{"id":671,"date":"2011-07-22T12:46:19","date_gmt":"2011-07-22T12:46:19","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=671"},"modified":"2011-08-16T15:34:51","modified_gmt":"2011-08-16T15:34:51","slug":"lust-och-last","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=671","title":{"rendered":"Lust och Last, Nationalmuseum"},"content":{"rendered":"

Recension publicerad 2011-04-26 i G\u00f6teborgs-Posten<\/em>.<\/a>\"\"<\/a><\/p>\n

Passagen till den lastbara lusten p\u00e5 Nationalmuseum leder mellan tv\u00e5 j\u00e4tterumpor. Jacob Jordaens dramatiska 1600-talsm\u00e5lning \u201dKung Kandaules av Lydien visar sin gem\u00e5l f\u00f6r Gyges\u201d och Gisela Schinks monumentala fotocollage \u201dVem vore jag om jag inte f\u00f6rs\u00f6kte\u201d. V\u00e5r tids porrigt stylade tjej exponerar skinkorna n\u00e4r hon kl\u00e4ttrar uppf\u00f6r en bokhylla. Hon vill b\u00e5de ha kroppens och bildningens v\u00e4g. Barockens dallrande sk\u00f6nhet kurtiserar betraktaren med b\u00e5de bakdel och en blick \u00f6ver axeln, samtidigt som tv\u00e5 m\u00e4n tittar p\u00e5 henne i smyg.<\/p>\n

Nationalmuseums erotiska utst\u00e4llning r\u00f6r sig mellan tidsm\u00e4ssiga och moraliska motpoler. Den omfamnar femhundra \u00e5r av sexuellt t\u00e4nkande, fr\u00e5n ren\u00e4ssansens dygdefulla jungfrur till fittor blottade i feminismens namn. Nakna nunnor. Tv\u00e4tt\u00e4kta kyskhetsb\u00e4lte. Porriga tuschteckningar av Johan Tobias Sergel. Kyrkans f\u00f6rmanande finger och onanerande najader. Riktigt s\u00e5 roligt blir det dock inte. Trots styrkan hos enskilda verk passerar merparten av utst\u00e4llningen utan h\u00f6jda \u00f6gonbryn. Det blir l\u00e4tt att bara se m\u00e5lningarna s\u00e5 som man alltid sett dem, h\u00e4ngande i Nationalmuseums permanenta samlingar. M\u00e4rkligt formade br\u00f6st, stenlik hud och ett slappt hudveck som ska f\u00f6rest\u00e4lla ett kvinnligt k\u00f6n. Speciellt upphetsande \u00e4r det inte och det \u00e4r inte heller konstigt. Vi \u00e4r fel publik, vi \u00e4r inte furstar fr\u00e5n 1500-talet. Vi har dessutom en sexualiserad syn p\u00e5 nakenhet som g\u00f6r det sv\u00e5rt att se den som ett uttryck f\u00f6r oskuldsfullhet, obesl\u00f6jad sanning eller idealiserad sk\u00f6nhet, f\u00f6rklarar utst\u00e4llningskatalogen.<\/p>\n

Och det \u00e4r f\u00f6rst vid l\u00e4sningen av katalogen som det t\u00e4nder till. D\u00e4r finns fantasifulla namn p\u00e5 k\u00f6nsorgan, som gullh\u00f6na och hemlig lem f\u00f6r kvinnans, eller gulltupp och d\u00e5ligheten f\u00f6r mannens. D\u00e4r finns inblicken i s\u00e4ngkamrarna och i r\u00e4ttsprotokoll d\u00e4r parterna i v\u00e5ldt\u00e4ktsm\u00e5l uppmanas att gifta sig med varandra. Sexet kunde d\u00e5 retroaktivt skrivas in \u00e4ktenskapet, och ingen beh\u00f6vde sona brottet. Annars straffades v\u00e5ldt\u00e4kt med d\u00f6den fr\u00e5n medeltiden till slutet av 1700-talet. Kruxet \u00e4r att den id\u00e9historia som intresserar dagens betraktare inte \u00e5terfinns i m\u00e5lningarna. Konstn\u00e4rerna f\u00f6rfasade sig inte \u00f6ver status quo, utan m\u00e5lade mestadels best\u00e4llningsverk. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r blickens makt, lustars v\u00e5ld, moralens t\u00e4njbarhet och samh\u00e4llets pekpinnar i det veka privatlivet n\u00e5got man l\u00e4ser sig till snarare \u00e4n ser i m\u00e5lningarna.<\/p>\n

Det \u00e4r just inf\u00f6r detta predikament som debatten om Nationalmuseums utst\u00e4llning blossat. En konservativ falang vill njuta ifred av s\u00e4rade 1700-talsl\u00e4ppar utan att bli uppl\u00e4xade i genusteori. Men att tillhandah\u00e5lla s\u00e5dana \u201drena\u201d n\u00f6jen \u00e4r inte Nationalmuseums uppgift. De mer samtidsskolade kritikerna vill tv\u00e4rtom ha en tydligare diskussion om det samh\u00e4lle den erotiska konsten sprang ur. Problemet \u00e4r att m\u00e5lningarna i sig s\u00e4ger oss mindre \u00e4n de borde. Detta lappas och lagas med skylttexter och samtidskonst, men b\u00e5de f\u00f6rklaringar och sammans\u00e4ttningar kunde gjorts med st\u00f6rre insikt.<\/p>\n

Ren\u00e4ssansens och barockens lidelsefulla konst f\u00f6rbryllar mest. Syftet med m\u00e5lningarna \u00e4r att visa upp dygdem\u00f6nster och leda in unga \u00e4dlingar p\u00e5 r\u00e4tt v\u00e4g. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r motiven fullsp\u00e4ckade av kvinnohull. M\u00e5lningarna skulle vara en kittlande pr\u00f6vning. Samtidigt var de bibliska ber\u00e4ttelserna och mytologiska scenerna en f\u00f6rev\u00e4ndning f\u00f6r att f\u00e5 m\u00e5la naket. Tidens kvinnor, som ans\u00e5gs vara mer utsv\u00e4vande \u00e4n m\u00e4nnen, skulle d\u00e4remot blicka mot Lucretia, hon som blev v\u00e5ldtagen och begick sj\u00e4lvmord. En f\u00f6rbrukad kvinna som visste sin plats. I Lucas Cranach den \u00e4ldres m\u00e5lning ler hon svalt och m\u00e5ttar med dolken mot sitt br\u00f6st. Reglerandet av reproduktionen och arvet var viktigt, inte kvinnan som individ eller hennes kropp i sig. Kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r kyskhetsb\u00e4ltets bakre h\u00e5l inte \u00e4r s\u00e5 sn\u00e4vt?<\/p>\n

\u00c4nnu p\u00e5 1700-talet ans\u00e5gs f\u00f6r\u00e4lskelse som en ol\u00e4mplig och destruktiv kraft. Fran\u00e7ois Bouchers fl\u00e4rdfullt l\u00e4ttsinniga m\u00e5lningar av ungdom och passion har inget med resonemangspartierna att skaffa. Upplysningen revolterade mot r\u00e5g\u00e5ngen mellan f\u00f6r\u00e4lskelse och \u00e4ktenskap. Voltaire levde i femton \u00e5r med naturforskaren Emilie de Ch\u00e2telet, som var gift med sin greve. Ibland delade de bostad alla tre. P\u00e5 1800-talet stramades experimentlustan \u00e5t. Den \u00e4rbara kvinnan avsexualiserades och stannade hemma. Gatans flickor \u00f6versexualiserades och fyllde dubbelmoralens glupande behov. Ett annat problem f\u00f6r 1800-talet var de nya offentliga museerna. Konst som var gjord f\u00f6r och av bel\u00e4sta m\u00e4n befann sig pl\u00f6tsligt inf\u00f6r en obildad massa av m\u00e4n, kvinnor och barn. K\u00f6erna ringlade l\u00e5nga till Nationalmuseum n\u00e4r Julius Kronberg visade \u201dJaktnymf och fauner\u201d och skandalen med m\u00e5lningen var att nymfen nj\u00f6t. Hon var snarare i maskopi med de tjuvtittande faunerna \u00e4n \u00e4cklad. En s\u00e5dan kvinna ans\u00e5gs okvinnlig.<\/p>\n

Bredvid Kronbergs m\u00e5lning finns Lars Nilssons videoverk som skruvar \u00e5t motivet ett varv till. Den v\u00e4llustiga jaktnymfen st\u00e4lls mot en solit\u00e4r onanist. I krockarna mellan samtid och avl\u00e4gsna \u00e5rhundraden fungerar tematiken b\u00e4st, men urvalet av de dagsaktuella verken k\u00e4nns \u00e4nd\u00e5 godtyckligt. Den svenska samtidskonstn\u00e4r som mest konsekvent \u00e4gnat sig \u00e5t synen p\u00e5 sexualitet, Joanna Rytel, finns inte representerad. Hennes verk \u201dFlasher girl on tour\u201d hade slutit cirkeln perfekt i utst\u00e4llningens andra rum som behandlar staden och det offentliga rummet.<\/p>\n

I sista salen visas de mest hemliga bilderna i en omramning av syndig purpur. Martin van Meytens den yngres kn\u00e4b\u00f6jande nunna d\u00e4r framsidan \u00e4r en andaktsbild och baksidan pornografi. \u00c5terigen en rosig bak. Totalf\u00f6rbjuden eftersom bakifr\u00e5nst\u00e4llningen ans\u00e5gs djurisk och okristlig. Nog \u00e4r det fr\u00e5n det gr\u00e4nspr\u00f6vande f\u00f6rbjudna som lusten h\u00e4mtar sin hetta, d\u00e5 som nu. D\u00e4r finns mer att utforska och fler tr\u00e5dar att dra i, gamla som nya.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Recension publicerad 2011-04-26 i G\u00f6teborgs-Posten. Passagen till den lastbara lusten p\u00e5 Nationalmuseum leder mellan tv\u00e5 j\u00e4tterumpor. Jacob Jordaens dramatiska 1600-talsm\u00e5lning \u201dKung Kandaules av Lydien visar sin gem\u00e5l f\u00f6r Gyges\u201d och Gisela Schinks monumentala fotocollage \u201dVem vore jag om jag inte … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[20,11,21],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/671"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=671"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/671\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2046,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/671\/revisions\/2046"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=671"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=671"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=671"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}