{"id":4149,"date":"2026-04-21T14:13:07","date_gmt":"2026-04-21T14:13:07","guid":{"rendered":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4149"},"modified":"2026-04-21T14:13:07","modified_gmt":"2026-04-21T14:13:07","slug":"kris-i-konsten-och-kulturen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4149","title":{"rendered":"Kris i konsten och kulturen?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nIntervju med Niklas Ryd\u00e9n och Erik Annerborn publicerad i Konstn\u00e4ren nr. 4 2025.<\/p>\n

Kris i konsten och kulturen! Eldad av problem som demokratin, politiken och AI b\u00e4r med sig. Vad best\u00e5r krisen i? Eller \u00e4r l\u00e4get bara som det brukar vara? Magdalena Ljug har pratat med Niklas Ryd\u00e9n och Erik Annerborn, tv\u00e5 kulturskapare och ledare ur tv\u00e5 generationer.<\/p>\n

Niklas Ryd\u00e9n \u00e4r verksam som konstn\u00e4r inom musik, text och film. Han \u00e4r komposit\u00f6r och konstn\u00e4rlig ledare f\u00f6r gruppen New Opera Company som utvecklar nya s\u00e4tt att skriva musikdramatik. Tidigare hade Ryd\u00e9n sin bas p\u00e5 Atalante i G\u00f6teborg, en scen och ett nav f\u00f6r samtida v\u00e4stsvensk dans, musik och konstn\u00e4rliga samarbeten. Han har ocks\u00e5 varit aktiv i det kulturpolitiska samtalet och skrivit debattartiklar.<\/p>\n

ML: I den allm\u00e4nna retoriken talas det ofta om kris. Vilka m\u00f6nster av kris har du sett under din livstid?<\/p>\n

NR: Jag var ung p\u00e5 60-talet, den gyllene perioden i svensk historia. Ekonomin v\u00e4xte rekordartat och p\u00e5 70-talet inf\u00f6rde man en ny kulturpolitik med st\u00f6d till olika slags kultur. P\u00e5 90-talet kom en sv\u00e5r ekonomisk kris och ett f\u00f6r\u00e4ndrat syns\u00e4tt p\u00e5 samh\u00e4llet d\u00e4r de v\u00e4nsterliberala id\u00e9erna tappade fotf\u00e4ste och ersattes av marknadsliberalism.<\/p>\n

ML: Krisen kan komma i m\u00e5nga skepnader, som politisk, ekonomisk, kulturell eller AI-driven. Hur t\u00e4nker du d\u00e4r?<\/p>\n

NR: Sedan millennieskiftet har det varnats f\u00f6r att kulturen inte ska f\u00e5 offentliga st\u00f6d, men det \u00e4r f\u00f6rst nu som kulturbudgeten ligger still. Den ekonomiska krisen inom v\u00e5rt omr\u00e5de \u00e4r en kombination av att kulturpengarna inte \u00f6kar som helhet och att en v\u00e4ldigt liten del av pengarna g\u00e5r till frist\u00e5ende kultur.<\/p>\n

ML: Detta grundar sig f\u00f6rst\u00e5s i en kulturell kris, att bildning inte anses ha ett v\u00e4rde och att kulturen till\u00e5ts styras av m\u00e4nniskor utan djupare kunskap om den.<\/p>\n

NR: I m\u00e5nga andra l\u00e4nder \u00e4r det sj\u00e4lvklart att en n\u00e4ringslivschef eller en h\u00f6g politiker g\u00e5r p\u00e5 teater, ser en utst\u00e4llning eller l\u00e4ser en bok, s\u00e5 varf\u00f6r inte i Sverige? Vi ser ocks\u00e5 en obehaglig politiseringen av kulturlivet. Kulturpolitiken har l\u00e4nge sk\u00f6tts med arml\u00e4ngds avst\u00e5nd, oavsett f\u00e4rg p\u00e5 regeringar, men idag klagas det p\u00e5 att b\u00e5de kulturen och journalistiken \u00e4r v\u00e4nstervriden. Men deras uppgift \u00e4r ju att granska makten, oavsett vem som styr. D\u00e4rf\u00f6r kommer deras arbete alltid k\u00e4nnas som v\u00e4nster, f\u00f6r att de granskar makten och de rika.<\/p>\n

ML: Om AI \u00e4r ett hot mot kulturskapares arbetsvillkor, hur ska samh\u00e4llet handskas med det?<\/p>\n

NR: Det f\u00e5r ses som en politisk fr\u00e5ga. Ett \u00f6verskott som genereras av en automatisering m\u00e5ste anv\u00e4ndas till m\u00e4nniskors b\u00e4sta. N\u00e4tverken av f\u00f6retag som tagit fram AI borde beskattas f\u00f6r det kulturella material de anv\u00e4nt f\u00f6r att l\u00e4ra upp sina modeller, och en del av vinsterna kunde d\u00e5 bli till st\u00f6d. Jag skulle vilja se internationella myndigheter som kontrollerar AI, men som naturligtvis till\u00e5ter uppfinningsrikedom fr\u00e5n enskilda akt\u00f6rer.<\/p>\n

ML: H\u00e4r talar vi om nya st\u00f6d till konstut\u00f6vare, men pengarna till den fria kulturen \u00e4r alltid sm\u00e5. Varf\u00f6r?<\/p>\n

NR: Dels ser samh\u00e4llet med misst\u00e4nksamhet p\u00e5 konstn\u00e4rliga aktiviteter som konstn\u00e4rer sj\u00e4lva tar initiativ till, i motsats till de stora institutionerna som \u00e4r skapade av makten. Dels finns det en syn p\u00e5 konstn\u00e4rer som bidragsberoende vilket \u00e4r helt fel. St\u00f6d till konstn\u00e4rer \u00e4r inte ett bidrag. Konstn\u00e4rer h\u00f6r till de mest envist arbetande m\u00e4nniskor jag k\u00e4nner till, f\u00f6r de beh\u00f6ver l\u00e4gga s\u00e5 ofantligt mycket tid f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla sin niv\u00e5. Tidigare var det kungen eller kyrkan som betalade konstut\u00f6varna, nu har den rollen \u00f6vertagits av staten.<\/p>\n

ML: En villkorad ekonomisering av kulturlivet har tilltagit. Det som sp\u00e4r p\u00e5 kassafl\u00f6den ses som bra kultur. Upplever du en smakf\u00f6rskjutning hos publiken?<\/p>\n

NR: En viktig aspekt av kulturen \u00e4r att den visar att det finns andra drivkrafter \u00e4n rent ekonomiska. Som konstn\u00e4r vill man i f\u00f6rsta hand f\u00f6rverkliga en vision, och den kommer inte ur viljan att tj\u00e4na pengar. Som kulturkonsument l\u00e4gger man ocks\u00e5 massvis med tid p\u00e5 kultur utan att tj\u00e4na ett enda ett \u00f6re, men man berikar sitt liv. En annan reflektion: n\u00e4r jag fr\u00e5gar ungdomar p\u00e5 kulturutbildningar om det finns n\u00e5gon skillnad mellan konst och underh\u00e5llning, som dansmusik, blir de uppr\u00f6rda och menar att all kultur \u00e4r konst. Sj\u00e4lv \u00e4lskar jag att dansa till en bra hiphopl\u00e5t men dess uppgift \u00e4r inte att vara ett konstverk.<\/p>\n

ML: Fr\u00e5n politiskt h\u00e5ll talas det om andra uppgifter f\u00f6r konsten \u00e4n att vara ett m\u00e5l i sig. Konsten f\u00f6rv\u00e4ntas exempelvis l\u00f6sa samh\u00e4llsproblem. Hur g\u00f6r du f\u00f6r att n\u00e5 ut med konst som inte kan infogas i ett nyttot\u00e4nkande?<\/p>\n

NR: Min f\u00f6rankring \u00e4r i den experimentella modernistiska traditionen och jag arbetar med finkulturell samtidskonst i en storstadskontext. Men jag har ocks\u00e5 n\u00e4ra kontakt med m\u00e5nga som inte har nycklarna till denna slags konst. D\u00e4rf\u00f6r har det alltid varit viktigt f\u00f6r mig att ocks\u00e5 bejaka och f\u00f6rst\u00e5 sidor av den breda kulturen. Det har varit besv\u00e4rande f\u00f6r mig att det jag vill g\u00f6ra uppfattas som smalt, och jag har f\u00f6rs\u00f6kt hitta format f\u00f6r min musikdramatik som \u00f6ppnar upp den utan att g\u00f6ra v\u00e5ld p\u00e5 den konstn\u00e4rliga integriteten.<\/p>\n

ML: Konstn\u00e4rlig kunskap nedprioriteras i politik och utbildning men kulturen spelar en stor roll i polariseringens tid. Hur kan kulturen b\u00e5de vara viktig och oviktig p\u00e5 samma g\u00e5ng?<\/p>\n

NR: De krafter som dominerar samtalet idag f\u00f6rs\u00f6ker tr\u00e4nga tillbaka de v\u00e4nsterliberala id\u00e9erna som lyft j\u00e4mlikhet, demokrati, hbtqi och bist\u00e5nd. Allt det sk\u00e4lls f\u00f6r woke i kulturkrigets tecken. I skolan tas estetiska \u00e4mnen bort, trots att unders\u00f6kningar visar att de \u00e4r viktiga ur inl\u00e4rningssynpunkt. Och \u00e4ven om de inte hade varit det s\u00e5 har dessa \u00e4mnen ett egenv\u00e4rde. M\u00e4nniskor vill till\u00e4gna sig eller skapa kultur, det \u00e4r bland det viktigaste folk har i livet. D\u00e4r finns ingen kris, men maktens syn p\u00e5 den professionella kulturen kan vara neds\u00e4ttande.<\/p>\n

ML: Utmaningen f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle tycks vara att se kulturen som essentiell ist\u00e4llet f\u00f6r att betrakta den som gr\u00e4dde p\u00e5 moset, om man har tid, r\u00e5d och \u00e4r intresserad. Jag vill mena att kulturen \u00e4r en djupt m\u00e4nsklig, existentiell f\u00f6ruts\u00e4ttning. Det finns ingen m\u00e4nniska utan kultur. M\u00e4nskligheten \u00e4r om\u00f6jlig utan kultur.<\/p>\n

NR: Konsten har en mycket st\u00f6rre uppgift \u00e4n att b\u00e4ra sig sj\u00e4lv ekonomiskt i ett marknadsliberalt samh\u00e4lle eller \u00e5tg\u00e4rda brister politikerna inte lyckats med. Konstens v\u00e4sen \u00e4r att ifr\u00e5gas\u00e4tta makten och verkligheten, \u00f6ppna v\u00e5ra sinnen och f\u00f6rfina v\u00e5rt t\u00e4nkande. Konsten kan ocks\u00e5 stanna upp tiden i en rymd av reflexion och f\u00e5 oss att fungera k\u00e4nslom\u00e4ssigt.<\/p>\n

Erik Annerborn r\u00f6r sig i experimentella och interdisciplin\u00e4ra f\u00e4lt d\u00e4r han kombinerar design, bildkonst och konstn\u00e4rligt ledarskap. Han \u00e4r verksamhetsledare f\u00f6r Konsthall C och arbetar ocks\u00e5 som kostym\u00f6r och stylist inom samtida dans, film och performance.<\/p>\n

EA: Redan som ton\u00e5ring var jag aktiv inom det ideella kulturlivet. Den tiden har format min inst\u00e4llning till konst och organisering, och det \u00e4r med de erfarenheterna jag tr\u00e4der in i mina arbetsroller idag.<\/p>\n

ML: Det talas ofta om kriser i offentliga debatter och privata samtal. Har krisen g\u00e5tt fr\u00e5n att vara en h\u00e4ndelse till att bli ett tillst\u00e5nd?<\/p>\n

EA: Kris \u00e4r en kritisk punkt d\u00e4r det kan ske en omf\u00f6rhandling. Men ist\u00e4llet f\u00f6r kris ser jag en kramp. Det \u00e4r ett icke-tillst\u00e5nd av varken aktivitet, vila, n\u00e4rvaro eller dr\u00f6m. Det finns ett glapp mellan den konst som g\u00f6rs inom konstv\u00e4rlden och konstbehovet som finns hos m\u00e4nniskor i samh\u00e4llet. Jag vet att det finns konst d\u00e4rute som p\u00e5 ett angel\u00e4get s\u00e4tt m\u00f6ter verkligheten vi lever i, men dess m\u00f6jligheter \u00e4r kringskurna av konstf\u00e4ltets hierarkiska och ekonomiska system.<\/p>\n

ML:\u00a0 Vilka kriser p\u00e5verkas du av som verksamhetsledare f\u00f6r Konsthall C och som konstut\u00f6vare? Vilka \u00e4r de st\u00f6rsta utmaningarna?<\/p>\n

EA: Varken jag eller Konsthall C \u00e4r i kris, tv\u00e4rtom. Men den st\u00f6rsta utmaningen \u00e4r konstens f\u00f6rankring i samh\u00e4llet. \u00c5ren 2014\u20132018 genomf\u00f6rdes insatser f\u00f6r breddad rekrytering, och projekt som Konst h\u00e4nder och Kreativa platser som ingick i regeringens satsning \u00c4ga rum. Det var inte oproblematiska projekt, men det fanns en annan representation av konstut\u00f6vare d\u00e5. Konst och kultur \u00e4r inte en prioriterad fr\u00e5ga f\u00f6r den politiska makten och d\u00e4rf\u00f6r borde konstn\u00e4rer engagera sig mer i partipolitiken. Det spelar ingen roll hur v\u00e4lorganiserade vi \u00e4r inom v\u00e5rt eget f\u00e4lt om vi inte n\u00e5r utanf\u00f6r det.<\/p>\n

ML: Kulturarbetare tillh\u00f6r prekariatet. Vardagen f\u00f6r de flesta konstn\u00e4rer \u00e4r l\u00e5g l\u00f6n, otrygga kontrakt och st\u00e4ndig projektjakt. Men har det inte alltid varit s\u00e5?<\/p>\n

EA: De stora kulturinstitutionernas verklighet har rubbats de senaste fyra \u00e5ren, de kan inte l\u00e4ngre r\u00e4kna med ett ovillkorligt st\u00f6d fr\u00e5n staten och den politiska makten. Konstn\u00e4rerna d\u00e4remot har alltid varit utsatta. I den nuvarande borgerliga politiken finns en vision om att privatpersoners val ska definiera vilken konst som \u00e4r viktig. Samtidigt \u00e4r det de traditionellt borgerliga kulturuttrycken som kostar skattebetalarna mest, som Kungliga Operan eller Berwaldhallen. Det experimentella f\u00e4ltet som l\u00e4gger grunden f\u00f6r annan visuell kultur f\u00e5r extremt lite st\u00f6d och d\u00e5 blir konstn\u00e4rlig \u00e5terv\u00e4xt problematisk.<\/p>\n

ML: Idag har v\u00e4rden som konstn\u00e4rlig frihet och demokratisk tillg\u00e5ng till kultur ersatts av ett pussel med m\u00e4tbarhet och nytta. Den modernistiska tanken om att konsten f\u00e5r vara sv\u00e5r, provocerande och obegriplig ifr\u00e5gas\u00e4tts. Hur g\u00f6r du f\u00f6r att inte fastna i ett fogligt t\u00e4nkande kring konstn\u00e4rliga projekt?<\/p>\n

AE: Det viktigaste \u00e4r att inte idka sj\u00e4lvcensur, annars krymper konstens omr\u00e5de. Konst och demokrati \u00e4r f\u00f6rknippade med varandra d\u00e5 konsten uppmuntrar till egenmakt. Men det h\u00e4r g\u00e4ller inte all konst alltid. Kommersiell konst eller offentliga gestaltningar tillfredsst\u00e4ller olika system, som ekonomiska eller politiska. Konst kan ocks\u00e5 f\u00f6rlora sin potential n\u00e4r den medieras genom institutioner som f\u00f6rs\u00f6ker uppfostra, utbilda och infoga konsten i en gemensam ber\u00e4ttelse. Konsten handlar inte om det. Konsthall C \u00e4r en del av den id\u00e9burna sektorn d\u00e4r vi vill visa konst som kan representera medborgaren.<\/p>\n

ML: Vilka v\u00e4gar finns det ut ur konstens eller kulturens kris?<\/p>\n

EA: Gr\u00e4nslandet mellan konst och organisering \u00e4r en s\u00e5dan v\u00e4g. St\u00e4llbergs gruva, Ecolonia eller Gylleboverket \u00e4r sm\u00e5 men tongivande platser. En annan v\u00e4g f\u00f6r konstn\u00e4rer \u00e4r att ta mer plats i det offentliga rummet. Konsten \u00e4r viktigt i ett samh\u00e4lle, s\u00e4rskilt ett polariserat som vi har idag, eftersom den \u00e4r mer \u00e4n ett ja eller ett nej. Inom konsten kan man ocks\u00e5 b\u00f6rja bygga en v\u00e4rld redan idag utan att veta i f\u00f6rv\u00e4g hur allt ska bli. Jag f\u00f6rs\u00f6ker ta mig ur narrativet om v\u00e4rldens underg\u00e5ng, f\u00f6r de som tj\u00e4nar p\u00e5 det \u00e4r de som s\u00e4ljer Netflix och bara vill att alla ska dr\u00f6mma sig bort. Jag vill rikta en uppmaning till alla konstn\u00e4rer och till mig sj\u00e4lv: Vilken konst beh\u00f6ver jag g\u00f6ra? Vilken konst beh\u00f6ver den h\u00e4r v\u00e4rlden ha?<\/p>\n

 <\/p>\n

Magdalena Ljung<\/em><\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Intervju med Niklas Ryd\u00e9n och Erik Annerborn publicerad i Konstn\u00e4ren nr. 4 2025. Kris i konsten och kulturen! Eldad av problem som demokratin, politiken och AI b\u00e4r med sig. Vad best\u00e5r krisen i? Eller \u00e4r l\u00e4get bara som det brukar … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4149"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4149"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4149\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4151,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4149\/revisions\/4151"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4149"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4149"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4149"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}