Om Ernst Billgrens bok Vad är konst? publicerad 2009-01-31 på Konsten.net

Eller så kunde jag ha haft boken på min förberedande konstskola: Ni kan glömma att jag tänker teckna kroki eller pressa akvarellpapper. Ni vill bara hålla mig nere i meningslöst hantverk så att ni slipper konkurrens. På Konstfack hade det varit ännu roligare: Jaha, ni tycker inte att det jag gör är bra. Det är lugnt för jag gör saker som är sanna medan ni bara är ängsliga för vad Lars Nittve ska tycka. Vadå, gör ni saker som ni vill? Ni vet inte vad ni vill och du är inte intresserad av Palestina utan av sand. Jo, jag är klar med min andra film på en vecka och jag vägrar experimentera mer, för vägen är inte målet, det är bara ni losers som tycker så för att ni aldrig kommer fram.

Ernst Billgrens nya bok ”Vad är konst?” ställer världens tråkigaste fråga i guld på det profetiskt vita omslaget, så redan det är kul. Jag önskar att jag fick den i händerna direkt när jag började guida på Moderna Museet. Då hade mina visningar varit så här: Konsten är ett ord! Nu går vi vidare. Okej, okej, det är ett sätt att tänka på saker man inte har något annat språk för. Förstår ni inte? Nej, det är inte så konstigt. Konst var en historisk parentes mellan 1700-talet och 1960-talet. Ja, jo, men det var ingen vits med ett begrepp som inte uteslöt något så konsten är borta nu. Tack för er uppmärksamhet!

Eller så kunde jag ha haft boken på min förberedande konstskola: Ni kan glömma att jag tänker teckna kroki eller pressa akvarellpapper. Ni vill bara hålla mig nere i meningslöst hantverk så att ni slipper konkurrens. På Konstfack hade det varit ännu roligare: Jaha, ni tycker inte att det jag gör är bra. Det är lugnt för jag gör saker som är sanna medan ni bara är ängsliga för vad Lars Nittve ska tycka. Vadå, gör ni saker som ni vill? Ni vet inte vad ni vill och du är inte intresserad av Palestina utan av sand. Jo, jag är klar med min andra film på en vecka och jag vägrar experimentera mer, för vägen är inte målet, det är bara ni losers som tycker så för att ni aldrig kommer fram.

Nu kan jag ta med boken till min frisör: Nej, jag målar inte. Jag jobbar mest med media. Det är ett svårbearbetat material men det har roliga egenskaper. Väldigt snabbt och brett. Dåligt som idéöverföring förvisso, man kan bara meddela hur man ser ut och att man lever, så snabba på och gör det bra! Min nästa utställning är på Mars. Man kommer att hitta min målning där under en sten, fatta vilket genomslag! Det är klart att jag är en lyckad konstnär, det avgör jag själv. Jag är också bra för jag har tur. Jo, jag är besviken, men det är åldern. Man är mest besviken mellan 32–34 för då inser man att ungdomsdrömmen gick åt skogen och man har ännu inte vant sig vid att extraknäcka. Behöver ni någon som städar här?

Intervju med Ernst Billgren om TV-reklamen för boken Vad är konst?

”Titta det är konst på TV!” utbrister en renässanstjej i Ernst Billgrens tv-reklam för boken ”Vad är konst?” I en rad smarriga reklamsnuttar sitter hon tillsammans med sin kompis och kommenterar en märklig film på dumburken. Det de tittar på är ”Historien om allt”, en långfilm av Ernst Billgren som för upp reklamfilmen på en metanivå av dubbeltydigheter. Utanför kammaren med tjejerna snöar det och inne haglar frågorna liksom svaren. Varför ser de så ledsna ut? Det är konst. Slutar det aldrig? Nej, det är konst. Det här med konst, det räcker väl att göra vad man vill? Vem vet vad man vill? På den vintriga gården hänger Ernst Billgrens bok och tindrar i granen.

– Jag har en julgran i ateljén året runt och jag ville ha julstämning i reklamfilmen för att ingen annan högtid är så fylld av förväntan som julen, samtidigt som folk tar livet av sig. I filmen härmas förutsättningarna för att ha det mysigt, det är ett sorts självbedrägeri som finns i både julen och reklamen, därför passar de två så väl ihop.

I Ernst Billgrens reklamfilmer möter konsten den breda marknadsföringen och projektet formar sig till en sorts trotsig utmaning. Filmerna är gjorda som om en bok om konstteori vore en tillräckligt seriös produkt att satsa reklampengar på och som om konsten angick alla istället för att vara en marginell företeelse. För Ernst Billgren har det alltid varit intressant att flytta in konstvärlden i den vanliga världen och uppmärksamma krockarna, så han föreslog reklamprojektet för TV 4 och började spela in i sin källare.

-Vi använde oss av back projections, åkvagn och räls. Jag skaffade allt material själv och ingen bekostade något. Det hade varit för dyrt med en studio och jag ville inte att en finansiär skulle bestämma över mig. I filmbranschen är det så vanligt att någon annan än regissören lägger sig i filmen, men jag är inte van vid att galleristen målar om halva målningen.

Ernst Billgrens bok marknadsförs med totalt femtiotvå olika reklamsnuttar, eftersom han avskyr upprepningen i gängse reklam, och filmerna verkar ha gjort susen. ”Vad är konst?” ligger på bästsäljartoppen tillsammans med de sedvanliga deckarna, den är inne på sin tredje upplaga och ska nu börja översättas.

– Alla tycker något om konst men ingen kommer med bevis om hur det verkligen är. Det inte så märkligt att politiker inte tar konsten på allvar, men jag menar att man kan förstå konsten på ett mer exakt sätt.

Att framställa sig själv i profetiskt ljus är en god medial strategi och Ernst Billgren är så pass van att arbeta med media att han ser det som ett material bland andra.

– Media är ett svårarbetat men väldigt snabbt och brett material. När något inte är konstlikt kan det dessutom läcka ut till folk som inte letar efter konst och man får mer oskuldsfulla och uppfriskande reaktioner av dem. Det är inte nödvändigt att göra reklam för sina produkter, men det är roligt.

Magdalena Dziurlikowska