{"id":3775,"date":"2019-06-18T11:34:00","date_gmt":"2019-06-18T11:34:00","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3775"},"modified":"2019-06-18T11:34:00","modified_gmt":"2019-06-18T11:34:00","slug":"slakten-och-slavarna-carl-johan-de-geer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3775","title":{"rendered":"Sl\u00e4kten och slavarna, Carl Johan De Geer"},"content":{"rendered":"

\"Cape<\/a>
\nCape Coast Castle. Foto: Carolyn Kaster.
\nBokrecension av Sl\u00e4kten och slavarna<\/em> \u2013 Carl Johan De Geer.
\nPublicerad 2019-01-15 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n

Sl\u00e4kten och slavarna<\/em>, titeln p\u00e5 Carl Johan De Geers nya bok \u00e4r lika lakonisk och brutal som namnet p\u00e5 hans \u00e4ldre kortfilm Mormor, Hitler och jag<\/em>. I b\u00e5da fallen handlar det om verkliga, sv\u00e5rsm\u00e4lta sp\u00f6ken. Som ung p\u00e5 60-talet skydde Carl Johan De Geer sl\u00e4kten som pesten. Skam \u00f6ver adliga titlar, avst\u00e5ndstagande fr\u00e5n traditioner och obehag inf\u00f6r allt borgerligt pr\u00e4glade hans liv och konstn\u00e4rskap. Tidens politiska engagemang r\u00f6rde v\u00e4rldsomsp\u00e4nnande fr\u00e5gor d\u00e4r distans kunde uppr\u00e4ttas, men det privata hann ikapp De Geer. En svart man fr\u00e5gade p\u00e5 Hemk\u00f6p: \u201dVet du att en av dina f\u00f6rf\u00e4der \u00e4gde en slavstation i Ghana?\u201d En annan man sa att han var \u00e4ttling till en afrikan som Louis De Geer l\u00e4t frakta med slavskepp p\u00e5 1600-talet.<\/p>\n

Cape Coast Castle \u00e4r ett slavfort och en av v\u00e4stra Afrikas st\u00f6rsta turistattraktioner. I flera hundra \u00e5r dog m\u00e4nniskor d\u00e4r under vederv\u00e4rdiga f\u00f6rh\u00e5llanden i stora k\u00e4llarh\u00e5lor. Fortet var i svensk besittning vid 1600-talets mitt. V\u00e4ggarna b\u00e4r fortfarande m\u00e4rken av t\u00e4nder och naglar. Hur b\u00f6r en \u00e4ttling till en slavhandlare f\u00f6rh\u00e5lla sig till det? Vad kan och ska han g\u00f6ra? De Geer fr\u00e5gar sig sj\u00e4lv och oss detta i sin bok som en slags processbeskrivning. I texter, teckningar och fotografier \u00e5terger han sina bevekelsegrunder, sin v\u00e4g och sina konstverk under vardande. En barockstol f\u00e5r en bild av en slavvandring klistrad p\u00e5 sitsen. En skolb\u00e4nk \u00f6ppnas mot ett stormande svart hav och ett slavskepp. Franska liljor fr\u00e5n sl\u00e4ktens vapensk\u00f6ld b\u00f6ljar i ett draperat tyg. Allt improviseras fram med l\u00e4tt hand men det finns ocks\u00e5 ett stort allvar och ett anspr\u00e5k. Det handlar om att b\u00e4ra p\u00e5 en ber\u00e4ttelse som m\u00e5ste fram. En skuld som m\u00e5ste hanteras, nu n\u00e4r den inte g\u00e5r att sona brottet.<\/p>\n

De Geer leker med tanken att s\u00e4tta upp en misskrediterande skylt vid Louis De Geers palats, den nederl\u00e4ndska ambassaden i Stockholm. Men d\u00e5 ska han kanske ocks\u00e5 s\u00e4tta upp skyltar vid f\u00e4rskare institutioner och etablissemang? Han fantiserar om att m\u00f6ta Louis De Geer och st\u00e4lla honom mot v\u00e4ggen. Men varf\u00f6r ska vi d\u00f6ma det f\u00f6rflutna innan vi sett oss sj\u00e4lva i spegeln? Slaveriet i v\u00e5r egen tid och milj\u00f6f\u00f6rst\u00f6ringen som hotar allt m\u00e4nskligt liv. Han citerar f\u00f6rfattaren Margaret Atwood som i romanen A Handmaids Tale<\/em>skriver \u201dV\u00e5r uppgift \u00e4r inte att f\u00f6rd\u00f6ma utan att f\u00f6rst\u00e5.\u201d Kanske \u00e4r upptagenheten med slavhandeln missriktad, kommer han p\u00e5. Visst vore det b\u00e4ttre att f\u00f6rs\u00f6ka g\u00f6ra n\u00e5got \u00e5t skr\u00e4mmande framtidsscenarion \u00e4n att gr\u00f6ta runt i det som varit, men kan detta separeras?<\/p>\n

Under arbetet med projektet har De Geer st\u00f6tt p\u00e5 flera inv\u00e4ndningar vilket bara sporrat honom, och han redog\u00f6r f\u00f6r n\u00e5gra av dessa. Den svenska slavhandeln och Louis De Geers femton\u00e5riga \u00e4gande av en ynka slavstation \u00e4r ett piss i Atlanten j\u00e4mf\u00f6rt med andra h\u00e4rskare och andra l\u00e4nders del i ett gigantiskt folkmord. Bagatelliseringen blir f\u00f6r Carl Johan en nyckel till v\u00e5r ignorans. Louis, en chef i toppen, kunde inte veta vad som skedde inom f\u00f6retagets m\u00e5nga avdelningar. Nej, det tror inte Carl Johan p\u00e5. Han menar att \u00f6versl\u00e4tningarna kan h\u00e4rledas till ett hedersmotiv. Louis De Geer har dubbats till den svenska industrins fader och det finns en f\u00f6rst\u00e5elig ovilja att dra nationshj\u00e4ltar i smutsen. \u00c4nd\u00e5, eller just d\u00e4rf\u00f6r, m\u00e5ste han g\u00f6ra det. F\u00f6r att bli fri fr\u00e5n hyckleriet. Kan De Geer genom att rita, snickra, arrangera och ber\u00e4tta j\u00e4mna ut detta skuldunderskott? Projektet och bokens v\u00e4rde ligger inte i att lyckas. Dess \u00e4rende handlar ist\u00e4llet om att visa p\u00e5 en v\u00e4g, v\u00e4l v\u00e4rd att betr\u00e4das av m\u00e5nga.<\/p>\n

Magdalena Ljung<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Cape Coast Castle. Foto: Carolyn Kaster. Bokrecension av Sl\u00e4kten och slavarna \u2013 Carl Johan De Geer. Publicerad 2019-01-15 i G\u00f6teborgs-Posten. Sl\u00e4kten och slavarna, titeln p\u00e5 Carl Johan De Geers nya bok \u00e4r lika lakonisk och brutal som namnet p\u00e5 hans … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3775"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3775"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3775\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3777,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3775\/revisions\/3777"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3775"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3775"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3775"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}