Publicerad i tidskriften Konstnären nr 2, 2010.

Debattartikel om Konstnärsnämndens rapport “Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv”
Hur ser ett konstnärsliv ut i siffror? Konstnärsnämndens nya utredning ”Konstnärernas inkomster ur ett jämställdhetsperspektiv” kartlägger konstnärers ekonomi, arbete och familjeliv. Det empiriska underlaget är drygt 20 000 konstnärer och utredare är Marita Flisbäck, lektor i sociologi med inriktning på genusfrågor. Av studien framgår att en grundskoleutbildad man har en medianinkomst på 238 179 kronor, det är 40 907 kronor mer än en högskoleutbildad kvinnlig konstnär har. Först på forskarutbildningsnivå närmar sig en kvinnlig konstnär den grundskoleutbildade mannens inkomst.

– Konstnärer utgör en låginkomstgrupp och verkar i ett konkurrensdrabbat yrkesfält. En konstnärlig utbildning är en riskabel investering och ger inte ekonomisk utdelning. Dessutom är det mycket få konstnärer befinner sig på forskarnivå, säger Marita Flisbäck.

En annan uträkning i rapporten jämför kvinnliga och manliga konstnärers inkomst. En kvinnlig konstnärs medianinkomst är 194 720, för männen gäller 217 400. Detta gap är mindre än i samhället i stort och Marita Flisbäck menar att mönstret följer andra låglöneyrken där skillnaden mellan könen inte heller är så stor. Störst inkomstskillnad mellan könen återfinns i yrken som kräver högskoleutbildning och som är könsbalanserade.

Att vara kvinna innebär i sig sämre ekonomiska villkor. Man kan därför tillspetsat hävda att det inte är en lika stor förlust för en kvinna att bli konstnär som för en man. Kvinnliga konstnärers inkomst är 91% av medianinkomsten för kvinnor, motsvarande siffra för män är 79%. Sämst är det på bild- och formområdet där en manlig konstnär har en inkomst på 55% av medianinkomsten för män.

– Bild och formområdet är särskilt ekonomiskt utsatt. Det är också där flest kvinnor verkar och kvinnodominerade yrken har generellt ett lägre inkomstläge. Bildkonstnärer driver också ofta egna företag och personer med näringsverksamhet har i regel lägre inkomst än de som lönearbetar. Belopp som hanteras i konstnärers företag är små och det kan diskuteras om egenföretagande verkligen är lösningen på konstnärers fattigdomsproblem. Många bildkonstnärer har kompletteringsarbeten vid sidan om som oftast är okvalificerade låglöneyrken. Det ger också en förklaring till varför deras inkomster är så låga. Ordkonstnärer, som författare och dramatiker, kan oftare ha ett kompletteringsarbete i en anknytande sektor och få utdelning för sin utbildning. Trots att vi lever i en visuell kultur finns det en stor bildanalfabetism och det påverkar hur vi värderar bildkonstnärligt arbete.

Särskilt anmärkningsvärt i utredningen är uppgiften om barnafödande. Kvinnliga konstnärer är oftare barnlösa än kvinnor i allmänhet medan omvänd situation gäller för manliga konstnärer. Av kvinnliga konstnärer har 35% inga barn, mot 27% av kvinnor i hela befolkningen. Bland manliga konstnärer är 32% barnlösa, mot 36% av alla män.

– De flesta konstnärer är högutbildade och könsskillnaderna stämmer väl överens med vad som gäller för denna grupp. Högutbildade kvinnor får färre barn och är oftare barnlösa medan högutbildade i regel har fler barn än lågutbildade män. Högutbildade kvinnor skjuter upp barnafödandet och kvinnor har en kortare fertilitetsperiod än män. Både manliga och kvinnliga konstnärer har dålig ekonomi men ett föräldraskap handlar också om en tidsinvestering. Asymmetriska partnerval gör att heterosexuella män har en partner som är yngre, lägre utbildad, mindre etablerad på arbetsmarknaden och med en lägre inkomst än de själva. Kvinnor i sådana relationer har svårare att förhandla fram en jämställd balans mellan yrkes- och familjeliv.

– En stor skillnad mellan konstnärer och befolkningen i övrigt är att kvinnliga konstnärer arbetar lika mycket som manliga konstnärer, medan kvinnor generellt förvärvsarbetar mindre än män, speciellt när de har barn. En konstnärlig yrkesidentitet kräver ett djupt engagemang. I det historiska perspektivet har kvinnliga konstnärer valt bort familj för konstnärskap. Just valsituationen mellan konstnärligt yrkesutövande och familjebildning är fortfarande mer aktuell för kvinnor än för män.

Magdalena Dziurlikowska