{"id":4160,"date":"2026-04-21T14:53:55","date_gmt":"2026-04-21T14:53:55","guid":{"rendered":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4160"},"modified":"2026-04-21T14:53:55","modified_gmt":"2026-04-21T14:53:55","slug":"det-blommande-waldemarsudde","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4160","title":{"rendered":"Det blommande, Waldemarsudde"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Ambrosius Bosschaert d.\u00e4, Blomsterstycke, 1617.
\nDet blommande \u2013 Konst & botanik, Waldemarsudde, 14 mars till 13 sep.
\nPublicerad 2026-03-16 i Konstguiden.<\/p>\n

En sl\u00f6sande rik blomsterbukett, s\u00e5 k\u00e4nns det att f\u00e5 Waldemarsuddes stora utst\u00e4llning i h\u00e4nderna. F\u00e4rgsprakande, lyxig och efterl\u00e4ngtad. Smeksamma rosor mot sv\u00e4rta i 1600-talsstilleben, kritvita liljor ur Carraramarmor som huggits i \u00e5r, botaniska illustrationer fr\u00e5n l\u00e4randets 1700-tal, eldr\u00f6da kungakronor broderade i samtiden, gr\u00f6nt j\u00e4sande j\u00e4tten\u00e4ckrosor i silikon, buktande bl\u00e5 jugendvaser, p\u00e4rlade kronblad i venetianskt hantverk och ett glittrande tr\u00e4dg\u00e5rdsland med gula glastulpaner.<\/p>\n

\u201dN\u00e4st efter konsten tror jag att blomster \u00e4r min st\u00f6rsta gl\u00e4dje\u201d, sa prins Eugen. S\u00e5 fort han k\u00f6pte marken p\u00e5 Djurg\u00e5rden byggde han ett v\u00e4xthus, innan han ens hade n\u00e5gonstans att bo. N\u00e4r han bes\u00f6kte Claude Monet i Giverny talade de inte m\u00e5leri utan hade ist\u00e4llet passionerade diskussioner om tr\u00e4dg\u00e5rdssk\u00f6tsel. St\u00e4rkt av detta m\u00f6te reste prinsen vidare i Europa f\u00f6r att inspireras av olika parker och tr\u00e4dg\u00e5rdar, och n\u00e4r han kom hem l\u00e4t han anl\u00e4gga terrasser och blomsterb\u00e4ddar. Ett hav av blommor p\u00e5 sluttningarna ner mot havet. Eller som prinsens g\u00e4st, konstn\u00e4ren Karl Nordstr\u00f6m skrev i sin dagbok: \u201dD\u00e4r inne sydl\u00e4ndsk yppighet av f\u00e4rg och dofter \u2013 utomhus Nordens is och sn\u00f6 och str\u00e4va kyla\u201d. Det skulle jag ocks\u00e5 kunna skriva i min dagbok, fr\u00e5n g\u00e5rdagens pressvisning.N\u00e4r konstsamlingen \u00f6ppnade f\u00f6r allm\u00e4nheten i mitten av 1900-talet var en aktivt f\u00f6rvaltad tr\u00e4dg\u00e5rd en sj\u00e4lvklar del av helheten, och idag \u00e4r Waldemarsudde det enda museet i Sverige med en tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare och en florist. Utst\u00e4llningen Det blommande<\/em> \u00e4r ett identitetsprojekt f\u00f6r museet som f\u00e5ngar platsens sj\u00e4l. Varf\u00f6r har det inte skett tidigare? S\u00e5n tur att det h\u00e4nder nu.<\/p>\n

Vackra, odlade blommor i gemene mans vardag var ingen sj\u00e4lvklarhet under g\u00e5ngna tider. Endast adeln stoltserade med annat \u00e4n vilt v\u00e4xande blomster. Att uppvakta med blommor, gifta sig eller s\u00f6rja med dem, ta in i huset eller knyta till partipolitik slog igenom stort f\u00f6rst p\u00e5 1900-talet. Med detta i backspegeln \u00e4r det fantastiskt att de flesta idag har prydnadsv\u00e4xter i krukor, kan plantera annat \u00e4n nyttov\u00e4xter p\u00e5 kolonilotten, och kosta p\u00e5 sig en blomsterkvast ibland f\u00f6r att gl\u00e4dja n\u00e5gon. Men alla f\u00f6rst\u00e5r det inte. \u02ddJag ger choklad ist\u00e4llet, den kan man i alla fall \u00e4ta\u201d, sa en man till mig p\u00e5 en vernissage. \u201dAtt komma med blommor utan anledning f\u00e5r mig att k\u00e4nna mig som en hustrumisshandlare\u201d, sa en psykolog jag en g\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6kte leva med. Men nu, en ny bekantskap: \u201dF\u00f6rl\u00e5t f\u00f6r att jag inte kunnat vara mer med dig p\u00e5 sistone, det st\u00e5r n\u00e5got till dig vid d\u00f6rren.\u201d En blomsterbukett! Och jag f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r jag dejtar honom.<\/p>\n

Blommor som sinnlig njutning och estetik, som tecken f\u00f6r djupare inneb\u00f6rder, konstens roll inom botaniken, s\u00e5 f\u00f6ljer olika teman som str\u00f6dda kronblad genom salarna. Upptakten leder genom tr\u00e4dg\u00e5rdskildringar, prins Eugens dr\u00f6mska m\u00e5lningar fr\u00e5n sitt paradis vid f\u00f6rra sekelskiftet gifts raskt samman med samtidsm\u00e5laren Bj\u00f6rn Wessmans koloristiska portr\u00e4tt av sin tr\u00e4dg\u00e5rdsskapelse p\u00e5 Vind\u00f6. Utst\u00e4llningens ess\u00e4ns ligger i korsbefruktningen.<\/p>\n

Det blommandes antites \u00e4r d\u00f6den, och just en s\u00e5dan dualitet \u00e5terfinns i flera verk. Postumt portr\u00e4tt av Beata Brahe <\/em>av 1600-talskonstn\u00e4ren JJ Werner d.\u00e4. Beata dog som arton\u00e5ring men avbildas h\u00f6gst levande. Kransen hon b\u00e4r och blommorna vid hennes f\u00f6tter st\u00e5r f\u00f6r olika dygder, jungfrun \u00e4r ren som markens liljor. T\u00e4tt invid och tv\u00e5hundra \u00e5r senare g\u00e5r Flickan och d\u00f6den<\/em> av Richard Bergh. En kvinna i vitt uppg\u00e5r helt i buketten hon nyss plockat och bakom henne ett benrangel i svart. Chockerande, f\u00f6r hela scenen badar i gyllene aftonljus men d\u00f6den finns d\u00e4r, precis som m\u00e5nsk\u00e4ran p\u00e5 den klarbl\u00e5 himlen. Richards sv\u00e5rt sjuka fru Helena stod modell f\u00f6r m\u00e5lningen och dog ett \u00e5r senare, tjugosex \u00e5r gammal. Mitt emot h\u00e4nger r\u00f6da broderier mot vit botten av den nu levande Maja Stj\u00e4rna. Hon har avbildat sina sl\u00e4ktingar bland r\u00f6dlistade v\u00e4xter, och oavsett faktisk \u00e5lder \u00e4r de alla barn med blommor v\u00e4xande \u00f6ver huvudet, s\u00e5som i Min mormor + Humlesuga,<\/em> 2023. Vilken v\u00e4rld fanns n\u00e4r de var sm\u00e5 och vad l\u00e4mnar vi efter oss till v\u00e5ra barn?<\/p>\n

K\u00e4rva teman p\u00e5 en s\u00e5 publikfriande utst\u00e4llning, men utan kontraster blir ingen m\u00e5lning lyckad, ingen ber\u00e4ttelse sp\u00e4nnande och ingen m\u00e4nniska begriplig. M\u00f6rkret finns som en beh\u00f6vlig underton, f\u00f6r utst\u00e4llningens melodi ljuder h\u00f6g och s\u00f6t bland allt \u00f6gongodis. Stora salen utg\u00e5r fr\u00e5n 1600-talets vanitasstilleben. Praktfulla blommor som juveler mot svart botten. Uts\u00f6kta och livsbejakande men f\u00f6rg\u00e4ngliga, insekterna gnager och f\u00f6rruttnelsen s\u00e4tter ig\u00e5ng. I m\u00e5lningarna med de spr\u00e4ckliga tulpanerna finns en referens till tidens st\u00f6rsta d\u00e5rskap, tulipomanin. Tulpanen kom fr\u00e5n Turkiet till Europa p\u00e5 1500-talet och blev snabbt popul\u00e4r bland de h\u00f6gre st\u00e5nden. Rika, nederl\u00e4ndska k\u00f6pm\u00e4n kunde s\u00e4lja skepp eller g\u00e5rdar f\u00f6r en enda tulpanl\u00f6k, innan bubblan sprack. Den som inte hade r\u00e5d med blommorna kunde best\u00e4lla en tavla.<\/p>\n

Tv\u00e5 nutida m\u00e5lare plockar upp tr\u00e5den p\u00e5 h\u00f6gst olika s\u00e4tt. Anna Camner med bed\u00f6vande skickliga, och mystiskt m\u00e4ttade n\u00e4rstudier av v\u00e4xter. Camner s\u00e4ger att hon fascineras av detta gamla stillebenm\u00e5leri eftersom \u201dalla material, tyger, blommor och blad gavs en egen v\u00e4rdighet, som om v\u00e4rlden vore m\u00e5lad med f\u00f6rstoringsglas.\u201d Edith Sihlberg \u00e5 sin sida arbetar i en mer modernistisk tradition, briljans och kolorism b\u00e4r fram Himmelsbl\u00e5 vas<\/em>, 2026. M\u00e5lningen \u00e4r befriande monumental, vilket \u00e4r ovanligt i stillebentraditionen.<\/p>\n

I stor skala \u00e5terfinns \u00e4ven Nathalia Edenmonts fotografier p\u00e5 unga, str\u00e4ngt blickande kvinnor. Halvt nakna, halvt h\u00f6ljda i blommor, som p\u00e5 livets och d\u00f6dens kyliga modevisning. Invid st\u00e5r Roland Perssons skulptur och sufflerar med v\u00e4rme: Days like these were not meant to last<\/em>, 2018. En blomsterbukett, en g\u00e5ng snygg men nu lite tilltufsad, gjord i silikongummi och satt p\u00e5 en vinglig piedestal. Om\u00f6jlig att inte vilja k\u00e4nna \u00f6mhet f\u00f6r. Head of Medusa<\/em>, 2021, \u00e4r sv\u00e5rare att omfamna, vilket g\u00f6r den \u00e4n mer r\u00f6rande. En j\u00e4tten\u00e4ckros som h\u00e4ngts upp p\u00e5 ett naturvidrigt s\u00e4tt, som f\u00e5r patetiskt lite vatten i sk\u00e5lar och som nu straffar oss med sitt oattraktiva d\u00f6ende. Medusa som v\u00e5ldtogs av Poseidon och straffades f\u00f6r det av Atena med ormar till h\u00e5r och en blick som d\u00f6dade.<\/p>\n

Myt, verklighet, vetenskap och konst lever \u00e5tskilda under v\u00e5r epok, men s\u00e5 har det inte alltid varit. Carl von Linn\u00e9 blickar p\u00e5 oss fr\u00e5n ett gammalt portr\u00e4tt omgivet av botaniska planscher och bokverk. Han la grunden f\u00f6r den systematiska botaniken men hans skrifter \u00e4r fulla av religi\u00f6sa reflektioner. Christine \u00d6dlund tittar p\u00e5 Linn\u00e9 med samtida \u00f6gon och m\u00e5lar en esoterisk reflexion i verket Psychedelic Botanist III (Carl Linnaeus), <\/em>2022. Hon t\u00e4cker Linn\u00e9s ansikte med v\u00e4xtpigment och skriver: \u201dV\u00e4xterna har i en l\u00e5ng evolution\u00e4r relation utvecklat sofistikerade strategier f\u00f6r att f\u00e5 oss att sprida, skydda och odla dem. Smak, f\u00e4rg och form \u2013 kemiska nycklar som l\u00e5ser upp hj\u00e4rnans mekanismer f\u00f6r njutning, minne och transcendens. Bel\u00f6ningen har varit enorm: hela kulturer har formats.\u201d<\/p>\n

P\u00e5 1600-talet m\u00e5lade m\u00e4starna idealbuketter. De b\u00f6rjade tidigt p\u00e5 v\u00e5ren med de f\u00f6rsta blommorna, fortsatte sedan genom sommaren in p\u00e5 h\u00f6sten. Vid s\u00e4songens slut var buketten f\u00e4rdig. Om\u00f6jlig i sin existens, men desto mer eftertraktad. Waldemarsuddes utst\u00e4llning Det blommande<\/em> fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt, med sina skickliga sammans\u00e4ttningar fr\u00e5n olika \u00e5rhundranden. Alla blomster faller inte mig i smaken, men de beh\u00f6vs ocks\u00e5. Kompositionen i sin helhet \u00e4r sinnlig, utmanande och f\u00f6rf\u00f6risk.<\/p>\n

 <\/p>\n

Magdalena Ljung<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ambrosius Bosschaert d.\u00e4, Blomsterstycke, 1617. Det blommande \u2013 Konst & botanik, Waldemarsudde, 14 mars till 13 sep. Publicerad 2026-03-16 i Konstguiden. En sl\u00f6sande rik blomsterbukett, s\u00e5 k\u00e4nns det att f\u00e5 Waldemarsuddes stora utst\u00e4llning i h\u00e4nderna. F\u00e4rgsprakande, lyxig och efterl\u00e4ngtad. Smeksamma … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4160"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4160"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4160\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4163,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4160\/revisions\/4163"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4160"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4160"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4160"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}