{"id":429,"date":"2011-07-19T22:06:28","date_gmt":"2011-07-19T22:06:28","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=429"},"modified":"2011-08-17T14:19:41","modified_gmt":"2011-08-17T14:19:41","slug":"bill-viola","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=429","title":{"rendered":"A queer teaches here"},"content":{"rendered":"

Intervju med Anders Karnell och Patrik Steorn om queerpedagogik p\u00e5 Moderna Museet och Nationalmuseum. Publicerad i Paletten<\/em><\/a> nr 4, 2006.<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– Jag avst\u00e5r till stor del fr\u00e5n biografiska fakta i mina visningar. Jag f\u00f6rst\u00e5r inte heller hur n\u00e5gon kan h\u00f6ra p\u00e5 Tjajkovskijs musik att han var b\u00f6g. \u00c4ven om det finns ber\u00f6ringspunkter mellan ett verk och vem konstn\u00e4ren var som person kan det bli problem vid tolkningen. N\u00e4r turen i en av mina visningar kom till Edvard Munch utbrast en tysk journalist: \u201dWas he gay?\u201d, bara f\u00f6r att det var en queervisning. Jag stod vid Munchs m\u00e5lning och hade inte ens b\u00f6rjat prata. Munch kanske var bisexuell, kanske inte. De flesta konstn\u00e4rer som jag tar upp p\u00e5 mina visningar var heterosexuella men det viktiga \u00e4r att man kan tolka deras verk med hj\u00e4lp av queerteorin. <\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Under min f\u00f6rsta tid som guide p\u00e5 Moderna Museet sa jag att Andy Warhol sk\u00f6ts i magen av en ultrafeminist. Punkt, slut. Feministerna beskrevs med andra ord som namnl\u00f6sa och galna. Ingen bes\u00f6kare opponerade sig och jag fick sj\u00e4lv inse mitt misstag. \u00c4r det n\u00e5gra gamla synder ni gjort er skyldiga till?<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– F\u00f6re en queerteoretisk f\u00f6rdjupning var mina visningar mindre jobbiga men ocks\u00e5 mindre intressanta. Marcel Duchamps mustaschf\u00f6rsedda Mona Lisa p\u00e5 Moderna Museet <\/strong>s\u00e5g jag som ett pojkstreck, men verkets potential vidgas om man v\u00e4ljer att se henne omskapad till man.<\/strong><\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Rosa Bonheur hade f\u00f6rh\u00e5llanden med kvinnor under hela sitt liv. Men jag gl\u00f6mde s\u00e4ga det p\u00e5 min andra Pridevisning p\u00e5 Nationalmuseum! Det gr\u00e4mer mig att jag gjorde precis som konsthistorien alltid gjort med hennes relationer: f\u00f6rtigit dem.<\/strong><\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– S\u00f6ren Engblom som var intendent p\u00e5 Moderna Museet brukade s\u00e4ga att man ska ber\u00e4tta en historia om det finns n\u00e5got i konstverket som motiverar den. Tillf\u00f6r det alltid n\u00e5got att f\u00e5 reda p\u00e5 en konstn\u00e4rs sexuella l\u00e4ggning?<\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Sambanden mellan sexualitet och konst \u00e4r inte f\u00f6ruts\u00e4gbara men jag utg\u00e5r ifr\u00e5n att det personliga, exempelvis sexualitet, kan ha betydelse b\u00e5de f\u00f6r konstn\u00e4rligt skapande och f\u00f6r den som betraktar konst.<\/p>\n

<\/strong>Anders Karnell:
\n– Jag avst\u00e5r till stor del fr\u00e5n biografiska fakta i mina visningar. Jag f\u00f6rst\u00e5r inte heller hur n\u00e5gon kan h\u00f6ra p\u00e5 Tjajkovskijs musik att han var b\u00f6g. \u00c4ven om det finns ber\u00f6ringspunkter mellan ett verk och vem konstn\u00e4ren var som person kan det bli problem vid tolkningen. N\u00e4r turen i en av mina visningar kom till Edvard Munch utbrast en tysk journalist: \u201dWas he gay?\u201d, bara f\u00f6r att det var en queervisning. Jag stod vid Munchs m\u00e5lning och hade inte ens b\u00f6rjat prata. Munch kanske var bisexuell, kanske inte. De flesta konstn\u00e4rer som jag tar upp p\u00e5 mina visningar var heterosexuella men det viktiga \u00e4r att man kan tolka deras verk med hj\u00e4lp av queerteorin.<\/p>\n

<\/strong>Magdalena Dziurlikowska:
\n– \u00c5sa Petersen, ledarskribent p\u00e5 Aftonbladet, skriver f\u00f6rtjust vad hon fick h\u00f6ra av Patrik om Rosa Bonheur \u201dHon hade kort h\u00e5r och en passion f\u00f6r tobak. Hon var tvungen att s\u00f6ka tillst\u00e5nd fr\u00e5n myndigheterna f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4ra byxor.\u201d Det st\u00e5r mer men inte ett ord om vad hon var f\u00f6r slags m\u00e5lare. Hur g\u00f6r ni f\u00f6r att ett socialt kuriosakabinettet inte ska \u00f6verskugga konstverken?<\/strong><\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Ingen kan ha kontroll \u00f6ver vad en bes\u00f6kare kommer ih\u00e5g fr\u00e5n en visning och jag har m\u00e4rkt att det kan vara sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e4nniskor utan konstvetenskaplig bakgrund att formulera sig kring bilder. Nu fastnade Petersen f\u00f6r olika yttre egenskaper hos konstn\u00e4ren och att se en h\u00e4ftig f\u00f6rebild beh\u00f6ver inte vara s\u00e4mre \u00e4n att se verk av <\/strong>en bra m\u00e5lare. Det viktiga \u00e4r att hon har gjort Bonheur till sin egen.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– De flesta konstn\u00e4rer som ni tar upp p\u00e5 era visningar hade inte en aning om begreppet queer \u00e4ven om m\u00e5nga platsar inom kategorin. Ni g\u00f6r en legitim nytolkning men vad finns det f\u00f6r anakronistiska fallgropar?<\/strong><\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Terminologin har skiftat under olika epoker men ett queerperspektiv \u00e4r en del av en tolkningstradition och det som queer st\u00e5r f\u00f6r <\/strong>\u00e4r varken nytt eller taget ur luften. Vid antikerna p\u00e5 Nationalmuseum n\u00e4mner jag Johann Joachim Winkelmann. Han betecknas som den f\u00f6rste konsthistorikern och hans beskrivningar av den antika skulpturen \u00e4r fulla av homoerotiska anspelningar.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Nej, det \u00e4r inget nytt men hur skiljer sig era queeranalyser fr\u00e5n annan museipedagogik och vilka grupper bokar era visningar?<\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Det som utm\u00e4rker mina <\/em><\/strong>queervisningar \u00e4r att jag g\u00f6r ett annorlunda urval av konstverk och att jag fril\u00e4gger en historia som varit tystad. Jag unders\u00f6ker iscens\u00e4ttningar av f\u00f6rest\u00e4llningar om sexualitet och vilken roll de spelat f\u00f6r hur ett konstverk skapas och tolkas. Museibes\u00f6karna stimuleras till ett kritiskt bildseende f\u00f6r att kunna avkoda de bilder vi har omkring oss i vardagen.<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– P\u00e5 queervisningarna utg\u00e5r jag fr\u00e5n den heterosexuella matrisen och plockar is\u00e4r den. Varf\u00f6r m\u00e5ste manligt och kvinnligt vara kopplat till k\u00f6nen man och kvinna? De allra flesta konstn\u00e4rer jag talar om definierade sig sj\u00e4lva som heterosexuella, men det hindrar inte att jag <\/strong>anl\u00e4gger ett annat perspektiv. Den queerteoretiska orienteringen handlar inte minst om publikens syns\u00e4tt; hur f\u00f6rst\u00e5r de konst och varf\u00f6r just p\u00e5 det s\u00e4ttet? De f\u00f6rsta som bokade en queervisning var Svenska kyrkans avdelning f\u00f6r omv\u00e4rldsanalys.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Inom queerr\u00f6relsen talar man om cross generational sex ist\u00e4llet f\u00f6r pedofili och sex work ist\u00e4llet f\u00f6r prostitution. Ernst Ludvig Kirchners m\u00e5lning Marzella f\u00f6rest\u00e4llande en barnprostituerad f\u00f6rlorar d\u00e5 avsev\u00e4rt i styrka. Hur f\u00f6rh\u00e5ller ni er till det?<\/strong><\/p>\n

<\/strong>Patrik Steorn:
\n– F\u00f6rest\u00e4llningen att god sex \u00e4r sex mellan j\u00e4mn\u00e5riga och att pengar inte ska vara inblandade kan vara intressant att ta upp. Tanken p\u00e5 att barn har en sexualitet har varit kontroversiell \u00e4nda sedan Freuds dagar, men jag skulle inte ge mig in i den diskussionen p\u00e5 en allm\u00e4n visning. Sex work \u00e4r en term inom en aktivistisk del av queerr\u00f6relsen som jag inte har s\u00e5 mycket kontakt med.<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– <\/em>Pedofili och prostitution \u00e4r en \u00f6m punkt och i en visning skulle det vara sv\u00e5rt att till exempel g\u00e5 in p\u00e5 den norske samh\u00e4llsdebatt\u00f6ren Tor Erling Staffs f\u00f6rsvar av pedofili. <\/strong>Staff utg\u00e5r fr\u00e5n sin egen erfarenhet som tolv\u00e5ring och menar att han inte har tagit skada. Han p\u00e5st\u00e5r att yngres lust att ha sex med \u00e4ldre \u00e4r fullt f\u00f6rst\u00e5elig eftersom barn st\u00e4ndigt v\u00e4nder sig till vuxna i hopp om att finna en st\u00f6rre erfarenhet.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– MOMA, Centre Pompidou och Tate Modern; ingenstans finns queervisningar p\u00e5 programmet. Det beh\u00f6ver inte betyda att museipersonal inte anl\u00e4gger ett queerperspektiv. N\u00e4r intendenten Margareta Gynning visar Nationalmuseums samlingar \u00e4r det sj\u00e4lvklart att hon till\u00e4mpar ett kvinnoperspektiv, visningen annonseras \u00e4nd\u00e5 inte ut som feministisk. Finns det en fara med att po\u00e4ngtera att n\u00e5got \u00e4r queer ist\u00e4llet f\u00f6r att bara k\u00f6ra p\u00e5?<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– Jag tvivlar p\u00e5 att pedagogerna vid de stora museerna fl\u00e4tar in det queera i sin verksamhet. M\u00e5nga visare \u00e4r obekv\u00e4ma med att till\u00e4mpa en ny teoretisk bas utan ett pedagogiskt startpaket fr\u00e5n ledningen, s\u00e5dant kr\u00e4ver ocks\u00e5 mycket extraarbete. Jag ser ingen nackdel med att i f\u00f6rv\u00e4g redovisa ett perspektiv. D\u00e4remot skulle jag sluta tala om ett queertema om de h\u00e4ngningsansvariga intendenterna hade queerteorin som en av sina utg\u00e5ngspunkter.<\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Om ett museum vill introducera queerteori b\u00f6r det inte bara vara alibiformuleringar. S\u00e5 kan det bli om man l\u00e5ter visningar ers\u00e4tta en djupg\u00e5ende diskussion som till exempel p\u00e5verkar utst\u00e4llningsverksamheten. Queervisningar b\u00f6r inte str\u00e4va efter att definiera queer. Ett begrepp m\u00e5r i st\u00e4llet b\u00e4st n\u00e4r m\u00e5nga diskuterar det. Ur den aspekten tror jag inte att Margareta Gynning skulle f\u00f6rlora p\u00e5 att rubricera sina visningar som feministiska.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Varf\u00f6r finns det inte tydligt markerade visningar med ett perspektiv som \u00e4r feministiskt, gay eller postkolonialt?<\/strong><\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Jag tror att det postkoloniala \u00e4r n\u00e4sta satsning och Nationalmuseum har inlett ett samarbete med muslimska kvinnor. Folk \u00e4r riktigt sugna p\u00e5 aktuella och lite ov\u00e4ntade teman. M\u00e5nga bes\u00f6kare som f\u00f6ljt en queervisning p\u00e5 Nationalmuseum <\/strong>har sagt att de lockades av mots\u00e4ttningen mellan det traditionella museet och det samtida anslaget. En allm\u00e4n visning kan k\u00e4nnas s\u00e5 utsp\u00e4dd att den inte tilltalar n\u00e5gon men att f\u00e5nga upp perspektiv fr\u00e5n samtiden verkar vara en m\u00f6jlig framtid f\u00f6r museipedagogiken.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– En traditionellt h\u00e5llen visning av omhuldade klassiker drar ocks\u00e5 fulla hus.<\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Ja, men museet har ett uppdrag att spegla samlingarna ur olika perspektiv och tilltala fler och nya bes\u00f6kare.<\/strong><\/p>\n

Anders Karnell:
\n– Var finns perspektivvisningarna? Det har Moderna Museet fr\u00e5gat sig sj\u00e4lvt. Det hade ocks\u00e5 varit sp\u00e4nnande att unders\u00f6ka hur den kristna ideologin genomsyrat h\u00e4ngningen av samlingarna eller att pr\u00f6va en muslimsk presentation i v\u00e5r islamofoba tid. <\/strong><\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Ist\u00e4llet f\u00f6r att vara ett paradigmskifte inom konstpedagogiken framst\u00e5r queerteorin som ett slit- och sl\u00e4ngtema och ett raster bland m\u00e5nga andra.<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– Queervisningarna kan betraktas som ett varum\u00e4rkesbygge. Sj\u00e4lv ser jag det som ett startskott f\u00f6r fortsatt arbete inom det queerteoretiska f\u00e4ltet. D\u00e4rmed inte sagt att jag inte skulle kunna arbeta p\u00e5 ett uppriktigt s\u00e4tt med ett annat perspektiv i mina visningar.<\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Konstpedagogiken ska tilltala en bred allm\u00e4nhet men den ska samtidigt h\u00e4nga med i den senaste teoribildningen. Jag \u00e4r f\u00f6rankrad i queerteori genom min forskning och k\u00e4nner att jag har mycket att ge d\u00e4r.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska:
\n– Queer \u00e4r ett modeord. P\u00e5 n\u00e4tet l\u00e4ser jag att vi alla kommer att vara queer om tio \u00e5r. Don Kulick gav ut antologin Queersverige,<\/em> <\/em><\/strong>Judith Butler skrev att k\u00f6net brinner, men det brann aldrig upp. Och historikern David Halperin h\u00e4vdar att queerpolitiken spelade ut sin roll redan vid 90-talets mitt. Hur ser ni p\u00e5 l\u00e4get?<\/p>\n

Anders Karnell:
\n– F\u00f6r de som ser queer som en trend har den n\u00e5tt sin kulmen; ordet har blivit \u00f6verexponerat och f\u00e5tt st\u00e5 f\u00f6r mycket ovidkommande.<\/strong><\/p>\n

Patrik Steorn:
\n– Folk m\u00f6rdas p\u00e5 \u00f6ppen gata f\u00f6r sin sexuella l\u00e4ggning s\u00e5 queerdiskussionen \u00e4r inte slut. M\u00e5nga svenskar tycker om queer p\u00e5 ett ytligt s\u00e4tt. I kulturen g\u00e5r queerperspektivet an men i politiken och samh\u00e4llsbygget \u00e4r det sv\u00e5rsm\u00e4lt; det m\u00e4rktes tydligt p\u00e5 hanteringen av Tiina Rosenbergs arbete inom Feministiskt initiativ.
\n– Det \u00e4r l\u00e5ngt kvar innan queerperspektivet blir en organisk del av m\u00e4nniskors tankev\u00e4rld. Men jag skulle vilja att alla i varje fall pr\u00f6vade ett par queerglas\u00f6gon och ins\u00e5g att det som betraktas som normalt ocks\u00e5 \u00e4r ett val.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervju med Anders Karnell och Patrik Steorn om queerpedagogik p\u00e5 Moderna Museet och Nationalmuseum. Publicerad i Paletten nr 4, 2006. Anders Karnell: – Jag avst\u00e5r till stor del fr\u00e5n biografiska fakta i mina visningar. Jag f\u00f6rst\u00e5r inte heller hur n\u00e5gon … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[105,11,106],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/429"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=429"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/429\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2131,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/429\/revisions\/2131"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=429"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=429"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=429"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}