{"id":4126,"date":"2025-09-09T12:03:39","date_gmt":"2025-09-09T12:03:39","guid":{"rendered":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4126"},"modified":"2025-09-09T12:03:39","modified_gmt":"2025-09-09T12:03:39","slug":"britta-marakatt-labba","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4126","title":{"rendered":"Britta Marakatt-Labba"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nBritta Marakatt-Labba, hedersportr\u00e4tt av Marja Helander, Svenska statens portr\u00e4ttsamling.
\nIntervju publicerad i nr 2 av Konstguiden 2025.<\/p>\n

\u00d6vre Soppero, 13 mil nordost om Kiruna i en villa vid bensinmacken bor Britta Marakatt-Labba. Fr\u00e5n V\u00e4stkusten \u00e4r det sn\u00e4ppet l\u00e4ngre \u00e4n till Prag i Tjeckien, och svenskan \u00e4r Brittas fj\u00e4rde spr\u00e5k, de f\u00f6rsta var samiska, me\u00e4nkieli, och norska. Vi h\u00f6rs digitalt och har samma v\u00e4der, Sk\u00e5ne-dimma oavsett breddgrad. Vi \u00e4r b\u00e5da f\u00f6rkylda och Britta har inte v\u00e5gat \u00e5ka skidor, vilket hon saknar nu n\u00e4r hon p\u00e5 v\u00e5rkanten l\u00e4gger ifr\u00e5n sig n\u00e5l och tr\u00e5d.<\/p>\n

\u2013 Jag har aldrig kunnat jobba med bilder p\u00e5 v\u00e5ren och sommaren, f\u00f6r jag har ingen ro att sitta inne n\u00e4r det blir gr\u00f6nt i landskapen. Fr\u00e5n oktober till mars kan jag d\u00e4remot skapa, men jag v\u00e5gar knappt s\u00e4ga till folk att jag tycker om den h\u00e4r tiden. Min ljusa arbetstid i m\u00f6rkret.<\/p>\n

De senaste \u00e5ren har Britta Marakatt-Labba n\u00e5tt en konstn\u00e4rlig stj\u00e4rnstatus. Hon \u00e4r internationellt hyllad och befinner sig i en virvelvind av uppdrag och utm\u00e4rkelser. I sommar \u00f6ppnar hennes stora utst\u00e4llning D\u00e4r varje stygn andas<\/em> p\u00e5 Moderna museet i Stockholm. Det \u00e4r en utst\u00e4llning som visats i Kiruna tidigare i \u00e5r och som kunde ses p\u00e5 Nationalmuseet i Oslo dessf\u00f6rinnan. Jag tittar p\u00e5 det trolska hedersportr\u00e4ttet av Britta som den samiska fotografen Marja Helander tagit, och som nu inf\u00f6rlivats i Statens portr\u00e4ttsamling p\u00e5 Gripsholms slott.
\n\u2013 Det fanns inte p\u00e5 min karta att jag skulle st\u00e4lla ut p\u00e5 de stora museerna i de nordiska huvudst\u00e4derna och jag \u00e4r s\u00e5 glad och tacksam att jag f\u00e5r uppleva det n\u00e4r jag fortfarande lever. N\u00e4r vi skulle fotografera hedersportr\u00e4ttet hade Marja med sig en svanvinge. Jag sa att det passar mig v\u00e4ldigt bra f\u00f6r nu flyger jag iv\u00e4g och ser saker fr\u00e5n ett f\u00e5gelperspektiv. Svanen \u00e4r en magisk f\u00e5gel, de \u00e4r kloka och h\u00e4lsar n\u00e4r de kommer tillbaka fr\u00e5n sina resor.<\/p>\n

\u2013 Som en kontrast till det intensiva konstlivet har du en sj\u00e4lvklar hemvist i S\u00e1pmi d\u00e4r en annan rytm r\u00e5der. Du \u00e4r uppvuxen i en rensk\u00f6tarfamilj i en syskonskara om tio barn. Nu \u00e4r du gift med en rensk\u00f6tare och er son \u00e4r ocks\u00e5 engagerad i familjen\u00e4ringen. Vad inneb\u00e4r det att bo p\u00e5 nordkalotten och hur har livsbetingelserna d\u00e4r skiftat under din livstid?<\/p>\n

\u2013 Att bo i S\u00e1pmi \u00e4r mitt allt, mitt arv och min kultur som jag vill vara i kontakt med. M\u00e4nniskor jag m\u00f6ter och naturen omkring mig inspirerar mig till nya bilder. N\u00e4r jag var liten flyttade min familj efter renarna och jag \u00e4r f\u00f6dd mitt i en h\u00f6stflytt p\u00e5 den norska gr\u00e4nsen. Vi hade bara djuren och v\u00e5ra egna kroppar att f\u00f6rlita oss p\u00e5, sedan kom bilar och scootrar. En annan stor skillnad \u00e4r klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som gjort renn\u00e4ringen mycket sv\u00e5rare. V\u00e4dret \u00e4r ober\u00e4kneligt med sv\u00e4ngningar mellan kyla och v\u00e4rme, vilket l\u00e5ser betet under isen. Djuren s\u00f6ker sig till andra marker \u00e4n f\u00f6rut och vi kan inte flytta dem som vi brukade f\u00f6r isarna \u00f6ver vattendragen \u00e4r svaga.<\/p>\n

\u2013 Historj\u00e1 \u00e4r ditt st\u00f6rsta arbete, ett broderi p\u00e5 tjugofyra meter linnetyg. Det har utropats till ett samiskt nationalepos och j\u00e4mf\u00f6rts med den medeltida Bayeux-tapeten som skildrar normandernas historia. Du sydde verket under fem \u00e5r, 2003-2007, och det \u00e4r permanent installerat p\u00e5 Universitetet i Troms\u00f8. Du slog igenom med Historj\u00e1 p\u00e5 Documenta 14 i Kassel 2017 och tidningen Artnews uts\u00e5g nyligen verket till ett av de hundra b\u00e4sta konstverken under 2000-talet. Varf\u00f6r tror du att Historj\u00e1 sl\u00e5r an en str\u00e4ng hos s\u00e5 m\u00e5nga m\u00e4nniskor?<\/p>\n

\u2013 Vi lever i orostider och m\u00e4nniskor s\u00f6ker sig tillbaka till sina r\u00f6tter. Till enkelheten och ett liv i frid och fred. Samerna \u00e4r ett stillsamt folk och vi hade inte ordet krig i v\u00e5rt spr\u00e5k. Men visst fanns det m\u00f6rka perioder av r\u00e4ttm\u00e4tig strid, som Kautokeinoupproret \u00e5r 1852 d\u00e5 samerna reste sig mot \u00f6verh\u00f6gheten, och det skildrar jag ocks\u00e5 i Historj\u00e1. Mitt broderi kan l\u00e4sas fr\u00e5n b\u00e5da h\u00e5llen i en cirkul\u00e4r linje. Det finns ingen b\u00f6rjan eller slut, f\u00f6r det g\u00f6r det varken i ber\u00e4ttelserna eller livet. Det kosmiska och gudomliga liksom v\u00e5rt liv h\u00e4r p\u00e5 jorden finns skildrat i broderiet. Sj\u00f6samer som fiskar och jordbrukande samer, men fr\u00e4mst \u00e4r det rensk\u00f6tseln som tar plats med de \u00e5rstidsbundna sysslorna. Jag l\u00e4gger ocks\u00e5 in tomrum mellan motiven f\u00f6r att betraktaren ska kunna vila sin blick och l\u00e4gga in sina egna funderingar i bilden. Broderiet \u00e4r l\u00e5ngt, men bara 40 cm h\u00f6gt vilket ger ett fj\u00e4rran perspektiv med l\u00e5gl\u00e4nta fj\u00e4ll. I den h\u00e4r v\u00e4rlden ser man inte n\u00e5got h\u00f6gt uppe och allting har en horisontlinje genom sig.<\/p>\n

\u2013 Mytologiska element spelar en central roll i ditt bildskapande, och du v\u00e4ver samman en magisk och evig v\u00e4rld med en h\u00e4ndelsehorisont som \u00e4r historisk och politiskt p\u00e5taglig. Kan du ge exempel p\u00e5 hur du g\u00e5r tillv\u00e4ga d\u00e5?<\/p>\n

\u2013 Min senaste utst\u00e4llning p\u00e5 Galleri Helle Knudsen i Stockholm bar titeln Underjordens eko<\/em>. D\u00e4r anspelar jag p\u00e5 de tre sf\u00e4rerna som finns i samisk mytologi: underjorden, jorden och \u00f6verjorden. \u00c4r man lyh\u00f6rd kan man komma i kontakt med de andra niv\u00e5erna av v\u00e5r existens. Det mytologiska stoffet och att vara \u00f6ppen f\u00f6r att avl\u00e4sa naturen har jag f\u00e5tt med modersmj\u00f6lken. Vi hade inga GPS:er n\u00e4r jag var liten utan fick orientera oss efter stj\u00e4rnhimlen, m\u00e5nen och vindarna. Min mamma var en duktig ber\u00e4ttare som v\u00e4vde samman historier om djur med politiska skeenden. Det har jag tagit efter n\u00e4r jag skildrar polisen som kr\u00e5korna i broderiet om Alta-konflikten. Efter att kr\u00e5korna har varit n\u00e5gonstans \u00e4r det kliniskt rent, sa hon. I verket Mardr\u00f6m<\/em> tar r\u00e5ttorna, eller gruvbolagen, sig in i m\u00e4nniskans boningar och roffar \u00e5t sig utan h\u00e4nsyn. De tre samiska gudinnorna sitter och ber i Historj\u00e1<\/em> f\u00f6r att vi ska kunna leva i en b\u00e4ttre balans med naturen.<\/p>\n

\u2013 Kr\u00e5korna<\/em> \u00e4r ett konstverk du gjorde efter att ha deltagit i aktionen mot Alta\u00e4lvens utbyggnad i Norge p\u00e5 80-talet. Du gjorde en ny version av bilden 2021 och den har aktualiserats flera g\u00e5nger n\u00e4r den delats p\u00e5 sociala medier i samband med andra nutida protester. Vad \u00e4r det \u00e5terkommande draget i dessa konflikter?<\/p>\n

\u2013 Att ingenting har f\u00f6r\u00e4ndrats. N\u00e4r unga m\u00e4nniskor protesterar idag mot vindkraftverket i Fosen \u00e4r det samma historia. De sitter och demonstrerar och polisen b\u00e4r bort dem. N\u00e4r de bars bort ropade de \u201dkr\u00e5korna, kr\u00e5korna!\u201doch det har ocks\u00e5 gjorts en jojk om kr\u00e5korna. N\u00e4r jag och m\u00e5nga andra satt kedjade i isk\u00e5tor och hungerstrejkade i Alta 1981 kom n\u00e4stan hela den norska polish\u00e4ren dit, sexhundra man. Jag blev bortburen, sl\u00e4ngd i en cell och fick b\u00f6ter p\u00e5 flera tusen kronor vilket var mycket i b\u00f6rjan av mitt konstn\u00e4rskap. Trots att \u00e4lven byggdes ut r\u00e4ddades en by fr\u00e5n att hamna under vatten och Alta-m\u00e5let blev en v\u00e4ndpunkt f\u00f6r samerna i Norge. I Sverige kom v\u00e4ndpunkten med EU-intr\u00e4det, f\u00f6r EU kr\u00e4ver en \u00e5rlig rapport om hur ursprungsbefolkningar behandlas.<\/p>\n

\u2013 P\u00e5 G\u00f6teborgs filmfestival i v\u00e5ras blev du utn\u00e4mnd till festivalkonstn\u00e4r, och temat f\u00f6r i \u00e5r var civil olydnad. I samband med festivalen och i samarbete med Greenpeace fanns tre konstverk av dig upph\u00e4ngda i granar p\u00e5 Ohredahke samebys marker i J\u00e4mtland d\u00e4r skogsbolaget SCA ville avverka tr\u00e4d. \u00c4r olydnad en moralisk skyldighet?<\/p>\n

\u2013 Det \u00e4r v\u00e5r plikt som konstn\u00e4rer att visa olydnad n\u00e4r samh\u00e4llet \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g \u00e5t fel h\u00e5ll. Jag \u00e4r aktivist genom mina bilder och har alltid den politiska kontexten i \u00e5tanke n\u00e4r jag skapar. Det \u00e4r inte bara att skog huggs ner, vindkraftparker byggs och mineraler utvinns ur jorden. Till slut finns det ingen natur att bo i eller livn\u00e4ra sig p\u00e5. N\u00e5gon kilometer fr\u00e5n d\u00e4r jag bor har man funnit kobolt, den utvinningen \u00e4r bland de skitigaste som finns, och fem mil f\u00e5gelv\u00e4gen h\u00e4rifr\u00e5n ska man utvinna grafit. Vi konstn\u00e4rer har t\u00e4nkt att s\u00e4tta ut\u00a0\u00a0 ut bilder i landskapet. Titta, det h\u00e4r \u00e4r ingen \u00f6demark fri att sk\u00f6vlas p\u00e5 naturresurser, vi och v\u00e5r kultur finns p\u00e5 denna plats.<\/p>\n

\u2013 Broderade ber\u00e4ttelser, s\u00e5 kallar du dina konstverk, men textila tekniker har historiskt sett r\u00e4knats som husligt och feminint hantverk ist\u00e4llet f\u00f6r konst. Hur kommer det sig att sydda bilder har blivit ditt fr\u00e4msta uttrycksmedium?<\/p>\n

\u2013 Jag f\u00f6ddes in i duodji, den samiska sl\u00f6jden. Kring mig fanns det m\u00e5nga som sysslade med hantverk och skapade bilder p\u00e5 olika f\u00f6rem\u00e5l. Det h\u00e4nde att kollegor sa till mig: Vad \u00e4r det du h\u00e5ller p\u00e5 med? De var m\u00e5lare, filmare, grafiker och tyckte att broderi var att sl\u00f6sa tid. Nej, sa jag, tid \u00e4r det enda vi har. Broderi \u00e4r l\u00e5ngsamhetens estetik och man f\u00e5r vara envis f\u00f6r att arbeta med det h\u00e4r. Oftast har jag broderat p\u00e5 linnetyg men jag har ocks\u00e5 experimenterat med andra tyger, papper och fiskskinn.<\/p>\n

\u2013 I de flesta av dina bilder finns sn\u00f6n, representerad av det vita tyget. N\u00e4r man g\u00e5r i sn\u00f6 blir det h\u00e5l i det vita och n\u00e4r du syr g\u00f6r n\u00e5len ocks\u00e5 h\u00e5l.<\/p>\n

\u2013 Ja, det finns en parallell men sn\u00f6n \u00e4r aldrig vit, den skiftar i m\u00e5nga f\u00e4rger. Jag \u00e4r fascinerad av att allt l\u00e4mnar sp\u00e5r i sn\u00f6n och ur dessa sp\u00e5r kan bilder v\u00e4xa fram. Till min f\u00f6rsta bok Broderade v\u00e4rldar<\/em> ville jag ha vita p\u00e4rmar s\u00e5 att m\u00e4nniskors h\u00e4nder kunde avs\u00e4tta sp\u00e5r p\u00e5 dem, fl\u00e4ckar av bl\u00e4ck eller snus.<\/p>\n

\u2013 Du var 65 \u00e5r n\u00e4r du slog igenom och stadigt f\u00f6rankrad i ett l\u00e5ngt konstn\u00e4rskap. Hur kom det sig att du s\u00f6kte dig till konsten och vad har du l\u00e4rt dig om konsten genom ditt liv?<\/p>\n

\u2013 N\u00e4r jag var liten hade vi och har fortfarande sommarbete f\u00f6r renarna i Dividalen, Norge \u00a0och vi bodde i Rostadalen. Vi barn s\u00e5g det som paradiset p\u00e5 jorden och vi fick leka mycket i naturen. Vi fick lov att vara fria, kreativa och experimentella. Men fr\u00e5n sju \u00e5rs \u00e5lder kom ett annat element in i mitt liv, internatskolan. Det var fruktansv\u00e4rt, jag protesterade mot m\u00e5nga saker d\u00e4r och danades i en kamp f\u00f6r det samiska. Sedan s\u00f6kte jag mig till konstskolor och tog examen vid HDK i G\u00f6teborg i slutet av 70-talet d\u00e5 det politiska betonades. Konsten \u00e4r f\u00f6r mig ett personligt uttryck, ett s\u00e4tt att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och en metod att g\u00f6ra motst\u00e5nd.<\/p>\n

\u2013 Det p\u00e5g\u00e5r en samisk kulturboom d\u00e4r m\u00e5nga kulturskapare och f\u00f6rfattare blir uppm\u00e4rksammade. Jag t\u00e4nker p\u00e5 konstn\u00e4rerna Carola Grahn, Anders Sunna och Tomas Colbengtson. Amanda Kernells film Sameblod<\/em>, Elin Anna Labbas faktabok Herrarna satte oss <\/em>hit, Linnea Axelssons diktepos \u00c6dnan<\/em> och Ann-Hel\u00e9n Laestadius romaner St\u00f6ld, Straff<\/em> och Skam<\/em>. Augustpris, guldbaggar och sommarprat avl\u00f6ser varandra. Varf\u00f6r sker genomslaget just nu?<\/p>\n

\u2013 Ja, det kanske var p\u00e5 tiden! Vi har jobbat s\u00e5 pass l\u00e4nge, rest runt, visat det vi g\u00f6r, l\u00e4st dikter. Till slut ser majoritetssamh\u00e4llet oss. Linnea Axelsson har sagt mig att hon inspirerades till \u00c6dnan<\/em> av mina bilder, och vi samarbetade i min senaste bok Broderade v\u00e4rldar<\/em> d\u00e4r Linnea medverkar med flera dikter. Men trots landvinningarna f\u00f6r oss samer, eller kanske ocks\u00e5 p\u00e5 grund av dem finns rasismen mot oss kvar. Jag har f\u00e5tt gl\u00e5pord sl\u00e4ngda efter mig sedan barnsben och f\u00e5r det fortfarande. Idag fr\u00e5gar jag varf\u00f6r de s\u00e4ger s\u00e5. K\u00e4nner du inte till v\u00e5r kultur och \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r den \u00e4r skr\u00e4mmande f\u00f6r dig?<\/p>\n

\u2013 En film om dig med titeln Historj\u00e1 \u2013 Stygn f\u00f6r S\u00e1pmi,<\/em> av Thomas Jackson, kan ses p\u00e5 Svtplay nu. F\u00f6rutom att skildra ditt konstn\u00e4rskap tar filmen ocks\u00e5 upp fr\u00e5gan om samiskt liv nu och i framtiden i en kontext av klimatf\u00f6r\u00e4ndringar och utvinning av naturresurser. Kan det finnas en v\u00e4g d\u00e4r renn\u00e4ringen best\u00e5r samtidigt som den gr\u00f6na omst\u00e4llningen f\u00e5r en chans?<\/p>\n

\u2013 Visst kan renn\u00e4ringen samsas med gruvorna och vindkraftparkerna men inte alls i den omfattning som idag. D\u00e5 kanske endast ett par familjer kan forts\u00e4tta med rensk\u00f6tsel. Den gr\u00f6na omst\u00e4llningen \u00e4r inte s\u00e5 gr\u00f6n som den l\u00e5ter tala om sig. Vi beh\u00f6ver metaller till batterier, men vi borde laga elbilar och mobiler ist\u00e4llet f\u00f6r att byta s\u00e5 ofta. En gruva har en begr\u00e4nsad livstid, efter tio \u00e5r kan fyndigheten vara slut men det man l\u00e4mnar efter sig \u00e4r en krigszon, f\u00f6rst\u00f6rd mark och f\u00f6rgiftat vatten f\u00f6r hundratals \u00e5r. Jag t\u00e4nker p\u00e5 Ruhromr\u00e5det d\u00e4r ingen v\u00e5gar bo l\u00e4ngre. Sedan finns de globala klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna som \u00e4r sv\u00e5ra att p\u00e5verka och som g\u00f6r att hela renbest\u00e5nd sv\u00e4lter ihj\u00e4l. Det \u00e4r en katastrof. Samerna har f\u00e5tt utk\u00e4mpa m\u00e5nga strider och jag hoppas att den h\u00e4r striden inte blir v\u00e5r sista. Vi m\u00e5ste alla ta b\u00e4ttre hand om milj\u00f6n. G\u00f6r vi inte det kommer vi alla att f\u00e5 sota f\u00f6r det tiofalt.<\/p>\n

Faktaruta
\n<\/strong>F\u00f6dd 1951. Bor i \u00d6vre Soppero, 13 mil nordost om Kiruna.
\nFamilj: Man och en son.
\nPriser och utm\u00e4rkelser: Stig Dagermanpriset 2019, Hedersdoktor vid Ume\u00e5s universitet 2014 och vid Bergens universitet 2020, Prins Eugen-medaljen 2020 och det norska Konstkritikerpriset 2024.
\nRepresenterad i samlingar s\u00e5som: Moderna Museet, Nationalmuseum, Nasjonalmuseet i Oslo, Buffalo AKG Art Museum i USA och British Museum i London. Tate Modern har uttryckt en vilja att k\u00f6pa in verk.
\nF\u00f6retr\u00e4dd av: Galleri Helle Knudsen.<\/p>\n

Magdalena Ljung<\/em><\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Britta Marakatt-Labba, hedersportr\u00e4tt av Marja Helander, Svenska statens portr\u00e4ttsamling. Intervju publicerad i nr 2 av Konstguiden 2025. \u00d6vre Soppero, 13 mil nordost om Kiruna i en villa vid bensinmacken bor Britta Marakatt-Labba. Fr\u00e5n V\u00e4stkusten \u00e4r det sn\u00e4ppet l\u00e4ngre \u00e4n till … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4126"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4126"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4126\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4128,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4126\/revisions\/4128"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4126"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4126"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4126"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}