{"id":4099,"date":"2024-10-17T18:42:35","date_gmt":"2024-10-17T18:42:35","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4099"},"modified":"2024-10-17T18:42:35","modified_gmt":"2024-10-17T18:42:35","slug":"havet-louisiana","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=4099","title":{"rendered":"Havet, Louisiana"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nHavet, Louisiana, Danmark, 11 okt 2024 till 27 april 2025.
\nPublicerad i Konstguiden 2024-10-16.<\/p>\n

F\u00f6r mig \u00e4r det sj\u00e4lvklart att \u00e4lska havet, f\u00f6r hur det ser ut, l\u00e5ter och luktar. Simma \u00e4r som att flyga fast sk\u00f6nare. Havsdjuren hallucinogena i sina uppenbarelser. Skeppen och sn\u00e4ckorna melankoliskt vackra. Mitt ex kunde aldrig f\u00f6rst\u00e5 min k\u00e4rlek.
\nHavet? Det bl\u00e5ser s\u00e5 mycket d\u00e4r! Veckan innan jag tr\u00e4ffade honom var jag p\u00e5 dejt med en man som ensam i sin b\u00e5t seglat \u00f6ver Atlanten. Dagen efter gick jag med min dotter till Sj\u00f6historiska museet. Det var mer lagom, men inom mig finns det alltid en l\u00e4ngtan till ett stort och bl\u00e5tt vatten.<\/p>\n

Louisianas utst\u00e4llning Havet<\/em> r\u00f6r sig \u00f6ver flera \u00e5rhundraden, famnar konst och vetenskap, och sk\u00f6ljer upp en m\u00e4ngd tankegods p\u00e5 m\u00e4nniskans str\u00e4nder. Under de senaste \u00e5ren har Louisiana visat ett par konceptuellt besl\u00e4ktade m\u00f6nstringar av laddade platser och begrepp, M\u00e5nen<\/em> 2018 och Arktis<\/em> 2013, men Havet<\/em> kommer oss n\u00e4rmare. Ta bara en s\u00e5dan sak som v\u00e5r inre ocean ur vilken vi f\u00f6ds till ett liv best\u00e5ende och beroende av vatten p\u00e5 ett klot d\u00e4r sjuttio procent \u00e4r t\u00e4ckt av detta element. I Danmark \u00e4r havet aldrig l\u00e4ngre bort \u00e4n femtio kilometer och p\u00e5 Louisiana \u00e4r det st\u00e4ndigt n\u00e4rvarande genom de magiska utsikterna fr\u00e5n konsthallen och parken.<\/p>\n

Det finns en uppsj\u00f6 av teman och rum p\u00e5 utst\u00e4llningen och de konstn\u00e4rer som presenteras fogas samman skickligt i ett fl\u00e4tverk av r\u00f6ster till en polyfon symfoni. Jag l\u00e5ter blicken styra och g\u00e5r dit det \u00e4r vackrast. Sn\u00e4ckor. F\u00f6rst nynnar utst\u00e4llningen p\u00e5 ett modernistiskt preludium om kvinnokroppar och bl\u00f6tdjurs yttre skelett, med Francesca Woodmans associativa fotografier och Georgia O\u2019Keeffes sensuella m\u00e5leri, f\u00f6r att sedan besjunga sn\u00e4ckornas lov f\u00f6r full hals med sn\u00e4cksk\u00e5pet fr\u00e5n 1762. Det \u00e4r en imposant gr\u00e4ddvit pj\u00e4s med drygt \u00e5ttahundra sn\u00e4ckor uppradade mot bl\u00e5 botten. Sk\u00e5pet iordningst\u00e4lldes av Lorenz Spengler i utbildningssyfte och \u00e4r hemmah\u00f6rande p\u00e5 Fredriksdals slott. Ljuset som tr\u00e4ffar dess gamla glas kastar en spegling likt havets v\u00e5gor mot golvet. Att f\u00f6rst\u00e5 v\u00e4rlden genom fascination, att samla och umg\u00e5s med det som \u00e4r s\u00e4llsynt och sk\u00f6nt f\u00f6r \u00f6gat \u00e4r en tanke som klingat genom \u00e5rhundraden. Botaniska och zoologiska planscher som tapetserar v\u00e4ggarna runtom \u00e4r en av dess frukter. De uts\u00f6kta glasmodellerna av havets bl\u00f6taste inv\u00e5nare en annan. Ryggradsl\u00f6sa djur bevaras inget vidare i sprit, vilket f\u00f6ranledde far och son Leopold och Rudolf Blaschka att vid 1800-talets slut \u00e5terskapa maneter, bl\u00e4ckfiskar och sj\u00f6gurkor i f\u00e4rgat glas. Som stora smycken vilar de i sm\u00e5 montrar mitt i utst\u00e4llningens finaste rum.<\/p>\n

Enorma, d\u00f6dsbringande v\u00e5gor reser sig som en m\u00f6rk v\u00e4gg, v\u00e4lter fartyg och sl\u00e5s s\u00f6nder rytande i vitt skum. Hur kan man tycka att det \u00e4r behagligt och vilja ha det hemma p\u00e5 v\u00e4ggen? Romantiken \u00e4r svaret. En id\u00e9str\u00f6mning under sent 1700-talet som fr\u00e4mst talade till de \u00f6vre klasserna i de nya st\u00e4derna. De slet inte f\u00f6r br\u00f6df\u00f6dan mitt i elementens sammandrabbningar och kunde odla en f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r det sublima. N\u00e4r det sk\u00f6na \u00e4r s\u00e5 rysligt och det rysliga s\u00e5 sk\u00f6nt att sj\u00e4len fr\u00f6jdas och f\u00f6rskr\u00e4cks p\u00e5 samma g\u00e5ng. Det \u00e4r min b\u00e4sta definition av begreppet, men jag minns tyv\u00e4rr inte f\u00f6rfattaren. Ett naggande gott kabinett \u00e4r \u00e4gnat \u00e5t det sublima med namn som Caspar David Friedrich, August Strindberg och Anselm Kiefer. Upprivna skyar och sj\u00e4lar vispas upp med vild penself\u00f6ring, f\u00f6r att sedan mojna i samtiden med Hiroshi Sugimotos ikoniska fotografier p\u00e5 avklarnade oceaner. Eviga i sin abstraktion \u00e4r himmel och hav en utsikt vi delar med de f\u00f6rsta m\u00e4nniskorna.<\/p>\n

Ber\u00e4ttelser \u00e4r vad vi \u00e4r v\u00e4vda av och havet \u00f6versk\u00f6ljer oss med dramatiska myter. Gudar, hj\u00e4ltar och monster st\u00e5r vid rodret i n\u00e4sta v\u00e4lkomponerade sal. Frantz Z\u00e9phirin fr\u00e5n Haiti deltar med Indian Spirits Facing Colonization<\/em>, 2000. Dekorativa och symbolladdade m\u00e5lningar d\u00e4r voodoo, politik och historia gifts ihop till g\u00e4ckande uttryck. Andarnas vid\u00f6ppna \u00f6gon stirrar mot dansk-trinidianska Jeannette Ehlers fotografier Atlanten (\u00c4ndl\u00f6s rad)<\/em>, 2009. Vi ser Ghanas gyllene kust och speglingar av m\u00e4nniskor som g\u00e5r efter varandra. Men endast speglingarna, kropparna \u00e4r borta. Det finns hopp, en skog av tr\u00e4pelare med titeln Akuas \u00f6verlevande barn<\/em>, 1996. El Anatsui fr\u00e5n Ghana skapade skulpturen i Danmark av drivved fr\u00e5n en strand n\u00e4ra Louisiana. Det sjunkna \u00e5teruppst\u00e5r som fruktbarhetsfigurer och knyter an till n\u00e5got s\u00e5 ovanligt som en ny mytbildning traderad i samtidskonsten! Drexciya, heter legenden som en elektromusikduo med samma namn diktade p\u00e5 1990-talet. Det handlar om en gravid kvinna som sl\u00e4ngs \u00f6verbord fr\u00e5n ett slavskepp, och barnet som f\u00f6ds under vattnet blir b\u00f6rjan till en nyordning.<\/p>\n

I de sista rummen kan man g\u00e5 till botten med forskning och samtidskonst som dyker ner under v\u00e5gorna. Kommer v\u00e5r jakt p\u00e5 mineraler f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen f\u00f6rst\u00f6ra biotoper vi inte ens har en aning om? H\u00e4r tappar utst\u00e4llningen styrfart men n\u00e5gra foto- och videoverk r\u00e4ddar kursen. Kirsten Justesens performance Sj\u00f6 Jungfru<\/em> fr\u00e5n 1990 \u00e5terges i svartvita fotografier. Naken och med en dammsugare, som en f\u00f6rfelad Venus, st\u00e4dar hon en strand. Invid visar Niceaunties fr\u00e5n Singapore sin AI-genererade video Auntlantis<\/em>, 2024. En \u00e4ldre, asiatisk dam med sj\u00f6jungfrustj\u00e4rt st\u00e4dar oceanens golv medan monstru\u00f6st stora v\u00e5gor och l\u00e5tsasdjur uppst\u00e5r av skr\u00e4p. Det \u00e4r hisnande plastigt, och jag k\u00e4nner mig gammal n\u00e4r jag f\u00e5r ut mer av Justesens svartvita snapshots. Som en droppe p\u00e5 en annan plats i konsthallen men \u00e4nd\u00e5 h\u00f6rande till utst\u00e4llningen \u00e5terfinns Pipilotti Rist videoklassiker Sip My Ocean<\/em> fr\u00e5n 1996. I filmen skrikviskar hon ovanp\u00e5 Chris Isaaks l\u00e5t Wicked Game till hypnotiska bilder av R\u00f6da havets undervattensv\u00e4rld och blodspr\u00e4ngda, gr\u00f6na \u00f6gon i n\u00e4rbild. Jag vill inte bli k\u00e4r, g\u00e5r refr\u00e4ngen. Tjugofem \u00e5r senare \u00e5terv\u00e4nder hon till samma plats, men finner endast d\u00f6da koraller.<\/p>\n

Havet stiger, s\u00e5 som utst\u00e4llningskatalogen f\u00f6rkunnar, det stiger rent konkret genom klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna men ocks\u00e5 i v\u00e5ra medvetanden som ett komplext system att f\u00f6rh\u00e5lla sig till. Den banbrytande marinbiologen och f\u00f6rfattaren Rachel Carson har sagt att man inte kan skriva sanningsenligt om havet och utel\u00e4mna poesin. Louisiana f\u00f6ljer hennes devis, och det blir presentationens stora f\u00f6rtj\u00e4nst. Utst\u00e4llningen Havet<\/em> f\u00f6renar fantasi och verklighet s\u00e5 att en helgjuten, levd erfarenhet tr\u00e4der fram. En poetisk sanning tar plats, som en p\u00e4rla med m\u00e5nga lager d\u00e4r sk\u00f6nhet och sm\u00e4rta inte kan existera utan varandra.<\/p>\n

 <\/p>\n

Magdalena Ljung<\/em><\/p>\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Havet, Louisiana, Danmark, 11 okt 2024 till 27 april 2025. Publicerad i Konstguiden 2024-10-16. F\u00f6r mig \u00e4r det sj\u00e4lvklart att \u00e4lska havet, f\u00f6r hur det ser ut, l\u00e5ter och luktar. Simma \u00e4r som att flyga fast sk\u00f6nare. Havsdjuren hallucinogena i … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4099"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=4099"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4099\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4101,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/4099\/revisions\/4101"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=4099"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=4099"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=4099"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}