
Recension publicerad 2012-04-18 i Aftonbladet.

Om det inte vore för konsten hade jag tagit livet av mig för länge sen, hävdar Yayoi Kusama i sin självbiografi. Tusentals prickar på målningar, hav av sydda utväxter, nakenperformances, hisnande spegelinstallationer och skönlitterärt skrivande har hjälpt henne att överleva. Trots bräckligheten, eller rättare sagt på grund av den, är Kusama en maniskt produktiv konstnär. När Tate Modern i London öppnar en retrospektiv av Japans grand old lady finns decennier av slit och poesi att ösa ur.  Continue reading →

Ernst Billgren – Kretslopp-Diana 2012. Galleri Lars Bohman 24 mars-6 maj 2012.
Recension publicerad 2012-04-26 i Göteborgs-Posten.

Abstrakt, så heter Ernst Billgrens nya utställning på det lyxigt stora galleriet Lars Bohman i Stockholm, men verken är högst föreställande. Den självskrivna rekvisitan av rävar, rådjur, slott, renässanskostymer och maktens symboler väller fram ur tavelramar eller växer upp ur möbelpjäser. Samtidigt är den visuella stormfloden abstrakt i sitt anslag. Tingen, djuren och människorna dubbleras, upplöses och virvlar runt på ett drömskt, distanserat och självrefererande sätt. Continue reading →

Krönika publicerad 2012-03-12 i Sydsvenska Dagbladet.

Som en virvelvind sveper två konstmässor in i Stockholms konstvärld, och ut igen. Det är de årligt återkommande Market och Supermarket. Med endast ett par dagars öppethållande attraherar de bortemot sjutusen besökare var, och genererar raska recensioner i de rikstäckande dagstidningarna. Market på Konstakademien är de etablerade galleriernas Mecka, här möts Skandinaviens säkraste kort i vita rum och med ett polerat uttryck. Supermarket på Kulturhuset är det bångstyriga alternativet. Konstnärsdrivna gallerier från världens alla hörn samsas och räds inte spontana experiment. Continue reading →

Eija-Liisa Ahtila, The House, 2002
Recension publicerad 2012-02-23 i Göteborgs-Posten.

Världar törnar mot varandra och flyter samman när en nordens mest erkända videokonstnärer Eija-Liisa Ahtila ställer ut på Moderna Museet. Ahtilas omskapande berättelser strömmar ur ett antal stora, flerkanaliga videoinstallationer där olika tider, platser och rumsuppfattningar korsbefruktas. Videoverken ackompanjeras av naturteckningar och fantasifulla husmodeller, men dessa är av underordnad betydelse i sammanhanget. Continue reading →

Krönika publicerad 2012-02-20 i Sydsvenska Dagbladet.

Varje år när vintern är som kallast öppnar Vårsalongen. En uppsjö av ansökningar och en namnkunnig jury. Så har det sett ut sedan 1921, vilket gör salongen till Sveriges äldsta obrutna utställningsform. Rubriken har återkommit, men salongens definition, kvalitet och rykte har varierat kraftigt. Continue reading →

Haegue Yang, Dress Vehicles: Golden Clowning (2011)
Recension publicerad i Göteborgs-posten 2012-02-16.

Maria Linds första utställning som chef för Tensta Konsthall har på ett nästan ironiskt sätt visat på abstraktionens omöjlighet, inte minst via debatten som följt. Är det möjligt för en konsthall att lösgöra sig från dagsläget och samarbeta med ett auktionshus vars ägare även står bakom Lundin Oil? Maria Lind försvarar sig med att auktionshus och oligarker är stora spelare på konstmarknaden, och att hennes projekt sätter ljus på detta. Förklaringen blir dock alltför teoretisk och relativistisk. Ett avbrutet samarbete hade räddat äran åt det ambitiösa och vittförgrenade projektet. Continue reading →

Recension publicerad i Göteborgs-Posten 2012-02-12.

Den kinesiske konstnären och människorättsaktivisten Ai Weiwei har under de senaste åren omvandlats från framgångsrik yrkesman till storpolitisk angelägenhet och internationell symbol för yttrandefriheten. När Weiweis konst nu presenteras i Sverige är medierna på hugget. Många kameror och långa artiklar innan utställningen ens öppnats för allmänheten. Ai Weiwei fascinerar, i hans gestalt blir rapporteringen om Kinas omänskliga politik konkret. Belagd med reseförbud vinkar han till vernissagepubliken via Skype. Continue reading →

Andrea Zittel, Wagon Station, 2005

Ett konstkritikuppdrag med recensioner av sex utställningar.
Publicerat i Konstvärlden nr 1, 2012.

Andrea Zittel, Lay of My Land, Magasin 3, 9 sept – 11 dec, 2011
Mojaveöknen och vardagslivet är två utgångspunkter för Andrea Zittels konstnärskap. När hon för tio år sedan bytte stadslivet mot vildmarken var syftet att skapa konst av sitt sätt att leva och att hitta en plats där hon på samma gång kunde arbeta och ställa ut. Zittel bor i ett hus byggt av containerplåt på en gjuten betongplatta. Det låter beklämmande men är raka motsatsen. Det eleganta och finurligt inredda hemmet bjuder in till många tankar om hur vi strukturerar vårt liv och regisserar oss själva. Zittels verk är olikartade men förbinds av en självklar logik som bottnar i det människan behöver för att fungera som en fysisk och själslig varelse. Continue reading →

Reportage publicerat i Konstvärlden nr 6, 2011.

– Det finns ett stort uttrycksmässigt spann mellan dina verk. Ser du en utvecklingslinje i din konst eller nalkas du varje projekt som om världen vore ny för dig?
– Jag vill vara ny inför varje verk. Drivkraften är att det märke jag gör ska skapa en upplevelse som varken jag eller någon annan varit med om. Jag arbetar i en tradition som handlar om materialens uttrycksfullhet och rör mig i gränslandet mellan abstraktion och fiktion. Continue reading →

Pipilotti Rist, Eyeball Massage, Hayward Gallery.
Nathalie Djurberg, World of Glass, Camden Art Centre.

Recension publicerad 2011-11-14 i Aftonbladet.
I London kan man just nu se stora utställningar av två videokonstnärer. Pipilotti Rist och Nathalie Djurberg skapar var sitt universum av skönhet, smärta och frågor om den mänskliga naturen. I deras sinnliga förhållningssätt finns flera beröringspunkter men också betydelsefulla skillnader.

Att känna glädje, och inte skuld. Att njuta av att vara en människa med hungrig blick, mjuka fötter och nyfiken tunga. Pipilotti Rist har smakat på världen med sitt konstnärskap. Nu visar Hayward Gallery i London en retrospektiv om tre decennier och ett tjugotal videoinstallationer. En förtrollad trädgård av överraskningar öppnar sig. Continue reading →

Claude Monet – Nymphéas (Näckrosor)
Recension publicerad 2011-11-15 i Sydsvenska Dagbladet.

Stämningar och känslor står i centrum när J M W Turner, Claude Monet och Cy Twombly samtalar med varandra över tre århundraden, märkligt nog på Moderna Museet istället för på närliggande Nationalmuseum. Dis, ånga, väta. Andetag och tårar. En darrning på handen, en skälvning på rösten, själens rörelser. Solnedgångar, soluppgångar och vattenspeglingar, sedda som hägringar genom extas och sorg. Alla tre intresserade sig för det ogripbara som genomsyrar varje situation. Atmosfären är min stil, sa Turner, och fyllde skissböckerna med stämningsbilder. Motivet är oviktigt för mig, det jag vill återskapa är det som finns mellan mig och motivet, menade Monet. Och Twombly uppfattade måleriet som en sammansmältning av idéer och känslor som projiceras på atmosfären. Continue reading →