Modernautställningen, Moderna Museet

Eric Magassa
Eric Magassa – The Lost Series (beskuren).
Modernautställningen 2018, Med framtiden bakom oss.
Moderna Museet 20 okt 2018 – 6 jan 2019.
Recension publicerad 2018-10-23 i Göteborgs-Posten.

Vad är svensk konst idag? Modernautställningen som var fjärde år mönstrar den svenska samtidskonsten besvarar frågangenom att ifrågasätta alla led i den. Svensk är inte nationsgräns eller etnisk börd, utan tvärtom en problematisering av dessa. En diskussion mitt i globaliseringen, flyktingströmmen och främlingsfientligheten. Konsten är inte gjord av de mest kända konstnärerna, utan av de som är mest intressanta i det sammanhang utställningen skapar. Och termen idag utmanas av många historiska återblickar och möjliga framtider. Modernautställningen hade kunnat se helt annorlunda ut. Det är tur att den inte gör det. Continue reading

Lars Tunbjörk, Fotografiska

Lars Tunbjörk VinterLars Tunbjörk, Ur serien Vinter (beskuren).
Tunbjörklandet – blicken från sidan, Fotografiska, 14 sep – 2 dec 2108.
Recension publicerad 2018-10-17 i Göteborgs-Posten.

Tunbjörklandet är Sverige när det är som vanligast, inhemskast, olidligast. Ett tyst skrik mot gräll plast, en desperat melankoli. Fyllekyss i gräset, avgasgrå snögubbe, korv med mos, skokartongshus. Vi har sett det förut men inte så här. Inte lika tröstlöst, ömsint och vemodigt. Många kan fånga en dråplig scen, en oneliner som skaver, men Tunbjörk ger en hel, vid och djup berättelse. Få konstnärer är så tongivande att de sammanfattar en folksjäl. I hans fruset färgglada bilder går en kritisk golfström, en varm omfamnande ironi. Continue reading

Liva Isakson Lundin, Hold Sway, Wetterling Gallery

Liva IsakssonLiva Isakson Lundin, Hold Sway, Wetterling Gallery 31 aug – 6 okt 2018.
Katalogtext, föreligger också i engelsk översättning.

En kraft i metall svingar sig över rummet, hit, dit, runt sig själv och ut igen. Den dansar i luften som en fjärilskniv, en silverorm, ett åskmoln i ledband. Bandstålet svävar tack vare repen som håller upp dess flamboyanta gester och fäster dem mot väggen. Repen gör det möjligt för stålet att flyga men i samma rörelse fixerar det och fjättrar. När Liva installerar verket kommer metallen att rugga upp repen, det ska se ut som om stålet skulle kunna slita av dem närsomhelst. To Hold Swayär verkets titel och uttrycket betyder att ha makt eller ett stort inflytande. Ordagrant att hålla ett svajande. Är det inte motsägelsefullt? Och samtidigt träffsäkert, för kanske är det så livet är? Vi måste försöka greppa något fritt och vilt. Förstå det och styra med det, för det är det enda vi har och det enda som är på riktigt. Kanske lyckas vi i korta stunder. Vinden när man seglar. Känslor vi bygger vidare på. Continue reading

Theresa Traore Dahlberg, Hjärnstorm

Theresa Traore DahlbergBildtexter till Theresa Traore Dahlbergs fotografier.
Hjärnstorm, nr 130-131: Tid, 2017.

Stolarna
På dagarna är det bara en tom yta. Mot kvällen stor stolarna plötsligt där, två och två, som en föreställning om tvåsamhet. En scenografi som väntar på sina aktörer eller statister. Människorna kommer i skymningen, beställer ett glas, sätter sig och tittar ut i mörkret. Natten faller och det finns ingen belysning. De ljusa timmarna steker solen platsen till händelselöshet. Det är fyrtio grader och siesta. Lugnet dröjer sig kvar in i natten. Här sitter paren fåordiga och långt ifrån varandra. Det finns tid till det. Och det finns många sådana platser. Ett stycke mark som inte tillhör någon, där vem som helst kan ställa ut några stolar och suggerera fram ett möte. En sådan plats blir undanglidande, mer som en stämning. Ett rum utan händelser med avsaknaden och förväntningarna som sitt kraftfält. Tiden står stilla, droppar eller flödar, som en råvara. Continue reading

Loulou Cherinet, Moderna Museet

Loulou Cherinet StatecraftInstallationsbild med videoverket Statecraft 2017.
Loulou Cherinet, Who Learns My Lesson Complete?
Moderna Museet, 11 mars – 10 sept 2017.
Krönika publicerad 2017-09-08 i Sydsvenska Dagbladet.

”Jag kan svenska och har jobb, varför måste jag jämt vara utanförskap?” ”Vem har rätt att bestämma det?” ”En arbetslös svensk är mer utanförskap!” Så diskuterar två nyanlända i Loulou Cherinets videoverk ”Statecraft” som visas på Moderna Museet i Stockholm (t o m 10/9). Kameran snurrar kring nysvenskar, svennebananer, funktionshindrade, före detta missbrukare och långtidssjukskrivna. De diskuterar utanförskap och innanförskap – alla känner att orden, liksom livet, skaver. Continue reading

Stina Rosenberg, SAK:s årsbok

Stina Rosenberg beskrurenGenom Dina ögon I beskruren.
Katalogtext om Stina Rosenbergs konstnärskap till SAK:s årsbok 2017.

Måleriet virvlar, skälver och kastar sig ut. Det är som att färgerna och formerna kämpat fram en plats åt sig själva. Att de huggit runt tills det uppstått luft kring dem. Stina Rosenberg ser måleriprocessen som att beträda ett intimt rum, ytan är en plats och något kraftfullt utspelar sig mot den ljusa bakgrunden. Hon målar med penslar, fingrar och gummiskrapor och motivet växer fram intuitivt. Allt sker på en aluminiumskiva som hon grunderar med vit, svagt rosa, blå eller grå ton som hon slipar tills den är helt len. Continue reading

Samtidskonsten kan rädda Biologiska museet

biologiska-museetInteriörbild från Biologiska museet i Stockholm.
Krönika publicerad 2017-08-14 i Sydsvenskan.

Kring oss finns ting för handen, pennan, bordet, stolen. Men börjar vi titta och samla på sakerna transformeras de till ting för tanken. I utställningen Tingen i samlandets spår på Fredriksdal museer och trädgårdar finns två montrar med monterade fåglar och fjärilar, skärvor från Helsingborgs stadsmuseum som stängde 1996. När stadsmuseet öppnade i början av förra århundradet fanns tvåtusen monterade djur där. Det var så vi tittade på naturen innan vi kunde sätta in en kamera i en fågelholk. Nu används de monterade fåglarna till att vidga vårt kulturhistoriska perspektiv på samlande. Continue reading

Like a Horse, Fotografiska

Alexandra Vogt kopia
 
Alexandra Vogt – No Title (beskuren)
Like a Horse, Fotografiska, 19 maj – 3 sep, 2017.
Recension publicerad 2017-07-19 i Göteborgs-Posten.

Äntligen. En tematisk grupputställning på Fotografiska. Annars har man mest satsat på manliga genier i riktningslösa retrospektiver. Visst, mästarna har varit vassa men utställningarnas metod tycks ha varit att visa upp och utropa titta vad snyggt! Därför är den nu aktuella Like a Horse så välgörande. För här är en utställning som vill något mer. Tankeproduktion och problematisering. Att sätta in bilderna i ett sammanhang av samtid och samhälle och knyta an till relevanta diskussioner. Continue reading

Jag skriver konstkritik för dagspress och i konsttidskrifter.
Uppdragsgivare: Göteborgs-Posten, Sydsvenska Dagbladet, Konstperspektiv, Konstnären, Fotografisk Tidskrift, Aftonbladet, Expressen Kultur, LO-Tidningen Kultur, Statens konstråd, Konstfrämjandet, Artlover, Konstvärlden, Omkonst, Konsten.net, MM-Bulletinen och Paletten.

Nedan följer mina publicerade texter i urval.

Respektfullt videoverk om brutalt barnmord

saddegava5Stillbild ur videoverket Dom 237, Piteå Tingsrätt – om mordet på ett barn 2012.
Krönika publicerad 2017-07-18 i Sydsvenskan.

Vacker norrländsk natur med fjäll, sjö och så mordet på ett barn. Det är ingen mysig deckare utan rå verklighet. Michael-fallet då ett fyraårigt barn plågades ihjäl av sin styvfar och sin mor vid sjön Tjeggelvas, sju mil norr om Arjeplog år 1990. Berättelsen kommer till mig via Marianne Lindberg De Geers videoverk Dom 237, Piteå Tingsrätt – om mordet på ett barn som hon gjorde 2012 och som nu visas på hennes retrospektiva utställning på Färgfabriken i Stockholm. När Lindberg De Geer berättar om verket säger hon: ” Till saken hör att jag arbetat fjorton år inom psykiatrin, varav nio år på BUP, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Göteborg, och tagit del av fruktansvärda öden som samhället vänt ryggen.” Continue reading

Marie-Louise Ekman och Marianne Lindberg De Geer

Marie-Louise Ekman Marianne Lindberg De Geer
Marie-Louise Ekman, Moderna Museet, 17 juni – 17 sep 2017.
Marianne Lindberg De Geer, Full Speed Ahead, Färgfabriken, 6 maj – 26 nov 2017.
Recension publicerad 2017-06-28 i Göteborgs-Posten.

Marie-Louise Ekman och Marianne Lindberg De Geer visar i sommar hela sina konstnärskap på Moderna Museet respektive Färgfabriken. Utanför konstvärlden förväxlas de lätt, livs- och konstrebeller med liknande namn och blonda hårsvall. Mångsysslande, konstnärligt tongivande, samhällsdebatterande, jämngamla och båda i tur och ordning gifta med Carl Johan De Geer. Sedan löser likheterna upp sig i paralleller. Ekman har varit rektor på Kungliga Konsthögskolan och chef på Dramaten. Lindberg De Geer har varit ledamot i Kulturrådet och chef för Konst & Design på Kulturhuset Stadsteatern. Continue reading

Pernilla Zetterman, Turn Down Center Line

Pernialla ZettermanPernilla Zetterman, Turn Down Center Line, Fotobok.
Recension publicerad i Fotografisk tidskrift nr.X 2017.

I min hand håller jag ett konstobjekt, en bok i svart läder med fladdrande långa bokmärken och en trollformel i silver på omslaget. Pernilla Zettermans Turn Down Center Line samlar hennes foto- och videoverk om relationen mellan människa och häst. En kärlek som rymmer ömhet, omhändertagande, maktutövning och våld. Continue reading

Fia Kvissberg, Edsviks konsthall

Fia Kvissberg3
Fia Kvissberg, Kvinna–Moder–Vän, Edsviks konsthall 13 maj – 4 juni 2017.
Katalogtext, beställning.

Att besöka Fia Kvissberg i hennes ateljé är som att träda in i ett färgsprakande kalejdoskop. Hon förbereder sin stora utställning till Edsviks konsthall och visar mig runt bland måleri, grafik och skulptur. Sjuttio verk ska med. Utställningens titel är Moder-kvinna och vän och temat rör vid brännande frågor om moderskap, konstnärskap, identitet och jämställdhet. Continue reading

Susan Philipsz, Bonniers konsthall

Susan_PhilipszSusan Philipsz, Lost in Space, Bonniers konsthall, 22 feb – 7 maj 2017.
Kortrecension publicerad 2017-02 i Göteborgs-Posten.

Susan Philipsz, den skotska ljudkonstnären som skapat suggestiva installationer runt om i världen, intar nu Bonniers konsthall i Stockholm med utställningen Lost in Space, 22 feb – 7 maj. Hennes verk har en förmåga att förhöja stämningen på den plats de samverkar med. Vattendrag, kyrkogårdar och järnvägar blir besjälade. Ofta träffar hon mitt i prick utomhus, men i konsthallens vita kub blir det tyvärr alltför kalt och andefattigt. Continue reading

Marina Abramovic, Moderna Museet

abramovic-marina_volcanoMarina Abramovic, The Cleaner, Moderna Museet, 18 feb – 21 maj, 2017.
Kort krönika publicerad 2017-02 i Göteborgs-Posten.

Den världsberömda performancekonstnären Marina Abramovic har just öppnat sin stora retrospektiva utställning på Moderna Museet i Stockholm (18 feb – 21 maj). Abramovic inspireras av fysiska och psykiska utmaningar, meditation och schamanism. Hon visar att nya upplevelsehorisonter kan öppnas när våra gränser tänjs tills de nästa brister. Med sina performances, som hon utför själv eller tillsammans med publiken, vill hon förändra oss. Få oss att sakta ner, skala av och öppna upp. Utmana och överskrida oss själva. Nå bortom rädslan, smärtan och ilskan, och skapa ett varande i nuet med nya dimensioner, ny mening. Continue reading

Marina Abramovic, Moderna Museet

Marina AbramovicMarina Abramovic, The Cleaner, Moderna Museet, 18 feb – 21 maj, 2017.
Recension publicerad 2017-02-19 i Sydsvenska Dagbladet.

The cleaner, rengöraren, frigöraren. En konstnärlig praktik är ett personligt iordningställande, och Marina Abramović städar mer än de flesta. Flera verk kretsar kring rengöring och hennes essens är att skala av och nå kärnan. No bullshit. Hon är dödsallvarlig, glasklar, humoristisk – och intensiv som ett vattenfall på pressvisningen. I femtio år har hon tänjt på vad som är fysiskt och psykiskt möjligt. Drivit sig själv, publiken eller deltagarna till bristningsgränsen och inhämtat kunskap bortom det vi kallar verklighet. Continue reading

Gunnel Wåhlstrand, Magasin III

Gunnel Wåhlstrand
Gunnel Wåhlstran, Magasin 3, 11 feb –11 jun 2017.
Recension publicerad 2017-02-16 i Göteborgs-Posten.

Det är sommar. Solvarma klippor utanför Strömstad. En len vind andas i båtens segel och leker om kvinnans hår. En karaktäristisk bild för Gunnel Wåhlstrand som målar av gamla foton från familjens sommarnöje. Varför blir det inte en banal och sentimentalt reklambild? Färgerna. Den överjordiskt milda, smeksamma gråskalan som fjärmar och kapslar in, samtidigt som allt vibrerar av liv. Hantverket. Att kunna bemästra en vidsträckt och utsökt detaljerad målning i något så egensinnigt som tusch. Stämningen. Drömsk och romantisk men full av störningar och uppvaknanden. Continue reading

Moa Israelsson Forsberg, Lars Bohman Fine Art

moa_israelsson_forsbergMoa Israelsson Forsbergs, Nothing Inside is Worth Dyig for, Lars Bohman Fine Art, 3 – 26 nov 2016. Katalogtext.

Sten, kvistar, fågelbon och vass. Saker man ser i skogarna. Små hus, skeva grindar och doftljus. Saker hos människor i närheten av skogarna. Här på utställningen finns verkligheten igen, som gengångare och skugga. Inget är naturligt eller upphittat, allt är frambesvärjt. Pinnarna, täljda av polyuretanskum och målade, eller uppstagade med armeringsjärn och penslade med akrylkomposit. De varken tunga eller lätta stenarna i skumgummi har kramats i betong. Ett fint pulver, fine turf, ligger ovanpå. Continue reading

Astrid Sylwan

AS_Vermilion
Astrid Sylwan – Vermilion, beskuren.
Katalogtext till Astrid Sylwan utställning på Märsta konsthall 2015.

Japan, Sunday, Vargtimmen. Ett flöde går i blått, rosa, blått, och formerna följer från horisontellt till vertikalt. Astrid Sylwans måleri handlar om färgpåläggning och tillit. Färgen ska vibrera hela vägen genom nyansernas register och betraktaren får lita på sin känsla, som i mötet med poesi eller musik. Det är klanger, rytmer och molltoner. Den fysiska färgen beter sig, målas på, skrapas av, rinner och tvättas ur. Vi har lärt oss att musik kan vara en sinnesstämning medan måleri är en bild, och en bild ska föreställa något. Men om Astrid velat att vi skulle se en valfisk hade hon målat en. Det är inte meningen att vi ska gissa på fiskar, utan att vi ska känna något. Det kan vara svårt att låsa upp den dimensionen. Det kan vara för intimt att hänge sig. Continue reading

Kacper Kowalski

aerial-photography-by-former-architect-kacper-kowalski-7-1024x682Intervju med Kacper Kowalski, publicerad i Fotogfrafisk Tidskrift nr 4, 2015.

Den flygande fotografen Kacper Kowalski sätter sig i sitt gyroplan eller i sin skärmflygare så gott som dagligen om vädret tillåter. Precis som vid bilkörning ska blicken riktas långt fram, men när läget är under kontroll tar han fram kameran och fotograferar rakt ner, från en höjd på hundrafemtio meter. Robusta reportagekameror som Nikon D4 och D3X duger gott. En lång flygning är på två timmar, sedan landar han på ett fält, vilar en timme och flyger så igen. Landskap, hus, vägar och människor i häpnadsväckande mönster. Det händer att han måste nödlanda, men det skrämmer honom inte. Han har flugit i tjugo år. Continue reading