{"id":3890,"date":"2022-05-07T19:17:17","date_gmt":"2022-05-07T19:17:17","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3890"},"modified":"2022-05-07T19:17:17","modified_gmt":"2022-05-07T19:17:17","slug":"anna-pajak-medusas-skratt-wetterling","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3890","title":{"rendered":"Anna Pajak, Medusas skratt, Wetterling"},"content":{"rendered":"

\"Anna_Pajak\"
\n<\/a>Anna Pajak, Metamorfos, Medusas skratt, F\u00f6rstenad, samtliga \u00e5r 2021, beskurna.
\nAnna Pajak, Medusas skratt, Wetterling Gallery, 10 feb \u2013 19 mars 2022.
\nKatalogtext f\u00f6r Wetterling Gallery.<\/p>\n

Medusa l\u00e5g med Poseidon i Atenas tempel, f\u00f6r det straffades hon med ormar till h\u00e5r och en blick som f\u00f6rstenade. Perseus besegrade Medusa med en speglande sk\u00f6ld och anv\u00e4nde huvudet som vapen. N\u00e4r han halsh\u00f6gg henne och blodet blandades med havets skum v\u00e4xte Chrysaor och Pegasus fram. S\u00e5 st\u00e4rkande, s\u00e4ger Anna Pajak, de f\u00f6rs\u00f6ker d\u00f6da henne men det v\u00e4xer n\u00e5got \u00e4nnu mer kraftfullt. Medusa var f\u00f6r mycket, precis som m\u00e5nga andra kvinnor med henne, och Anna vill att den h\u00e4r utst\u00e4llningen ocks\u00e5 ska vara det. Skrikig, lockande och vass. M\u00e5lningarna drar in dig men sen sticker du dig, m\u00e5lningarna \u00e4r t\u00e4nkta som Medusas sk\u00f6ldar. Annas f\u00f6rra utst\u00e4llning fl\u00f6t i en m\u00f6rkare f\u00e4rgskala, bl\u00e5tung av svarta irisar. Ghost flowers arrive through water hette den och f\u00f6rde en dialog med Georgia O’Keeffe\u2019s konstn\u00e4rskap. Hon brukar g\u00f6ra s\u00e5, bjuda in andra kvinnliga konstn\u00e4rer, f\u00f6rfattare och pionj\u00e4rer till sin konstn\u00e4rliga process och den h\u00e4r g\u00e5ngen blev det Medusa.<\/p>\n

Symboler, dr\u00f6mmar och abstraktioner. Ekon av modernism, tarotkort och science fiction. Sk\u00e4rvor av v\u00e4lbekanta ting klyver ytan f\u00f6r att sedan virvla bort och sjunka undan. Det g\u00e5r att str\u00e4cka fram handen, tanken, och n\u00e4stan greppa det som p\u00e5minner om en sak vi sett, men som \u00e4nd\u00e5 inte avbildar n\u00e5got ur v\u00e5r invanda v\u00e4rld. Utmejslade f\u00f6rest\u00e4llande element utan givna referenspunkter m\u00f6ter rinnande f\u00e4rg och pl\u00f6tsligt tappar den framtrollade verkligheten fotf\u00e4stet. Illusion eller m\u00e5lning? Ett narrativ eller det som inte l\u00e5ter sig st\u00f6pas i ord? Verket Metamorfos \u00e4r ett luftburet altare, m\u00f6rka kronblad eller sn\u00e4ckskal i sv\u00e4vande formation kring en juvel. Kanske ett kvinnligt k\u00f6n. Jag t\u00e4nkte p\u00e5 Venus f\u00f6delse av Sandro Botticelli, menar Anna, men den nakna kvinnan blev ett sv\u00e4rd. Eller ett \u00e4gg, kommer jag p\u00e5, i en fri och uppochnerv\u00e4nd version av Altaret i Montefeltro av Piero della Francesca. M\u00e5leriet sker i en gungning mellan tider, b\u00f6ljar genom kunskapsskikt och niv\u00e5er av medvetande. Havet h\u00f6r mig kretsar kring ett tvinnat enh\u00f6rningshorn ur en dr\u00f6m Anna haft, men enh\u00f6rningen m\u00f6tte hon ocks\u00e5 p\u00e5 medeltidsmuseet Mus\u00e9e de Cluny i Paris d\u00e4r historien om The lady and the unicorn utspinner sig i sex stora v\u00e4var och bildar en allegori \u00f6ver v\u00e5ra sinnen. Hornet i Annas m\u00e5lning tronar i ensamt majest\u00e4t mot nattens djup, runt det finns ceremoniella objekt eller odefinierbara tecken. Vi ser det som p\u00e5 en scen med draperier i h\u00f6rnen, som fr\u00e5n f\u00f6nstret p\u00e5 en rymdkapsel. Framf\u00f6r oss \u00f6ppnas en portal, en f\u00f6delse och en v\u00e4g.<\/p>\n

M\u00e5lningarna \u00e4r symmetriskt lugna och kraftfulla men ocks\u00e5 v\u00e4ldiga och dramatiska, de f\u00f6r tankarna till ikoner och \u00e4ldre religi\u00f6st m\u00e5leri. Magi skapas men med andra medel \u00e4n de g\u00e4ngse, med nya f\u00f6rtecken, och k\u00e4nslan som dr\u00f6jer sig kvar bland de enorma dukarna \u00e4r en slags helig n\u00e4rvaro. Jag \u00e4lskar storskaligt m\u00e5leri, s\u00e4ger Anna, det \u00e4r n\u00e5got gudomligt \u00f6ver det, och det \u00e4r speciellt b\u00e5de fysiskt och psykiskt att g\u00e5 upp i format. De stora m\u00e5lningarna \u00e4r de intima, skrev Mark Rothko och t\u00e4nkte att hans abstrakta kompositioner omsl\u00f6t betraktaren. En m\u00e5lning lika stor som en sj\u00e4lv kan upplevas som en kontrahent och en sj\u00e4lsfr\u00e4nde. N\u00e4r Hilma af Klint ber\u00e4ttade om det viktigaste hon visste v\u00e4xte dukarna och hon renodlade och stiliserade sitt bildspr\u00e5k. Det h\u00e4nder s\u00e4llan att jag blir s\u00e5 tagen av m\u00e5leri, utbrister Anna, men med Hilma af Klint var det s\u00e5. Det \u00e4r f\u00f6resl\u00e5r jag, som om Hilma t\u00e4nkte att nu ska jag vara s\u00e5 tydlig jag bara kan, och hon gav oss didaktiska f\u00f6rklaringar av n\u00e5got of\u00f6rklarligt. Jag kan se likheter, s\u00e4ger Anna, till n\u00e4r jag i mitt skrivande ville utforska fallet, och beskrev detta att falla och sv\u00e4va med olika bl\u00e5 nyanser och att det bl\u00e5 blandades till lila i ens \u00e5dror. M\u00e5lningen Medusas skratt g\u00e5r i nyanser av r\u00f6tt, bl\u00e5tt och lila, den str\u00e5lar, blommar och ormar sig. \u00d6ppnar i genomsk\u00e4rning till hj\u00e4rna, hj\u00e4rta eller kronblad. Ett rep delar den itu och den fixerar oss med blicken ur h\u00e5len av vissna v\u00e4xtdelar.<\/p>\n

Ibland n\u00e4r jag m\u00e5lar, s\u00e4ger Anna, \u00e4r det som att jag pl\u00f6tsligt faller in i m\u00e5lningen. Det \u00e4r bara n\u00e4r jag \u00e4r i ett fall och inte riktigt vet vad jag g\u00f6r som det fungerar, n\u00e4r jag f\u00f6ljer m\u00e5lningen snarare \u00e4n tv\u00e4rtom. Just detta att falla i b\u00e5de sinnlig och metaforisk mening har en stor betydelse f\u00f6r Anna. Fallet som ledstj\u00e4rna, arbetsmetod och transformativ kraft. Det hon beskriver \u00e4r en r\u00f6relse som g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e4rs mot att vara p\u00e5 en specifik plats och veta allting. I fallet kan vad som helst h\u00e4nda, fantastiskt och svindlande ger vi oss h\u00e4n och dras med. Fritt fall och fritt \u00f6versatt, falla i k\u00e4rlek, falla i on\u00e5d, den fallna kvinnan. Kanske finns inget annat \u00e4n fallet f\u00f6r oss. Anna uppeh\u00e5ller sig d\u00e4r, i ett p\u00e5g\u00e5ende nu, i l\u00e4ngtan. M\u00e5lningen Fallen ur tiden ter sig kontrollerad, r\u00e4tvinklig och exakt, men vid ett andra \u00f6gonkast vecklar den ut sig med sina fruktbara imperfektioner, skevheter och glipor in och ut i o\u00e4ndligheten. Den \u00e4r b\u00e5de och, ist\u00e4llet f\u00f6r varken eller, och den b\u00f6rjar leva.<\/p>\n

Medusas skratt \u00e4r ocks\u00e5 titeln p\u00e5 en bok av Annas favoritf\u00f6rfattare H\u00e9l\u00e8ne Cixous, som p\u00e5 70-talet i Paris startade r\u00f6relsen \u00c9criture f\u00e9minine. Syftet var att odla ett kvinnligt skrivande, rent fr\u00e5n patriarkala strukturer, fyllt av poetisk och filosofisk kraft. Deras texter banade v\u00e4gen f\u00f6r en begreppsapparat som inte var linj\u00e4r eller grundad i p\u00e5st\u00e5enden. Ist\u00e4llet v\u00e4lkomnades ambivalensen och till synes mots\u00e4gelsefulla aspekter fick koexistera. M\u00e4nniskor \u00e4r inga ekvationer som g\u00e5r j\u00e4mt ut \u00e4ven om vi f\u00f6rs\u00f6ker och v\u00e5ldf\u00f6r oss p\u00e5 v\u00e5r komplexitet. V\u00e5rt spr\u00e5k och t\u00e4nkande \u00e4r uppbyggt av antingen-eller-satser och f\u00f6ljer en logik som s\u00e4llan \u00f6verensst\u00e4mmer med livsavg\u00f6rande skeenden. N\u00e4r t\u00e5rarna kommer skrattar hon \u00e4r en m\u00e5lning d\u00e4r k\u00e4nslor l\u00e4cker och f\u00e4rgar av sig p\u00e5 varandra. Tv\u00e5 gulgr\u00f6na r\u00e4nnilar eller skruvade horn sipprar ur en lila grotta mitt i m\u00e5lningen. Runt detta epicentrum sprider sig kantiga ringar som p\u00e5 vatten, det ekar av rosa skratt och bl\u00e5 vingslag. L\u00e4nge var kvinnorna uteslutna ur officiell kunskapsbildning och h\u00e4xan uppstod som en sj\u00e4lvuppfyllande profetia. Hon som r\u00e5der \u00f6ver intuition, sensibilitet och tyst kunskap. Spr\u00e5ket blir i Annas tappning en m\u00e5lning av en blomma med k\u00f6ttig mitt och schematiserade blad. Blommans kropp genomfars av ett linjem\u00f6nster som stakar ut och h\u00e5ller fast men kanske ocks\u00e5 ingjuter liv.<\/p>\n

F\u00f6rstenad \u00e4r en guldgl\u00e4nsande \u00e4delsten med r\u00f6d triangel ovanp\u00e5 likt ett varningstecken. De lila veckade hinnorna som dras \u00e5t sidan, gapar mot himlen i f\u00f6rundran eller spricker upp i ett rop. Stenens h\u00e5rda \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda sken och himlen d\u00e4rbakom som r\u00e4mnar och sm\u00e4lter. En kolbit eller en m\u00e4nniska som med tiden blivit diamant. D\u00f6dsdans jonglerar med solar, m\u00e5nar eller planeter, bundna med ormliknande rep mellan kemisk is och \u00f6verjordisk eld. Vill vi verkligen veta hur allt h\u00e4nger ihop? Hur f\u00f6rh\u00e5ller du dig till horisonten av v\u00e5rt medvetandef\u00e4lt? fr\u00e5gar jag Anna. Jag vill uppv\u00e4rdera den horisonten, svarar hon. En stor del av min praktik handlar om det, om en l\u00e4ngtan till en annan verklighet. Fast du v\u00e4nder dig aldrig bort, nyanserar jag. N\u00e4r du tar in det \u00f6vernaturliga i din konst knyter du det t\u00e4tt och sj\u00e4lvklart till kroppsliga uttryck och till det som omger oss. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00f6rdjupar du de upplevelser vi alla delar. Det \u00e4r som om du sa, vad\u00e5 \u00f6vernaturligt? Det h\u00e4r \u00e4r min verklighet, och den kan bli din ocks\u00e5 om du v\u00e5gar k\u00e4nna in den. Ja, funderar hon, att tala om den andliga kraften eller kontakten med h\u00f6gre makter kan vara ett s\u00e4tt f\u00f6r m\u00e4nniskan att f\u00f6rst\u00e5 det abstrakta eller det vi inte vet. Det \u00e4r i ett s\u00e5dant tillst\u00e5nd jag vill befinna mig, och f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5terta det imagin\u00e4ra.
\nMagdalena Ljung<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anna Pajak, Metamorfos, Medusas skratt, F\u00f6rstenad, samtliga \u00e5r 2021, beskurna. Anna Pajak, Medusas skratt, Wetterling Gallery, 10 feb \u2013 19 mars 2022. Katalogtext f\u00f6r Wetterling Gallery. Medusa l\u00e5g med Poseidon i Atenas tempel, f\u00f6r det straffades hon med ormar till … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3890"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3890"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3890\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3894,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3890\/revisions\/3894"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3890"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3890"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3890"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}