{"id":4174,"date":"2026-10-15T13:04:07","date_gmt":"2026-10-15T13:04:07","guid":{"rendered":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4174"},"modified":"2026-10-15T13:40:36","modified_gmt":"2026-10-15T13:40:36","slug":"klara-kristalova-venedigbiennalen-2026","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4174","title":{"rendered":"Klara Kristalova, Venedigbiennalen 2026"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-4175\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova.jpg\" alt=\"\" width=\"1500\" height=\"938\" srcset=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova.jpg 1500w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova-300x188.jpg 300w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova-1024x640.jpg 1024w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova-768x480.jpg 768w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2026\/10\/Klara-Kristalova-480x300.jpg 480w\" sizes=\"(max-width: 1500px) 100vw, 1500px\" \/><\/a><br \/>\nIntervju med Klara Kristalova, Sveriges representant p\u00e5 Venedigbiennalen 2026.<br \/>\nPublicerad i Konstguiden nr 2, 2026.<\/p>\n<p>V\u00e5ren \u00e4r h\u00e4r och ormarna har vaknat. Det rasslar torrt i bruna l\u00f6v n\u00e4r silvriga kroppar rinner genom tr\u00e4dg\u00e5rden. Hundarna f\u00e5r inte g\u00e5 dit och avreagerar sig genom att hoppa upp p\u00e5 mig. Bort! ropar Klara, och sl\u00e4nger igen bild\u00f6rren efter sig. Vi har k\u00f6rt hit genom tallskog genombruten av pl\u00f6tsligt bl\u00e5a sj\u00f6ar och sitter nu i hennes atelj\u00e9. Kvinnor med bleka ansikten och svart h\u00e5rt, vargar, \u00e5snor och blommor i keramik tittar tyst p\u00e5 oss. Ett f\u00f6nster stort som en portal \u00f6ppnar upp sig mot tr\u00e4den utanf\u00f6r.<\/p>\n<p>\u2013 Huset och atelj\u00e9n p\u00e5 landet i Rimbo utanf\u00f6r Norrt\u00e4lje har varit din fasta punkt i n\u00e4stan trettio \u00e5r. Vilken \u00e4r din relation till naturen?<br \/>\n<span style=\"font-variant-caps: normal;\">\u2013 Naturen har f\u00e5ngat mig h\u00e4rute. Flera timmar varje dag g\u00e5r jag med hundarna i skogen och ser en m\u00e4ngd detaljer. Barr, bark, alla f\u00e4rger och lavar, ett organiskt material i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring. Det s\u00e4tter sig i mina h\u00e4nder och genomsyrar allt jag g\u00f6r. Naturen kan vara m\u00e5nga saker, rogivande, irriterande, trist eller vacker. Jag bor i en ganska skr\u00e4pig natur och f\u00e5r k\u00e4mpa mot den varje dag, men jag fascineras ocks\u00e5 av den. I Slottsskogen i G\u00f6teborg finns mitt verk <\/span><em style=\"font-variant-caps: normal;\">Det som h\u00e5ller mig kvar, b\u00e4r mig vidare<\/em><span style=\"font-variant-caps: normal;\"> som \u00e4r en kvinna vars ben v\u00e4xer ut till r\u00f6tter. Det \u00e4r en bild av att man sitter fast med sina r\u00f6tter, och samtidigt \u00e4r det just det som ocks\u00e5 lyfter upp en och leder en vidare. Till Falkenberg gjorde jag <\/span><em style=\"font-variant-caps: normal;\">Liljekonvalj <\/em><span style=\"font-variant-caps: normal;\">som ocks\u00e5 visades p\u00e5 Pilane skulpturpark<\/span><em style=\"font-variant-caps: normal;\">. <\/em><span style=\"font-variant-caps: normal;\">Den lilla, eleganta och giftiga blomman st\u00e5r d\u00e4r tre meter h\u00f6g, med vita klockor av glas. Installationen <\/span><em style=\"font-variant-caps: normal;\">Habitat<\/em><span style=\"font-variant-caps: normal;\"> som visades p\u00e5 Skellefte\u00e5 konsthall \u00e4r ett stycke torkad natur d\u00e4r jag placerat in mina olika skulpturer. Det \u00e4r obegripligt f\u00f6r mig att v\u00e5rt samh\u00e4lle inte v\u00e4rderar biodiversitet mer. Vi l\u00e5tsas inte om den ekologiska katastrofen.<\/span><br \/>\n<!--more--><\/p>\n<p>\u2013 I sommar representerar du Sverige p\u00e5 Venedigbiennalen. Dina verk d\u00e4r anspelar ocks\u00e5 p\u00e5 milj\u00f6n och visas i den Nordiska paviljongen. D\u00e4r st\u00e4ller du ut tillsammans med de norska och finska konstn\u00e4rerna Tori Wr\u00e5nes och Benjamin Olrow. Curatorn f\u00f6r paviljongen \u00e4r Anna Mustonen, intendent f\u00f6r Kiasma, och titeln lyder <em>Hur m\u00e5nga \u00e4nglar kan dansa p\u00e5 ett knappn\u00e5lshuvud?<\/em>. Vad inneb\u00e4r det att st\u00e4lla ut p\u00e5 biennalen och hur kom du p\u00e5 vad du ville visa d\u00e4r?<br \/>\n\u2013 Det var en chock f\u00f6r mig att f\u00e5 uppdraget, ocks\u00e5 nu i femtio\u00e5rs\u00e5ldern. N\u00e4r jag var ung tog min pappa mig till Venedigbiennalerna och sa att jag m\u00e5ste bli k\u00e4nd innan jag var tjugofem, annars var det k\u00f6rt. Jag har ett v\u00e4ldigt flow i mitt arbete men b\u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 ett vansinnigt tvivel, som jag m\u00e5ste nedl\u00e4gga varje dag. T\u00e4nk om tidningarna s\u00e5gar verket? Men min psykolog och jag har kommit fram till att jag kommer att \u00f6verleva \u00e4nd\u00e5. Temat f\u00f6r utst\u00e4llningen i Venedig \u00e4r nordisk mytologi, ett \u00e4mne som jag inte k\u00e4nde n\u00e5got instinktivt f\u00f6r. Paviljongen \u00e4r ocks\u00e5 en sv\u00e5r plats eftersom den \u00e4r s\u00e5 vacker i sig och knappt beh\u00f6ver n\u00e5gra konstverk alls. Det v\u00e4xer tr\u00e4d genom taket d\u00e4r och kanske var det de som fick mig att g\u00f6ra ett l\u00e5ngt liggande tr\u00e4d med olika figurer som interagerar med det. Mitt verk heter <em>Lust for Life<\/em> och en aspekt av det \u00e4r en sorges\u00e5ng \u00f6ver v\u00e5r misshandel av allt levande. Vad g\u00f6r vi med v\u00e5r jord? Det \u00e4r en fr\u00e5ga jag st\u00e4ller, till betraktarna och till mig sj\u00e4lv. Skulpturen best\u00e5r av flera olika material, bland annat anv\u00e4nder jag inf\u00e4rgade trasmattor f\u00f6r att gestalta tr\u00e4dets bark. Jag tar det h\u00e4r tillf\u00e4llet i akt f\u00f6r att experimentera konstn\u00e4rligt, snarare \u00e4n manifestera det jag \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r.<\/p>\n<p>\u2013 B\u00e5da dina f\u00f6r\u00e4ldrar var konstn\u00e4rer och din bror \u00e4r ocks\u00e5 konstn\u00e4rligt aktiv. Er familj kom hit fr\u00e5n Tjeckien n\u00e4r du var ett sp\u00e4dbarn. Ni flyttade runt mycket i Sverige och din mamma gick bort n\u00e4r du var sex \u00e5r gammal. Hur har din familjebakgrund p\u00e5verkat dig i ditt konstn\u00e4rskap?<br \/>\n\u2013 Min familjebakgrund \u00e4r helt avg\u00f6rande f\u00f6r vem jag \u00e4r och hur jag arbetar. Vi var i ett dubbelt utanf\u00f6rskap, b\u00e5de som invandrare och som konstiga konstn\u00e4rer. Sj\u00e4lv ville jag bli tolk eller veterin\u00e4r, men var f\u00f6r skoltr\u00f6tt. Pappa trugade, ska du inte bli konstn\u00e4r \u00e4nd\u00e5? F\u00f6r det var den l\u00e4tta, bekanta v\u00e4gen, och samtidigt s\u00e5g jag hans dagliga slit. N\u00e4r jag gick p\u00e5 Konsth\u00f6gskolan kom han dit och var p\u00e5 mig: Det h\u00e4r duger inte, b\u00e4ttre kan du! Han avled n\u00e4r jag var trettio \u00e5r och jag blev fri, men utan honom hade inget av det h\u00e4r h\u00e4nt. Min mamma fick lunginflammation n\u00e4r jag var barn och dog pl\u00f6tsligt i komplikationerna av den. Sv\u00e4rtan som finns i min konst kommer delvis d\u00e4rifr\u00e5n. Jag har saknat en modersfigur och en kvinnlig f\u00f6rebild, kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r jag inte kunde f\u00f6rlika mig med att v\u00e4xa upp som kvinna. Jag upplever ocks\u00e5 kvinnorollen som v\u00e4ldigt sn\u00e4v.<\/p>\n<p>\u2013 Det f\u00f6rsta jag t\u00e4nker p\u00e5 i din konst \u00e4r flickorna. De bleka, smala tjejerna med l\u00e5ngt m\u00f6rkt h\u00e5r och outgrundliga ansikten. De \u00e4r vackra, skr\u00e4mmande och g\u00e4ckande. Det h\u00e4nder alltid n\u00e5got med dem, de \u00e4r gr\u00e4nsvarelser stadda i f\u00f6rvandling. Deras \u00f6gon rinner svarta och de kr\u00e4ks galla. Tr\u00e4d, blommor och fj\u00e4rilar invaderar deras ansikten. Vad betyder de h\u00e4r uttrycken f\u00f6r dig och varf\u00f6r arbetar du med flickan som tema?<br \/>\n\u2013 Flickan \u00e4r ofr\u00e5nkomlig eftersom jag \u00e4r en kvinna, en m\u00e4nniska som upplever hur det \u00e4r att v\u00e4xa upp. F\u00f6rst \u00e4r du ett omnipotent barn som kan g\u00f6ra allt och f\u00e5r ha en massa fantasi, men sen p\u00e5 h\u00f6gstadiet f\u00e5r du krympa ihop till en f\u00f6rutbest\u00e4md form. Att bli ton\u00e5ring \u00e4r att anpassa sig v\u00e4ldigt h\u00e5rt, dricka sprit n\u00e4r man \u00e4r fjorton och ha sex s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt. T\u00e4nk om jag kunde ha blivit en konstruktiv och inte en destruktiv rebell? Alla skulpturer jag n\u00e5gonsin gjort \u00e4r p\u00e5 s\u00e4tt och vis ett sj\u00e4lvportr\u00e4tt. F\u00f6r mig \u00e4r de ambivalenta, vackra och obehagliga. Om de bara var tilldragande skulle de bli tr\u00e5kiga, om de bara var fr\u00e5nst\u00f6tande skulle de vara om\u00f6jliga. De m\u00e5ste ha det h\u00e4r spelet fram och tillbaka, det blir inte intressant om det inte \u00e4r skevt.<\/p>\n<p>\u2013 Du s\u00e4ger att det vanligaste antagandet om din konst \u00e4r att den bygger p\u00e5 karakt\u00e4rer fr\u00e5n sagor och popul\u00e4rkultur. HC Andersen, br\u00f6derna Grimm, Ovidius metamorfoser eller skr\u00e4ckfilmer. Menar du att det inte \u00e4r s\u00e5?<br \/>\n\u2013 Min mamma l\u00e4ste gamla sagor f\u00f6r mig, s\u00e5 de finns i bakhuvudet. N\u00e4r jag i vuxen \u00e5lder l\u00e4st dem sj\u00e4lv k\u00e4ndes de inte riktigt anv\u00e4ndbara, de \u00e4r s\u00e5 korta och sedel\u00e4rande. En sak jag kan b\u00e4ra med mig d\u00e4rifr\u00e5n \u00e4r respekten f\u00f6r djuren och det komplicerade maktf\u00f6rh\u00e5llandet vi har med dem. Vi manipulerar djuren till att bli v\u00e5ra v\u00e4nner och utnyttjar dem sedan. Hur \u00e4r det m\u00f6jligt f\u00f6r sm\u00e5 tjejer att styra s\u00e5 stora och kraftfulla varelser som h\u00e4star? Ska jag dressera mina hundar? Kan jag \u00e4ta k\u00f6tt utan att ha \u00e5ngest? N\u00e4r jag skulpterade kvinnoansikten med nattfj\u00e4rilar f\u00f6r \u00f6gon och mun trodde alla att jag sett filmen N\u00e4r lammen tystnar, men jag blir f\u00f6r r\u00e4dd av skr\u00e4ckfilm. Det som inspirerade mig var ligustersv\u00e4rmare som pl\u00f6tsligt kom till v\u00e5r liguster i tr\u00e4dg\u00e5rden. Insekterna var s\u00e5 stora och m\u00e5nga, \u00f6verjordiskt vackra och skr\u00e4ckinjagande. Fj\u00e4rilen som sitter p\u00e5 kvinnans mun i mina skulpturer, \u00e4r det den som suger ut henne eller \u00e4r det tv\u00e4rtom?<\/p>\n<p>Klaras mobil ringer som f\u00f6r att besvara fr\u00e5gan, men det \u00e4r bara tandl\u00e4karen.<br \/>\n\u2013 Ja, 07.40 blir perfekt! s\u00e4ger hon snabbt och l\u00e4gger p\u00e5. Jag har skjutit p\u00e5 allt och nu kommer det slag i slag, ber\u00e4ttar hon. Konsth\u00f6gskolan ska hit, och min dotter tar kandidatexamen i Oslo. Vill du ha kaffe? f\u00f6resl\u00e5r hon lite utmattat.<br \/>\nVi g\u00e5r in i k\u00f6ket d\u00e4r Peter Ern, Klaras man, st\u00e5r med en laptop. Peter \u00e4r sj\u00e4lv konstn\u00e4r men arbetar nu mycket med Klaras konst och hennes utst\u00e4llningar.<br \/>\n\u2013 Bilderna ska in till zoom-m\u00f6tet, s\u00e4ger han.<br \/>\n\u2013 Hundarna m\u00e5ste ut i skogen, s\u00e4ger hon. Vem skjutsar Magdalena till stan? Samtalet \u00e4r ett Tetris i vardagen som inte g\u00e5r ihop. Jag tar en tung, keramisk kopp och dricker. Just det, kommer jag p\u00e5, det m\u00e5ste vi prata om.<\/p>\n<p>\u2013 Den glaserade keramiken har blivit ett signum f\u00f6r dig. Du formar dina skulpturer f\u00f6r hand, br\u00e4nner leran, m\u00e5lar den med rinnande f\u00e4rg och glaserar i tjocka, gl\u00e4nsande lager. Vad fick dig att arbeta med keramik?<br \/>\n\u2013 Keramiken \u00e4r p\u00e5 gott och ont. Den \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt f\u00f6r mig att arbeta i, men jag vill inte fastna i ett material. N\u00e4r jag gick p\u00e5 Konsth\u00f6gskolan var keramik n\u00e5got f\u00f6rbjudet och l\u00e5gt, f\u00f6rknippat med hobby och konsthantverk. Det sporrade mig. Jag har alltid m\u00e5lat och tecknat och det k\u00e4ndes som att jag kunde forts\u00e4tta med det fast i tredimensionell form. Gjuten skulptur har det j\u00e4ttetr\u00e5kiga steget med att bygga n\u00e5got i lera och g\u00f6ra en form i gips, vilket jag nu slapp. Det var bara att skulptera, m\u00e5la och br\u00e4nna i ugnen. N\u00e4r man \u00f6ppnar ugnsluckan \u00e4r det alltid en \u00f6verraskning hur f\u00e4rgen runnit, och jag tycker om det h\u00e4r momentet av slump. Alla har en erfarenhet av keramik genom olika bruksf\u00f6rem\u00e5l, vilket g\u00f6r keramiska skulpturer mer tillg\u00e4ngliga eller folkliga, vilket jag tycker om.<\/p>\n<p>\u2013 Runtom i Sverige och under flera decennier har du arbetat med offentliga verk. Hur \u00e4r det att jobba med konstn\u00e4rliga gestaltningsuppdrag?<br \/>\n\u2013 Det \u00e4r roligt och utmanande. \u00c4ntligen f\u00e5r man visa sin konst f\u00f6r allm\u00e4nheten, men de kanske avskyr den. <em>Hon vandrar fr\u00e5n skogen<\/em> i Hudiksvall fick tv\u00e5tusen underskrifter mot sig. Namninsamlingen var bara f\u00f6rnamnet, den kunde ha varit fingerad. Det som k\u00e4ndes h\u00e5rdare var hur media vinklade samtalet till att handla om Sverigedemokraternas id\u00e9er, om att folket borde f\u00e5 best\u00e4mma sj\u00e4lva. M\u00e5nga offentliga verk m\u00f6ts f\u00f6rst av skarp kritik f\u00f6r att sedan bli en viktig symbol och n\u00e5got som m\u00e5nga kan vara stolta \u00f6ver. N\u00e4r jag g\u00f6r ett offentligt verk vill jag relatera till platsen, historien och m\u00e4nniskorna som brukar r\u00f6ra sig d\u00e4r. Hudiksvallstjejen handlar om att v\u00e4xa upp och leva i en sm\u00e5stad. En fr\u00e5ga som m\u00e5nga unga st\u00e4ller sig i Norrland \u00e4r om de ska resa bort eller vara kvar. Verket <em>Resen\u00e4rerna<\/em> i Uppsala handlar ocks\u00e5 om migration. Det \u00e4r familjen d\u00e4r jag var barn, de udda som kanske stannar, eller inte.<\/p>\n<p>\u2013 Du slog igenom i fyrtio\u00e5rs\u00e5ldern och har en internationell karri\u00e4r, hur b\u00f6rjade allt? Och hur forts\u00e4tter det nu i akt tre av livet?<br \/>\n\u2013 Min svenska gallerist Magnus Karlsson och jag deltog i Frieze Art Fair \u00e5r 2006. Han ska alltid vara s\u00e5 l\u00e5gm\u00e4ld och kom med bockbord till den tjusiga konstm\u00e4ssan, och mina skulpturer hade blivit fel i br\u00e4nningen. S\u00e5 det var de fula skulpturerna p\u00e5 bockarna fr\u00e5n Ikea, dessutom hade jag tappat min pl\u00e5nbok, jag l\u00e5g bara p\u00e5 hotellet och gr\u00e4t. Pl\u00f6tsligt ringde Magnus: Maurizio Cattelan k\u00f6per dina skulpturer och tv filmar honom! Cattelan \u00e4r en k\u00e4nd konstn\u00e4r, han talade v\u00e4l om mig f\u00f6r sitt galleri, och Emmanuel Perrotin sa till mig: Om du g\u00f6r en utst\u00e4llning p\u00e5 tre m\u00e5nader ska jag \u00f6verv\u00e4ga att arbeta med dig. Det har jag haft som m\u00e5tto, tre m\u00e5nader, men det g\u00e5r l\u00e5ngsammare att arbeta nu. F\u00f6r ett tag sen hade jag sjuk \u00e5ldersnoja. T\u00e4nk s\u00e5 ful, tr\u00f6tt och tr\u00e5kig jag har blivit. Jag gjorde en del verk om \u00e5ldrandet och har kommit \u00f6ver det nu. Jag \u00e4r en arbetsnarkoman, jobbar helst p\u00e5 julafton ocks\u00e5, s\u00e5 jag kommer bara k\u00f6ra p\u00e5 tills jag d\u00f6r. Men det \u00e4r viktigt med tid f\u00f6r reflexion. Att kunna stanna upp och se vad man har gjort och f\u00f6r att vidga sina uttryck och material. Fler borde f\u00e5 chansen att f\u00f6rst\u00e5 att bild \u00e4r ett spr\u00e5k. Vi omges av manipulerade bilder som vi \u00e4r chansl\u00f6sa mot om vi inte har estetiska \u00e4mnen i skolan. Det och mina tankar om naturen vill jag skicka med till framtiden.<\/p>\n<p><strong>Faktaruta<br \/>\n<\/strong>Klara Kristalova, f\u00f6dd 1967 i Prag, Tjeckien. Bor utanf\u00f6r Norrt\u00e4lje.<br \/>\nFamilj: Maken Peter Ern, som ocks\u00e5 \u00e4r konstn\u00e4r, samt tre vuxna barn.<br \/>\nRepresenterad i samlingar s\u00e5som: Moderna museet i Stockholm, Centre Pompidou i Paris och Norton Museum i Florida.<br \/>\nOffentliga verk i urval: Hon vandrar fr\u00e5n skogen i Hudiksvall, Resen\u00e4rerna i Uppsala, Det som h\u00e5ller mig kvar b\u00e4r mig vidare i G\u00f6teborg, Liljekonvalj i Falkenberg.<br \/>\nF\u00f6retr\u00e4dd av: Galleri Magnus Karlsson i Stockholm och Galerie Perrotin i Paris.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Magdalena Ljung<\/p>\n<p style=\"font-weight: 400;\">\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Intervju med Klara Kristalova, Sveriges representant p\u00e5 Venedigbiennalen 2026. Publicerad i Konstguiden nr 2, 2026. V\u00e5ren \u00e4r h\u00e4r och ormarna har vaknat. Det rasslar torrt i bruna l\u00f6v n\u00e4r silvriga kroppar rinner genom tr\u00e4dg\u00e5rden. Hundarna f\u00e5r inte g\u00e5 dit och &hellip; <a href=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4174\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4174"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4174"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4174\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4193,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4174\/revisions\/4193"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4174"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4174"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4174"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}