{"id":673,"date":"2011-07-22T12:30:42","date_gmt":"2011-07-22T12:30:42","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=673"},"modified":"2011-08-16T15:36:03","modified_gmt":"2011-08-16T15:36:03","slug":"monika-marklinger-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=673","title":{"rendered":"Monika Marklinger"},"content":{"rendered":"

Intervju publicerad i Konstperspektiv<\/em><\/a> nr 2, 2011.\"\"<\/a><\/p>\n

F\u00e4rg, form, figuration och n\u00e5got mer, n\u00e5got som vanligtvis inte finns med n\u00e4r m\u00e5leriet fl\u00f6dar och installationerna v\u00e4xer. Det \u00e4r texten. Monika Marklinger st\u00e5r ut i den svenska konstv\u00e4rlden genom att foga samman f\u00e4rgstarka m\u00e5lningar med slagkraftiga ord. Hennes ber\u00e4ttelser, stridsrop och citat kommer fr\u00e5n m\u00e5nga olika kulturer. Hon \u00e4r intresserad av globalisering och har ofta arbetat p\u00e5 resa. Nyligen hemkommen fr\u00e5n New York och precis frisk fr\u00e5n magsjuka tar hon emot i arbetsrummet hemma i H\u00e4gersten. Atelj\u00e9n \u00e4r f\u00f6r st\u00f6kig, menar hon, s\u00e5 vi sitter vid redigeringsbordet. Datorparken surrar dovt, barnens leksaker gl\u00e4nser i hyllan, m\u00e5lningarna och orden flyter f\u00f6rbi p\u00e5 sk\u00e4rmarna framf\u00f6r oss.<\/p>\n

MD: Varf\u00f6r har du valt att f\u00f6rena text och bild i ditt konstn\u00e4rskap och hur b\u00f6rjade du g\u00f6ra det?
\nMM: N\u00e4r jag gick p\u00e5 Mejan drabbades jag av en insikt, n\u00e4stan alla bilder i v\u00e5rt samh\u00e4lle visas ihop med text. Varf\u00f6r skulle i s\u00e5 fall jag bara \u00e4gna mig \u00e5t bilden? Jag ville f\u00f6ra ut m\u00e5leriet i samh\u00e4llets eget rum. F\u00f6rsta g\u00e5ngen jag kombinerade text och bild var i en m\u00e5leriinstallation 2002 d\u00e4r jag mixade sj\u00e4lvbiografiska bilder och texter med reklamslogans.
\nMD: Din installation har r\u00f6tter i pop-konsten, d\u00e4r bild och text kombinerades. Men text har ocks\u00e5 funnits i medeltida helgonbilder och i 1700-talets stadsvyer. Hur tycker du att en bild f\u00f6r\u00e4ndras av textens n\u00e4rvaro?
\nMM: S\u00e5 fort du tar in text i en m\u00e5lning blir tolkningen mer l\u00e5st. Samtidigt kan du s\u00e4ga n\u00e5got mycket tydligare. Jag balanserar mellan dessa tv\u00e5, och det \u00e4r kanske d\u00e4rf\u00f6r jag tycker om att jobba med stora installationer d\u00e4r de olika delarna ger en m\u00e5ngtydighet.
\nMD: Men du har ocks\u00e5 gjort mer avgr\u00e4nsade, klarg\u00f6rande arbeten.
\nMM: Ja, ett av dessa \u00e4r en m\u00e5lad billboard med texten \u201dSometimes I Think That Painting Is The Only Way We\u2019ll Have A Revolution\u201d. I b\u00f6rjan av 2000-talet reste jag upprepade g\u00e5nger till Indien och valde att samarbeta med inhemska affischm\u00e5lare. Billboarden var uppsatt p\u00e5 Bangalores huvudgata Mahatma Gandhi Road. Det \u00e4r en symbolgata f\u00f6r globaliseringen och v\u00e4rldsmarknaden, fenomen som Gandhi opponerade sig starkt mot. Bangalore \u00e4r ocks\u00e5 en knutpunkt f\u00f6r den digitala revolutionen. Mot detta st\u00e4ller jag hantverket, det fysiska arbete som ofta l\u00e4ggs ut p\u00e5 entreprenad och osynligg\u00f6rs. M\u00e5leriets l\u00e5gstatusaspekt har alltid intresserat mig.
\nMD: Det finns en uppdelning i samtidskonsten mellan koncept och utf\u00f6rande. Textkonstn\u00e4rer har ofta fokuserat p\u00e5 det id\u00e9m\u00e4ssiga, och ibland precis som du arbetat i stadens rum. Jenny Holzer, Barbara Kruger, Tracy Emin\u2026
\nMM: De du n\u00e4mner opererar med f\u00e4rdiga statements och \u00e4r desperatradikala, medan jag \u00e4r intresserad av ett unders\u00f6kande. Jag tycker om tydligheten i deras arbeten, men sj\u00e4lv njuter jag mer av en process d\u00e4r jag f\u00e5r lappa och laga, pr\u00f6va och \u00e4ndra om.<\/p>\n

MD: I ett av dina projekt omgestaltades det svenska valet genom indiskt affischm\u00e5leri. Varf\u00f6r ville du lappa ihop dessa v\u00e4rldar?
\nMM: Demokrati beskrivs ofta som globaliseringens kitt. Genom att flytta v\u00e5r egen valdebatt till en annan demokratitradition ville jag unders\u00f6ka hur de politiska inneb\u00f6rderna p\u00e5verkas. Valspr\u00e5ken kommer fr\u00e5n olika svenska riksdagspartier och \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n valkampanjer under hela 1900-talet.
\nMD: H\u00e4r uppst\u00e5r ett temperamentsbrott och de svenska politikerna blir f\u00f6rfr\u00e4mligade. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt os\u00e4krar du tolkningen av n\u00e5got givet. Vad \u00e4r vinsten med det?
\nMM: Det \u00e4r roligt att driva med den svenska sj\u00e4lvbilden eftersom vi \u00e4r vana att se oss som en m\u00f6nsterstat. Jag ville ocks\u00e5 problematisera kunskapssamh\u00e4llet. P\u00e5 samma s\u00e4tt som vi exporterar snus och f\u00e4lthaubitsar till Indien, borde vi i ett kunskapssamh\u00e4lle ocks\u00e5 kunna exportera svensk folkhemsideologi.
\nMD: P\u00e5 vilket s\u00e4tt inspireras du av massmedia i dina installationer och hur bearbetar du dina f\u00f6rsta intryck?
\nMM: Ibland n\u00e4r jag l\u00e4ser om n\u00e5got i tidningen och ser illustrationerna tycker jag att det borde vara andra bilder till texten. I installationen \u201dStruggle For A Global Soul\u201d valde jag att arbeta med detta. Men den st\u00f6rsta utmaningen med verket var att kombinera m\u00e5leri och projektioner. Det \u00e4r s\u00e5 tr\u00e5kigt p\u00e5 utst\u00e4llningar n\u00e4r m\u00e5leri h\u00e4nger i ett rum och videoverk i ett annat och jag k\u00e4nde en l\u00e4ngtan efter att f\u00f6rena dessa v\u00e4rldar. Jag tycker om n\u00e4r nya bilder och rum v\u00e4xer fram ur verket p\u00e5 grund av ljusets spel och motivets komplexitet.
\nMD: B\u00f6cker och tidskrifter \u00e4r andra rum f\u00f6r din konst, eller ser du p\u00e5 din medverkan d\u00e4r som en illustrat\u00f6r?
\nMM: P\u00e5 den senaste dokumentan i Kassel fick varje land presentera en tidskrift. Ryssland bidrog med den rysk-engelska publikationen \u201dChto Delat\u201d (What Is to Be Done?) d\u00e4r jag hade gjort teckningarna. Till formatet p\u00e5minner den om en dagstidning och tar upp postmarxistiska fr\u00e5gest\u00e4llningar om inflytande och demokrati. Jag k\u00e4nde mig inte som en illustrat\u00f6r eftersom jag inte tog ett jobb som l\u00e5g utanf\u00f6r min egen agenda. Tidningsl\u00e4sningen \u00e4r ofta en startpunkt f\u00f6r mitt konstn\u00e4rliga arbete. Mina verk b\u00f6rjar oftare med en text \u00e4n med en bild.<\/p>\n

MD: M\u00e5nga av dina bilder \u00e4r gr\u00e4nsl\u00f6sa collage. Ibland l\u00e5ter du olika tidsepoker m\u00f6ta varandra, som i teckningarna inspirerade av \u00d6stermalmstorgs tunnelbaneutsmyckning.
\nMM: Jag ville rycka loss Siri Derkerts bilder ur v\u00e4ggen och s\u00e4tta dem p\u00e5 demonstrationsplakat f\u00f6r att ge deras revolution\u00e4ra inneh\u00e5ll ny aktualitet. P\u00e5 plakaten finns ocks\u00e5 bilder p\u00e5 nutida politiker och demonstranterna \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n ett f\u00f6rsta-maj t\u00e5g i Turkiet 2007.
\nMD: Hur ser du p\u00e5 internationella f\u00f6reteelser som 1:a maj, transnationell aktivism och v\u00e4rldsnyheter som n\u00e5r varje land p\u00e5 jordklotet? Kan vi s\u00e4ga att m\u00e4nskligheten skapar en gemensam kulturell v\u00e4rdegrund?
\nMM: Just det ville jag unders\u00f6ka i ett videoverk d\u00e4r jag j\u00e4mf\u00f6rde olika tidningars rapportering kring samma v\u00e4rldsnyhet. Under ett \u00e5rs tid vaktade jag p\u00e5 stora v\u00e4rldsh\u00e4ndelser och n\u00e4r n\u00e5got s\u00e5dant intr\u00e4ffade, som till exempel Saddam Husseins d\u00f6dsdom, k\u00f6pte jag m\u00e4ngder av tidningar fr\u00e5n hela v\u00e4rlden. Jag tittade inte bara p\u00e5 de visuella likheterna i de globala scoopen utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur tillg\u00e5ngen till bilder p\u00e5verkar vad som blir en v\u00e4rldsnyhet. Det var intressant att se hur reaktioner p\u00e5 en nyhet blir till egna nyheter och hur media agerar n\u00e4r det saknas bilder fr\u00e5n en h\u00e4ndelse. Bortsett fr\u00e5n de allra st\u00f6rsta h\u00e4ndelserna var rapporteringen f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt heterogen. Att nyhetsfl\u00f6det ser likadant ut v\u00e4rlden \u00f6ver \u00e4r till viss del en myt.<\/p>\n

MD: Ett av dina videoverk handlar om f\u00e4rg-TV:s utveckling. Vad handlar det om?
\nMM: \u201dThe Politics of Colour\u201d \u00e4r en dokument\u00e4r videoinstallation jag gjorde tillsammans med min man Johan Waerndt. I verket tog vi fasta p\u00e5 den politiska diskussionen om f\u00e4rg-TV:s potential att f\u00f6rena v\u00e4rlden. Retoriken var i grunden densamma som n\u00e4r Internet var nytt. Informationen skulle skapa kulturellt samf\u00f6rst\u00e5nd, men gr\u00e4nserna f\u00f6r de olika f\u00e4rg-TV-systemen kom att f\u00f6lja kalla krigets och kolonialismens uppdelning av v\u00e4rlden exakt.
\nMD: Dina projekt har under de senaste \u00e5ren alltmer handlat om hur samh\u00e4llet fungerar, de formar sig till en sorts bruksanvisning f\u00f6r v\u00e4rlden. Kan man s\u00e4ga att du forskar och vad tycker du om den konstn\u00e4rliga forskningen?
\nMM: Forskaren l\u00e4gger sp\u00e5r till sp\u00e5r och jag uppskattar att arbeta p\u00e5 det s\u00e4ttet. Visst tycker jag om att ocks\u00e5 leka runt med materialet, men i grunden handlar det om en mycket analytisk process. Detta g\u00e4ller i h\u00f6gsta grad \u00e4ven m\u00e5leriet. Ibland f\u00e5r jag en k\u00e4nsla av att m\u00e5nga konstn\u00e4rliga forskningsprojekt stannar vid att utforska konstv\u00e4rldens egna strukturer. Jag hoppas att den konstn\u00e4rliga forskningen inte blir en intern historia.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervju publicerad i Konstperspektiv nr 2, 2011. F\u00e4rg, form, figuration och n\u00e5got mer, n\u00e5got som vanligtvis inte finns med n\u00e4r m\u00e5leriet fl\u00f6dar och installationerna v\u00e4xer. Det \u00e4r texten. Monika Marklinger st\u00e5r ut i den svenska konstv\u00e4rlden genom att foga samman … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[11,10],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/673"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=673"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/673\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2047,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/673\/revisions\/2047"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=673"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=673"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=673"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}