
Bill Viola – Quinted of the Astonished. Passioner, Nationalmuseum 8 mars – 12 aug 2012.
Recension publicerad 2012-05-08 i Göteborgsposten.
Passionen, den häftiga förälskelsen, har en starkt positiv laddning för dagens upplevelsesökande människa. Men passion har historiskt sett varit ett mycket vidare begrepp där ilska, sorg och lidande fick plats bredvid åtrån och glädjeruset. Dessa otyglade känslor ansågs farliga och kanaliserades tidigt i religiösa fåror som dygder, laster och dödssynder. Där tar Nationalmuseums stora utställning Passioner sitt avstamp, i allt det som river och sliter i själen och som vi inte kan vara utan.
Första salen är en knock-out, spegelklädda väggar, lilablå ljus och glittrande guldramar. Mitt i grottan lyser en kopia av den antika Lakoongruppen, ett virvlande inferno där en far och hans söner kämpar mot jättelika ormar. Ut från den antika känsloutlevelsen löper trådar som tvinnas samman genom seklerna. Just det är utställningens styrka, att en renässansmålning av den pinade Kristus hänger bredvid Bill Violas videoverk där en nutida man gråter hejdlöst. Violas konst flätas smidigt ihop med avlägsna epoker, flera av hans videoverk parafraserar motiv ur konsthistorien och hämtar sin estetik från äldre måleri. Väl valt är också Rineke Dijkstras video där engelska skolbarn lever sig in i Picassos porträtt av den gråtande Dora Maar.
Ett annat tema i utställningen är de vetenskapliga försöken att förstå och kontrollera känslolivet. Barockens typologier ärvdes av fysionomiken på 1800-talet där en människas inre egenskaper utlästes via utseendet. I denna kvasidokumentära del av känslornas historia tappar utställningen glans. En mer nyskapande berättelse kring de många dokumenten hade kunnat lyfta materialet.
En sådan idérik berättelse etableras annars på flera håll i utställningen där växelverkan mellan århundradena levandegör konsten. Det är effektfullt och slående, men slående är också att de enskilda känslorna inte beretts mer plats. Gråtens historia, sådan Peter Englund beskriver den. Eller den västerländska objektivitetsmaskens historia. Och förälskelsen, som de flesta idag kopplar ihop med ordet passion?
Magdalena Dziurlikowska