{"id":585,"date":"2011-07-20T12:09:40","date_gmt":"2011-07-20T12:09:40","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=585"},"modified":"2011-08-16T16:02:52","modified_gmt":"2011-08-16T16:02:52","slug":"konstnarskap-och-entreprenorskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=585","title":{"rendered":"Den ofrivillige f\u00f6retagaren"},"content":{"rendered":"

Publicerat i tidningen Konstn\u00e4ren<\/em><\/a> nr 3, 2009.
\n<\/strong>\"\"<\/a>
\nSamtal om konstn\u00e4rskap och entrepren\u00f6rskap<\/em>.
\nModerator: Magdalena Dziurlikowska. Deltagare: Carl-Johan Dee Geer, Emma Stenstr\u00f6m, Karin Will\u00e9n och Andreas Ribbung.<\/strong><\/p>\n

MD: Jag har som de flesta konstn\u00e4rer ett f\u00f6retag men upplever att entrepren\u00f6rskapet stj\u00e4l tid fr\u00e5n konsten. Man ska g\u00f6ra s\u00e5 mycket annat \u00e4n konst att man till slut blir en assistent till en konstn\u00e4r som inte finns. S\u00e4g att en konstn\u00e4r \u00e4r en kock som lagar soppa. N\u00e4r soppan \u00e4r klar ska den dokumenteras, serveras, paketeras, marknadsf\u00f6ras, st\u00e4llas ut och s\u00e4ljas. Kocken m\u00e5ste allts\u00e5, f\u00f6rutom att vara en v\u00e4ldigt bra kock, \u00e4ven vara Mamma Scans alla avdelningar. \u00c4r det n\u00e5got nytt, och m\u00e5ste det vara s\u00e5?<\/p>\n

CJ: Det har varit s\u00e5 sen tidigt 60-tal d\u00e5 jag b\u00f6rjade som konstn\u00e4r. Jag har haft ett otal firmor som alla kraschat, men jag var h\u00e4nvisad till den modellen. I m\u00e5nga \u00e5r hade jag st\u00e4ndigt kronofogden efter mig, jag v\u00e5gade inte ha ett vanligt bankkonto, f\u00f6r att om det kom in ett enda \u00f6re s\u00e5 tog de det direkt. Min senaste bok \u201dJakten mot nollpunkten\u201d handlar till stor del om mina misslyckade entrepren\u00f6rskap som lett till skulder och konkurser.<\/p>\n

KW: Konstn\u00e4rer utbildas inte tillr\u00e4ckligt f\u00f6r p\u00e5 den verklighet som m\u00f6ter dem. Redan under utbildningen borde det finnas st\u00f6d f\u00f6r konsth\u00f6gskoleelever att f\u00e5 kompetens f\u00f6r fler av de uppgifter som \u00e4r konstn\u00e4rlig verksamhet.<\/p>\n

ES: Konsth\u00f6gskolorna \u00e4r numera medvetna om vikten av f\u00f6retagskunskap men det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart hur undervisningen ska se ut.<\/p>\n

AR: De konstn\u00e4rer som fixerar sig vid att vara entrepren\u00f6rer blir skitjobbiga. Att marknadsf\u00f6ra sig sj\u00e4lv \u00e4r ocks\u00e5 en anstr\u00e4ngande process. D\u00e4remot har jag uppt\u00e4ckt att det g\u00e5r mycket l\u00e4ttare f\u00f6r mig att marknadsf\u00f6ra andra, att jobba f\u00f6r ett varum\u00e4rke, som galleriet Candyland. Magdalena, n\u00e4r du representerade Konstfack p\u00e5 \u00c4lvsj\u00f6m\u00e4ssan, d\u00e5 d\u00f6k du p\u00e5 journalisterna direkt till skillnad fr\u00e5n dina kamrater, gick det bra?<\/p>\n

MD: Ja, men min konst blir inte b\u00e4ttre eller s\u00e4mre av att jag arbetar p\u00e5 att n\u00e5 ut med den. Medutst\u00e4llarna kanske upplevde att jag duperade journalisterna, men jag jobbar ocks\u00e5 som konstkritiker och den k\u00e5ren har st\u00f6rre integritet \u00e4n s\u00e5. Inf\u00f6r en separatutst\u00e4llning jag hade skrev curatorerna: \u201dKom och tr\u00e4ffa konstn\u00e4ren\u201d. Jag gick oombedd fram till bes\u00f6karna och pratade om mina verk. Min d\u00e5varande man sa att de borde ha skrivit: \u201dKom och f\u00f6rs\u00f6k undvika konstn\u00e4ren, fina priser utlovas till dem som lyckas.\u201d<\/p>\n

ES: F\u00f6rut var det sv\u00e5rt att f\u00e5 credd fr\u00e5n sina konstn\u00e4rskollegor om n\u00e5gon var alltf\u00f6r driven kommersiellt och f\u00f6r pushig.<\/p>\n

CJ: Pushig, i relation till vem? Jag blir uppringd, ibland s\u00e4ger jag ja, ibland nej\u2026<\/p>\n

MD: Ingen ringer mig. Jag knackar p\u00e5 d\u00f6rren och pekar p\u00e5 mig sj\u00e4lv, f\u00f6r mig har det aldrig funnits n\u00e5gon annan v\u00e4g.<\/p>\n

ES: Det \u00e4r toppen att du g\u00f6r s\u00e5, men motsatsen m\u00e5ste ocks\u00e5 f\u00e5 finnas. Jag blir livr\u00e4dd n\u00e4r det pratas om att alla m\u00e5ste ska vara entrepren\u00f6rer. N\u00e5gra av de b\u00e4sta forskarna \u00e4r de som inte syns utan gr\u00e4ver t\u00e5lmodigt i arkiv. Sedan \u00e4r det bra att s\u00e5dana som jag kan f\u00f6ra deras talan.<\/p>\n

MD: Inst\u00e4mmer. Samtidigt finns nu i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n tidigare konstn\u00e4rer som har entrepren\u00f6rskapet som en del av sitt konstn\u00e4rskap och medierna som sitt utst\u00e4llningsrum, Ernst Billgren och Lars Vilks, exempelvis. Hur ska vi tolka det?<\/p>\n

KW: Det \u00e4r en sak om mediabevakningen \u00e4r en del av konsten eller om varum\u00e4rkesbyggandet \u00e4r n\u00e5got konstn\u00e4ren finner n\u00f6je i. Men de ih\u00e4rdiga ropen fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll om att ALLA konstn\u00e4rer ska vara entrepren\u00f6rer f\u00e5r inte resultera i att konstn\u00e4rskap fram\u00f6ver ska definieras av saker som inte \u00e4r centrala f\u00f6r det.<\/p>\n

MD: Historiskt sett r\u00e4knades konsten l\u00e4nge som ett hantverk och konstn\u00e4rer utf\u00f6rde best\u00e4llningsverk f\u00f6r kyrkan eller kungamakten, men med romantiken p\u00e5 1700-talet kom en ny konstn\u00e4rstyp, den intellektuelle outsidern. Det idealet \u00e4r fortfarande starkt, samtidigt finns ett allt tydligare krav fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll att konsten ska vara samh\u00e4llsnyttig och entrepren\u00f6riell. Konsten ska b\u00e4ra sig ekonomiskt och exempelvis vara ett redskap i integrationsfr\u00e5gor. Ser ni det som en \u00e5terg\u00e5ng till en gammal utilitaristisk syn p\u00e5 konsten? Eller tv\u00e4rtom, \u00e4r den romantiske Steppenwolf en on\u00f6dig joker i samh\u00e4llets kortlek?<\/p>\n

CJ: Konsten kommer f\u00f6rst. Den eventuella nyttan kan dyka upp i efterhand. Jag gick ut Konstfack 1963. \u00c5r 1991 fick jag mitt genombrott med utst\u00e4llningen \u201dTrivsel\u201d som s\u00e5gs av 120 000 personer. Det var v\u00e4l nytta? Det var ocks\u00e5 den f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag fick betalt f\u00f6r min konst. Men t\u00e4nkte jag p\u00e5 nytta i mitt konstn\u00e4rskap skulle jag bli f\u00f6rlamad av en kreativitetskris.<\/p>\n

KW: Det har alltid funnits konstn\u00e4rer som jobbat med en mer direkt koppling till samh\u00e4llsnytta \u00e4n de som s\u00e4ger sig arbeta helt fritt. En s\u00e5dan ompr\u00f6vning av konstn\u00e4rens verkningsradie borde inte drunkna i krav p\u00e5 ekonomisk nytta. Det var inte det svaret konsten ville ha n\u00e4r den \u00f6ppnade upp sig p\u00e5 det s\u00e4ttet. Vad som \u00e4r nytta nu kan definieras p\u00e5 andra s\u00e4tt imorgon.<\/p>\n

ES: Exakt! Att vara nyttig \u00e4r inget fel i sig men idag handlar det ofta om en sn\u00e4v och kortsiktig nytta, och det \u00e4r problematiskt. Fr\u00e5gest\u00e4llningarna \u00e4r desamma i forskningsv\u00e4rlden. Jag kan inte i varje \u00f6gonblick ifr\u00e5gas\u00e4tta nyttan av mitt forskningsarbete, men p\u00e5 l\u00e5ng sikt hoppas jag bidra med n\u00e5got viktigt.<\/p>\n

AR: Konstn\u00e4rlig kompetens \u00e4r som en slags forskning och borde efterfr\u00e5gas mer. En definition av entrepren\u00f6rskap \u00e4r att hitta nya samband och att ta risker. I den bem\u00e4rkelsen \u00e4r konstn\u00e4rer utm\u00e4rkta entrepren\u00f6rer. Menar man d\u00e4remot att konstn\u00e4rer ska vara entrepren\u00f6rer i sitt eget konstn\u00e4rskap s\u00e5 t\u00e4nker jag p\u00e5 Jeff Koons och Damien Hirst. I Sverige har vi Bengt Elde och Ernst Billgren. Det finns mycket h\u00f6gklassig kultur som m\u00e5ste f\u00e5 samh\u00e4lleligt st\u00f6d f\u00f6r att kunna h\u00e4vda sig.<\/p>\n

MD: M\u00e5nga verksamheter i samh\u00e4llet grundas i ett vinstdrivande f\u00f6retagande. Samtidigt finns det avancerade system som skola eller v\u00e5rd som inte bygger p\u00e5 vinstmaximering utan p\u00e5 andra visioner. R\u00e4knas konsten dit?<\/p>\n

KW: Sj\u00e4lvklart, men idag st\u00e4lls det ocks\u00e5 andra kulturpolitiska krav p\u00e5 konsten. Galleristen Sara Sandstr\u00f6m \u00e4r ledamot i Kulturr\u00e5dets styrelse, hon har en av de viktigaste platserna i det offentliga kulturlivet men hon \u00e4r fr\u00e4mst en kulturentrepren\u00f6r och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r det privata n\u00e4ringslivet snarare \u00e4n f\u00f6r det offentliga kulturlivet, som Kulturr\u00e5det fr\u00e4mst jobbar med.<\/p>\n

KW: Vi lever i ett v\u00e4lf\u00e4rdsland och till det h\u00f6r att kulturen \u00e4r en arena d\u00e4r man b\u00e5de har roligt, diskuterar allvarliga saker och kan k\u00e4nna sig som en m\u00e4nniska. En del kanske tror att en konstn\u00e4r kan producera konst en masse och vara vinstdrivande, men konstn\u00e4rens entrepren\u00f6rskap \u00e4r kopplat till kreativitet p\u00e5 ett mer komplicerat s\u00e4tt.<\/p>\n

AR: Ja, och det handlar inte bara om att en konstn\u00e4r st\u00e5r i sin atelj\u00e9. Konstn\u00e4rer genererar m\u00e5nga arbetstillf\u00e4llen.<\/p>\n

KW: Det borde tas fram siffror p\u00e5 ekonomiska v\u00e4rden som genereras av egenf\u00f6retagande konstn\u00e4rer. N\u00e4ringslivsdepartementet ger st\u00f6d till egenf\u00f6retagare, men kraven f\u00f6r att kvala in \u00e4r inte anpassade till konstn\u00e4rlig verksamhet. Konstn\u00e4rer f\u00e5r inte del av pengarna som pumpas ut eftersom n\u00e4ringslivsdepartementet kan f\u00f6r lite om kultur.<\/p>\n

KW: I politiken finns principen om armsl\u00e4ngds avst\u00e5nd. Det inneb\u00e4r att tj\u00e4nstem\u00e4n inser att de inte kan konsten lika bra som konstn\u00e4rer och tar in professionella yrkesut\u00f6vare till beslutsfattande grupper. Sedan det borgerliga skiftet har det varit kn\u00e4pptyst om armsl\u00e4ngds avst\u00e5nd.<\/p>\n

MD: Jag upplever att det finns en \u00f6vertro p\u00e5 entrepren\u00f6rskap inom konsten. Bara konstn\u00e4rer l\u00e4r sig att bli duktiga f\u00f6retagare s\u00e5 kommer deras ekonomiska problem att l\u00f6sa sig. Men det finns inte en tillr\u00e4cklig marknad f\u00f6r experimentell videokonst eller elektronmusik.<\/p>\n

ES: Jag kommer just fr\u00e5n ett m\u00f6te d\u00e4r en efterfr\u00e5gad teaterf\u00f6rest\u00e4llning framh\u00f6lls som dygdem\u00f6nster. Om kulturproducenter bara paketerade och skapade varum\u00e4rken s\u00e5 skulle alla f\u00f6rest\u00e4llningar g\u00e5 f\u00f6r fulla hus! Nej, jag tror inte det.<\/p>\n

CJ: Alla scener kan inte ha hundra procents bel\u00e4ggning f\u00f6r det finns inte publik nog. Jag har varit konstn\u00e4r i fyrtiofem \u00e5r och brottats med sv\u00e5righeter, s\u00e5 jag har diversifierat mig till m\u00e5nga olika grenar som illustration, sk\u00e5despeleri och filmmanus. Vissa verksamheter som scenografi \u00e4r omr\u00e5den med best\u00e4mda tariffer, men st\u00e5r man och m\u00e5lar tavlor f\u00e5r man inte flera tusen om dagen. Jag har designat tyger i fyrtio \u00e5r men aldrig haft en inkomst av det.<\/p>\n

KW: Vad menar du, Carl-Johan? Om en konstn\u00e4r st\u00e4ller ut, om det finns en efterfr\u00e5gan, d\u00e5 ska v\u00e4l konstn\u00e4ren kunna ta betalt?<\/p>\n

CJ: Jag \u00e4r sjuttio \u00e5r, det har inte h\u00e4nt hittills. Under de f\u00f6rsta trettio \u00e5ren som konstn\u00e4r hade jag bara utst\u00e4llningar p\u00e5 statliga och kommunala konsthallar vilket betydde att jag inte s\u00e5lde n\u00e5got. Konsthallarna gav mig inga pengar och f\u00f6rsvarade sig med att konsten jag visade var till salu, men man s\u00e4ljer inte konst genom att h\u00e4nga upp den p\u00e5 v\u00e4ggen och hoppas p\u00e5 det b\u00e4sta. Gallerister jobbar ju som f\u00f6rs\u00e4kringsf\u00f6rs\u00e4ljare n\u00e4r de ringer kunderna och f\u00f6rklarar att de har n\u00e5got speciellt som skulle passa just dem. Men jag har lirkat in verk p\u00e5 museerna. N\u00e4r vi packade ihop utst\u00e4llningen l\u00e4t jag en grej st\u00e5 kvar. Sedan ringde jag och undrade om de kunde k\u00f6pa den. Kanske inom n\u00e4stn\u00e4sta budget\u00e5r? P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt har jag lyckats bli representerad p\u00e5 m\u00e5nga konstmuseer i Sverige.<\/p>\n

CJ: Alla p\u00e5 konstinstitutionerna har l\u00f6n f\u00f6rutom konstn\u00e4rerna, vars verksamhet allt vilar p\u00e5. Men nu har KRO f\u00e5tt igenom nya regler som tar h\u00e4nsyn till konstn\u00e4rens arbete och h\u00f6jer utst\u00e4llningsers\u00e4ttningen drastiskt. Det \u00e4r en revolution!<\/p>\n

KW: MU-kampanjen \u00e4r ett s\u00e4tt att flytta fokus fr\u00e5n verket till tiden och konstn\u00e4ren. Det \u00e4r en viktig perspektivf\u00f6rskjutning f\u00f6r att kunna v\u00e4rdera konstn\u00e4rens arbete och kompetens. \u00c5 ena sidan har konstn\u00e4ren h\u00f6jts till skyarna, \u00e5 andra sidan har hon eller han inte varit v\u00e4rd en m\u00e4nsklig betalning. En konstn\u00e4r ska ta kontroll \u00f6ver sin arbetstid.<\/p>\n

ES: Det d\u00e4r kommer att g\u00f6ra att en del kulturekonomiska teorier faller, f\u00f6r arbetstiden har inte alltid definierats, utan bara verket.<\/p>\n

KW: Konstn\u00e4ren har l\u00e4nge anv\u00e4nts som ett ekonomiskt alibi. Konsten kan vara hur genomstr\u00f6mmad av ekonomiska intressen som helst, men har sin f\u00f6rankring i b\u00e5de id\u00e9n om, och den faktiska f\u00f6rekomsten av konstn\u00e4ren som en ekonomisk nollpunkt. Det g\u00f6r att teorier om konsten som fri fr\u00e5n sn\u00f6da vinstintressen kan h\u00e5llas kvar. Man kan handla med konst samtidigt som konsten f\u00f6rblir h\u00f6g och fin.<\/p>\n

ES: Det \u00e4r djupt intressant ur ett kulturekonomiskt perspektiv, f\u00f6r n\u00e5gonstans skapas konstens ekonomiska v\u00e4rde p\u00e5 grund av id\u00e9n om den fr\u00e5n pengar befriade konstn\u00e4ren.<\/p>\n

MD: De nya reglerna om ers\u00e4ttning kommer l\u00e4mpligt f\u00f6r en utst\u00e4llning jag ska ha n\u00e4sta \u00e5r, och konsthallen har sagt att de ska f\u00f6lja avtalet.<\/p>\n

KW: V\u00e4nta bara tills du redovisar dina arbetstimmar!<\/p>\n

MD: Vi har kommit fram till att de, f\u00f6rutom utst\u00e4llningsers\u00e4ttning och materialkostnader, ska betala mig f\u00f6r det utst\u00e4llningsspecifika arbetet som ber\u00e4knas landa p\u00e5 drygt en m\u00e5nad.<\/p>\n

KW: Varf\u00f6r betalar de dig inte f\u00f6r den tid du l\u00e4gger ner i verkproduktionen?<\/p>\n

MD: De kan ju inte ge mig en \u00e5rsl\u00f6n.<\/p>\n

KW: Konstn\u00e4rer borde anteckna all tid de l\u00e4gger ner och redovisa f\u00f6r utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna. N\u00e4r konstn\u00e4rens kostnader inklusive verkproduktion, och utst\u00e4llningsekonomin f\u00f6r arrang\u00f6ren genomlyses, och f\u00e5r en gemensam punkt i ett noggrant avtal, tror jag att mer resurser frig\u00f6rs och att alla parter vinner p\u00e5 det. Riksutst\u00e4llningar har precis gjort en s\u00e5dan \u00f6versikt och r\u00e4knat ut hur mycket en utst\u00e4llning kostar. Om MU-avtalet f\u00f6ljdes till sin intention s\u00e5 skulle det inneb\u00e4ra rej\u00e4la p\u00e5slag f\u00f6r konstn\u00e4rerna.<\/p>\n

MD: Det s\u00e4gs ofta att konstn\u00e4rer inte kan r\u00e4kna med att staten ska bekosta deras arbete. Men de offentliga st\u00f6den g\u00e5r till 95% till institutioner s\u00e5som Kungliga Operan och Nationalmuseum. Hela det utominstitutionella kulturlivet f\u00e5r dela p\u00e5 5%. \u00c4nd\u00e5 tjafsas det v\u00e4ldigt mycket om detta lilla anslag. De stora institutionerna m\u00e5ste inte vara vinstdrivande, men en enskild konstn\u00e4r m\u00e5ste det.<\/p>\n

KW: De viktigaste bidragen f\u00f6r konstn\u00e4rer \u00e4r de statliga stipendierna fr\u00e5n Bildkonstn\u00e4rsn\u00e4mnden, och det \u00e4r inte ens bidrag. Det \u00e4r en upphovsr\u00e4ttsligt motiverad ers\u00e4ttning f\u00f6r att konstn\u00e4rer tillhandah\u00e5ller verk i offentliga samlingar. Konsten d\u00e4r f\u00e5r visas obegr\u00e4nsat och ers\u00e4ttningen f\u00f6rvaltas av Bildkonstn\u00e4rsn\u00e4mnden via ett stipendium. Snacket om statliga bidrag till konstn\u00e4rer \u00e4r bara nys. Det \u00e4r faktiskt pengar vi har tj\u00e4nat ihop sj\u00e4lva.<\/p>\n

MD: Som en protest mot kommersialiseringen har en del konstn\u00e4rer valt att g\u00f6ra verk som inte g\u00e5r att s\u00e4lja. S\u00e5 sm\u00e5ningom finns det dock oftast en aspekt som g\u00e5r att avyttra. Moderna Museet har exempelvis k\u00f6pt r\u00e4tten att reaktivera performances i Elin Wikstr\u00f6ms namn. \u00c4r det tandl\u00f6st att som konstn\u00e4r f\u00f6rs\u00f6ka verka utanf\u00f6r de ekonomiska strukturerna?<\/p>\n

KW: Konstmarknaden har alldeles f\u00f6r stort inflytande som v\u00e4rderingsinstans och konstn\u00e4rer \u00e4r d\u00e5liga p\u00e5 att definiera sitt sammanhang. Antingen inlemmas konstverk i det ekonomiska systemet eller s\u00e5 skrivs det ut ur konsthistorien.<\/p>\n

MD: Carl-Johan, hur klarar man som konstn\u00e4r av balansen mellan att vara samh\u00e4llskritisk i sin konst och samtidigt bejaka samh\u00e4llsstrukturen genom att s\u00e4lja verk och driva f\u00f6retag?<\/p>\n

CJ: Att kritisera samh\u00e4llet \u00e4r en hobby.<\/p>\n

KW: S\u00e5 f\u00e5r det inte vara! Det \u00e4r d\u00e4r vi m\u00e5ste ha politiska beslut att skydda de fria arenorna. Vi har public service och inte Berlusconi-TV, och det ska finnas plats f\u00f6r en samh\u00e4llskritisk konst.<\/p>\n

MD: H\u00e5ller kapitalismen p\u00e5 att sluka konsten?<\/p>\n

ES: Det beh\u00f6ver inte bli s\u00e5. I ett projekt jag f\u00f6ljde med konstn\u00e4rer p\u00e5 en arbetsplats lyckades konstn\u00e4rerna omtolka uppdraget s\u00e5 att emancipation inifr\u00e5n uppstod. Ett s\u00e5dant initiativ kan b\u00e4nda perspektiven och f\u00e5 m\u00e4nniskor att t\u00e4nka i nya banor.<\/p>\n

AR: Jag har varit med och utvecklat HAP, Hammarby Artport, f\u00f6r att g\u00f6ra utst\u00e4llningar i en stor lokal. Huset har blivit s\u00e5 hajpat av v\u00e5r verksamhet att fastighets\u00e4garen har kunnat h\u00f6ja hyrorna. Vi leder ocks\u00e5 kreativa workshops f\u00f6r f\u00f6retag, som alternativ till go-kart eller forsr\u00e4nning.<\/p>\n

MD: Andreas, du m\u00e5lar. Men du arbetar ocks\u00e5 som curator. Hur \u00e4r ditt hj\u00e4rtas f\u00f6rdelning mellan ditt konstn\u00e4rskap i atelj\u00e9n och rollen som entrepren\u00f6r? Vilken del av din verksamhet f\u00e5r du eller s\u00f6ker du stipendier f\u00f6r?<\/p>\n

AR: Jag s\u00f6ker pengar f\u00f6r de olika projekten jag sj\u00f6s\u00e4tter. Atelj\u00e9arbetet \u00e4r viktigt, utan det skulle jag tvivla p\u00e5 min identitet som konstn\u00e4r, men samtidigt har entrepren\u00f6rskapet varit inspirerande. Konstn\u00e4rer har varit totalt beroende av att bli valda av ett galleri och det \u00e4r en stor maktobalans. Vi startade det konstn\u00e4rsdrivna Candyland och den alternativa konstm\u00e4ssan Supermarket f\u00f6r att \u00f6ka allm\u00e4nhetens konstintresse genom att vara mindre exklusiva \u00e4n privatgallerierna.<\/p>\n

AR: Konstn\u00e4rsdrivna gallerier har varit p\u00e5 framv\u00e4xt mycket tack vare den digitala tekniken, e-mail och hemsidor. Tidigare var det n\u00f6dv\u00e4ndigt att bekosta tryckning och utskick av vernissagekort f\u00f6r att starta ett galleri.<\/p>\n

MD: M\u00e5nga konstn\u00e4rer \u00e4r glada f\u00f6r att de slipper vara utst\u00e4llningsproducenter, men ni driver galleri sj\u00e4lva. \u00c4r konstn\u00e4rer bra f\u00f6retagare, eller \u00e4r de ofrivilliga f\u00f6retagare?<\/p>\n

AR: Jag jobbar som konsult \u00e5t Stockholms stad. De ger fr\u00e5n och med nu bara uppdrag till konstn\u00e4rer som har en egen firma. P\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4r konstn\u00e4rer med A-skattsedel uteslutna.<\/p>\n

ES: F\u00f6retagsformen passar konstn\u00e4rer b\u00e5de bra och d\u00e5ligt. Ofta finns det inga andra alternativ f\u00f6r en konstn\u00e4r \u00e4n att vara egenanst\u00e4lld. Har man ett intresse f\u00f6r att skapa fritt kan f\u00f6retagsformen vara en l\u00e4mplig l\u00f6sning \u00e4ven om man inte har ett intresse f\u00f6r entrepren\u00f6rskap eller expansion.<\/p>\n

KW: Den politiska m\u00f6jligheten till en f\u00f6retagsform anpassad till konstn\u00e4rer \u00e4r l\u00e5ngt borta. Till dess f\u00e5r vi p\u00e5verka de som best\u00e4mmer att till\u00e4mpa regelverken s\u00e5 att det \u00e4r m\u00f6jligt att vara konstn\u00e4r, och konstn\u00e4rer f\u00e5r l\u00e4ra sig att anv\u00e4nda systemen p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt.<\/p>\n

MD: Emma, du undervisar p\u00e5 Konstfack p\u00e5 en s\u00e5 kallad \u00f6verlevnadskurs f\u00f6r blivande konstn\u00e4rer. Vad \u00e4r det viktigaste du har att l\u00e4ra ut d\u00e4r?<\/p>\n

ES: Att b\u00e5de vara pragmatisk och kritisk. Jag vill unders\u00f6ka hur konstn\u00e4rer faktiskt g\u00f6r som entrepren\u00f6rer men ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5lla mig kritisk till diskursen. Vad g\u00f6mmer sig bakom politikernas fina ord? Konstn\u00e4rer m\u00e5ste klara av att handskas med de praktiska konsekvenserna av kulturpolitiken och samtidigt kunna anl\u00e4gga ett analytiskt perspektiv. Det \u00e4r f\u00f6rst d\u00e5 konsten kan f\u00e5 den plats i samh\u00e4llet den \u00e4r v\u00e4rd.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publicerat i tidningen Konstn\u00e4ren nr 3, 2009. Samtal om konstn\u00e4rskap och entrepren\u00f6rskap. Moderator: Magdalena Dziurlikowska. Deltagare: Carl-Johan Dee Geer, Emma Stenstr\u00f6m, Karin Will\u00e9n och Andreas Ribbung. MD: Jag har som de flesta konstn\u00e4rer ett f\u00f6retag men upplever att entrepren\u00f6rskapet stj\u00e4l … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[61,60,59,62,58,11],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/585"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=585"}],"version-history":[{"count":12,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/585\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":713,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/585\/revisions\/713"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=585"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=585"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=585"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}