Peter Geschwind, Bonniers konsthall


Peter Geschwind, After Image, Bonniers konsthall, till 2 april
Recension publicerad 2023-02- i Göteborgs-Posten.

Det är mörkt och ur svärtan träder bilder fram, som i en film, men här handlar det om upplysta föremål i nersläckta rum. Delar av den stora installationen uppenbarar sig rytmiskt i avklarnade blixtar och rör sig ryckigt till suggestiva ljud. After Image är den svåraste utställningen jag gjort, säger den konstnärliga ledaren Theodor Ringborg, det var krävande både tekniskt och emotionellt. Sexton år tidigare hade Peter Geschwind en mitt-i-karriären utställning på Färgfabriken i Stockholm. Ringborg var då hans utställningstekniker och deras vänskap började där. Under arbetet med den nu aktuella utställningen på Bonniers konsthall gick Peter Geschwind bort, femtiofem år gammal efter en tids sjukdom.

Med sin praktik omförhandlade Geschwind gränserna mellan olika positioner i konstvärlden. Han var en tongivande konstnär, en samarbetspartner bland kollegor och professor under ett decennium på Kungliga Konsthögskolan. I sin sista presentation ville han tänja utställningsformatet genom att hitta på ett nytt medium. Det som möter på Bonniers konsthall är en film bortom filmens optik. Ett trompe l’oeil-verk där man luras att erfara, men där man också bär med sig erfarenheten av att man luras, en dubbelhet som försätter betraktaren i ett drömskt tillstånd.

En klappstol trillar i en vid båge i luften, men egentligen är det flera stolar som beskriver fallet, likt en fotografisk rörelsestudie från 1800-talet signerad Eadweard Muybridge. Uppe på en lagerhylla ligger en dunk och läcker självlysande droppar, när de når golvet bildas ringar som på vatten, som i ett dataspel. Glödande och släckta Coca Cola-muggar står vid dörröppningar, en slags marschaller i en hälsning till Andy Warhol. Golvmoppar och skurhinkar bildar en städbalett till gnetiga läten och skickar impulser till 60-talets rörliga skulpturer. Det är en referensrik, lågteknologisk och melankolisk absurdism. Plötsligt tänds alla lampor och animationen töms på liv, kvar blir rekvisitan. Ett kalkylerat avslöjande, precis som korridoren på väg ut full av utställningsbyggets bråte som blottar magins baksida.

After Image är en vemodig titel på en postum utställning. I det här fallet syftar namnet även på utställningens metod som får ögat och hjärnan att greppa efter bilder. Peter Geschwind bjuder på ett originellt avsked och det är efterbilden som dröjer sig kvar.

 

Magdalena Ljung