{"id":620,"date":"2011-07-20T12:41:07","date_gmt":"2011-07-20T12:41:07","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=620"},"modified":"2011-08-16T14:46:43","modified_gmt":"2011-08-16T14:46:43","slug":"manliga-konstnarer-far-flest-barn","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=620","title":{"rendered":"Manliga konstn\u00e4rer f\u00e5r flest barn"},"content":{"rendered":"

Publicerad i tidskriften Konstn\u00e4ren<\/em><\/a> nr 2, 2010.<\/em><\/strong><\/p>\n

Debattartikel om Konstn\u00e4rsn\u00e4mndens rapport<\/em> “Konstn\u00e4rernas inkomster ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv”<\/em>
\nHur ser ett konstn\u00e4rsliv ut i siffror? Konstn\u00e4rsn\u00e4mndens nya utredning \u201dKonstn\u00e4rernas inkomster ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv\u201d kartl\u00e4gger konstn\u00e4rers ekonomi, arbete och familjeliv. Det empiriska underlaget \u00e4r drygt 20 000 konstn\u00e4rer och utredare \u00e4r Marita Flisb\u00e4ck, lektor i sociologi med inriktning p\u00e5 genusfr\u00e5gor. Av studien framg\u00e5r att en grundskoleutbildad man har en medianinkomst p\u00e5 238 179 kronor, det \u00e4r 40 907 kronor mer \u00e4n en h\u00f6gskoleutbildad kvinnlig konstn\u00e4r har. F\u00f6rst p\u00e5 forskarutbildningsniv\u00e5 n\u00e4rmar sig en kvinnlig konstn\u00e4r den grundskoleutbildade mannens inkomst.<\/p>\n

\u2013 Konstn\u00e4rer utg\u00f6r en l\u00e5ginkomstgrupp och verkar i ett konkurrensdrabbat yrkesf\u00e4lt. En konstn\u00e4rlig utbildning \u00e4r en riskabel investering och ger inte ekonomisk utdelning. Dessutom \u00e4r det mycket f\u00e5 konstn\u00e4rer befinner sig p\u00e5 forskarniv\u00e5, s\u00e4ger Marita Flisb\u00e4ck.<\/p>\n

En annan utr\u00e4kning i rapporten j\u00e4mf\u00f6r kvinnliga och manliga konstn\u00e4rers inkomst. En kvinnlig konstn\u00e4rs medianinkomst \u00e4r 194 720, f\u00f6r m\u00e4nnen g\u00e4ller 217 400. Detta gap \u00e4r mindre \u00e4n i samh\u00e4llet i stort och Marita Flisb\u00e4ck menar att m\u00f6nstret f\u00f6ljer andra l\u00e5gl\u00f6neyrken d\u00e4r skillnaden mellan k\u00f6nen inte heller \u00e4r s\u00e5 stor. St\u00f6rst inkomstskillnad mellan k\u00f6nen \u00e5terfinns i yrken som kr\u00e4ver h\u00f6gskoleutbildning och som \u00e4r k\u00f6nsbalanserade.<\/p>\n

Att vara kvinna inneb\u00e4r i sig s\u00e4mre ekonomiska villkor. Man kan d\u00e4rf\u00f6r tillspetsat h\u00e4vda att det inte \u00e4r en lika stor f\u00f6rlust f\u00f6r en kvinna att bli konstn\u00e4r som f\u00f6r en man. Kvinnliga konstn\u00e4rers inkomst \u00e4r 91% av medianinkomsten f\u00f6r kvinnor, motsvarande siffra f\u00f6r m\u00e4n \u00e4r 79%. S\u00e4mst \u00e4r det p\u00e5 bild- och formomr\u00e5det d\u00e4r en manlig konstn\u00e4r har en inkomst p\u00e5 55% av medianinkomsten f\u00f6r m\u00e4n.<\/p>\n

\u2013 Bild och formomr\u00e5det \u00e4r s\u00e4rskilt ekonomiskt utsatt. Det \u00e4r ocks\u00e5 d\u00e4r flest kvinnor verkar och kvinnodominerade yrken har generellt ett l\u00e4gre inkomstl\u00e4ge. Bildkonstn\u00e4rer driver ocks\u00e5 ofta egna f\u00f6retag och personer med n\u00e4ringsverksamhet har i regel l\u00e4gre inkomst \u00e4n de som l\u00f6nearbetar. Belopp som hanteras i konstn\u00e4rers f\u00f6retag \u00e4r sm\u00e5 och det kan diskuteras om egenf\u00f6retagande verkligen \u00e4r l\u00f6sningen p\u00e5 konstn\u00e4rers fattigdomsproblem. M\u00e5nga bildkonstn\u00e4rer har kompletteringsarbeten vid sidan om som oftast \u00e4r okvalificerade l\u00e5gl\u00f6neyrken. Det ger ocks\u00e5 en f\u00f6rklaring till varf\u00f6r deras inkomster \u00e4r s\u00e5 l\u00e5ga. Ordkonstn\u00e4rer, som f\u00f6rfattare och dramatiker, kan oftare ha ett kompletteringsarbete i en anknytande sektor och f\u00e5 utdelning f\u00f6r sin utbildning. Trots att vi lever i en visuell kultur finns det en stor bildanalfabetism och det p\u00e5verkar hur vi v\u00e4rderar bildkonstn\u00e4rligt arbete.<\/p>\n

S\u00e4rskilt anm\u00e4rkningsv\u00e4rt i utredningen \u00e4r uppgiften om barnaf\u00f6dande. Kvinnliga konstn\u00e4rer \u00e4r oftare barnl\u00f6sa \u00e4n kvinnor i allm\u00e4nhet medan omv\u00e4nd situation g\u00e4ller f\u00f6r manliga konstn\u00e4rer. Av kvinnliga konstn\u00e4rer har 35% inga barn, mot 27% av kvinnor i hela befolkningen. Bland manliga konstn\u00e4rer \u00e4r 32% barnl\u00f6sa, mot 36% av alla m\u00e4n.<\/p>\n

\u2013 De flesta konstn\u00e4rer \u00e4r h\u00f6gutbildade och k\u00f6nsskillnaderna st\u00e4mmer v\u00e4l \u00f6verens med vad som g\u00e4ller f\u00f6r denna grupp. H\u00f6gutbildade kvinnor f\u00e5r f\u00e4rre barn och \u00e4r oftare barnl\u00f6sa medan h\u00f6gutbildade i regel har fler barn \u00e4n l\u00e5gutbildade m\u00e4n. H\u00f6gutbildade kvinnor skjuter upp barnaf\u00f6dandet och kvinnor har en kortare fertilitetsperiod \u00e4n m\u00e4n. B\u00e5de manliga och kvinnliga konstn\u00e4rer har d\u00e5lig ekonomi men ett f\u00f6r\u00e4ldraskap handlar ocks\u00e5 om en tidsinvestering. Asymmetriska partnerval g\u00f6r att heterosexuella m\u00e4n har en partner som \u00e4r yngre, l\u00e4gre utbildad, mindre etablerad p\u00e5 arbetsmarknaden och med en l\u00e4gre inkomst \u00e4n de sj\u00e4lva. Kvinnor i s\u00e5dana relationer har sv\u00e5rare att f\u00f6rhandla fram en j\u00e4mst\u00e4lld balans mellan yrkes- och familjeliv.<\/p>\n

\u2013 En stor skillnad mellan konstn\u00e4rer och befolkningen i \u00f6vrigt \u00e4r att kvinnliga konstn\u00e4rer arbetar lika mycket som manliga konstn\u00e4rer, medan kvinnor generellt f\u00f6rv\u00e4rvsarbetar mindre \u00e4n m\u00e4n, speciellt n\u00e4r de har barn. En konstn\u00e4rlig yrkesidentitet kr\u00e4ver ett djupt engagemang. I det historiska perspektivet har kvinnliga konstn\u00e4rer valt bort familj f\u00f6r konstn\u00e4rskap. Just valsituationen mellan konstn\u00e4rligt yrkesut\u00f6vande och familjebildning \u00e4r fortfarande mer aktuell f\u00f6r kvinnor \u00e4n f\u00f6r m\u00e4n.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publicerad i tidskriften Konstn\u00e4ren nr 2, 2010. Debattartikel om Konstn\u00e4rsn\u00e4mndens rapport “Konstn\u00e4rernas inkomster ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv” Hur ser ett konstn\u00e4rsliv ut i siffror? Konstn\u00e4rsn\u00e4mndens nya utredning \u201dKonstn\u00e4rernas inkomster ur ett j\u00e4mst\u00e4lldhetsperspektiv\u201d kartl\u00e4gger konstn\u00e4rers ekonomi, arbete och familjeliv. Det empiriska underlaget … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[65,11],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=620"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2014,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/620\/revisions\/2014"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=620"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=620"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=620"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}