{"id":3712,"date":"2017-09-06T11:24:33","date_gmt":"2017-09-06T11:24:33","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3712"},"modified":"2017-09-06T11:27:53","modified_gmt":"2017-09-06T11:27:53","slug":"like-a-horse-fotografiska","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3712","title":{"rendered":"Like a Horse, Fotografiska"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Alexandra-Vogt-kopia.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-3716\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Alexandra-Vogt-kopia.jpg\" alt=\"Alexandra Vogt kopia\" width=\"787\" height=\"619\" srcset=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Alexandra-Vogt-kopia.jpg 787w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Alexandra-Vogt-kopia-300x236.jpg 300w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/09\/Alexandra-Vogt-kopia-381x300.jpg 381w\" sizes=\"(max-width: 787px) 100vw, 787px\" \/><\/a><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Alexandra-Vogt.jpg\"><br \/>\n<em>\u00a0<\/em><\/a><em>Alexandra Vogt &#8211; No Title <\/em>(beskuren)<em><br \/>\n<\/em>Like a Horse, Fotografiska, 19 maj \u2013 3 sep, 2017.<br \/>\nRecension publicerad 2017-07-19 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n<p>\u00c4ntligen. En tematisk grupputst\u00e4llning p\u00e5 Fotografiska. Annars har man mest satsat p\u00e5 manliga genier i riktningsl\u00f6sa retrospektiver. Visst, m\u00e4starna har varit vassa men utst\u00e4llningarnas metod tycks ha varit att visa upp och utropa titta vad snyggt! D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r den nu aktuella <em>Like a Horse<\/em> s\u00e5 v\u00e4lg\u00f6rande. F\u00f6r h\u00e4r \u00e4r en utst\u00e4llning som vill n\u00e5got mer. Tankeproduktion och problematisering. Att s\u00e4tta in bilderna i ett sammanhang av samtid och samh\u00e4lle och knyta an till relevanta diskussioner.<!--more--><\/p>\n<p>Sophie M\u00f6rner, gallerist bosatt i New York, har format <em>Like a Horse<\/em> med sitt kunnande och sin erfarenhet, b\u00e5de vad g\u00e4ller konst och h\u00e4st. Hennes utg\u00e5ngspunkt \u00e4r djupt personlig men urvalet alltf\u00f6r inkluderande f\u00f6r att det karakt\u00e4ristiska ska tvinna r\u00f6d tr\u00e5d. Resultatet \u00e4r en bred expos\u00e9 \u00f6ver v\u00e5r relation till h\u00e4sten, \u201ddetta kraftfulla, spirituella, kitschigt vackra och h\u00e5rt arbetande djur\u201d som det st\u00e5r i presstexten. M\u00f6rner beskriver sitt objekt som \u201db\u00e5de maskulin och feminin, dominant och undergiven, t\u00e4mjd och vild\u201d. I ett globalt perspektiv stretar h\u00e4sten sida vid sida med m\u00e4nniskan, som i Sune Jonssons svartvita jordbruksbilder, men den v\u00e4sterl\u00e4ndska nutiden utk\u00e4mpar andra strider och det \u00e4r dem utst\u00e4llningen fokuserar p\u00e5. Jag f\u00f6rs\u00f6ker sortera floden av foto genom att ben\u00e4mna h\u00e4stens roller bortom arbetsdjurets vardag.<\/p>\n<p>Hade m\u00e4nniskan f\u00e5tt v\u00e4lja ett totemdjur hade det nog blivit h\u00e4sten. H\u00e4sten som ritual och fantasi spelar en stor roll i v\u00e5rt medvetande. I <em>Anima <\/em>avbildar Charlotte Dumas vita h\u00e4star som kn\u00e4b\u00f6jer i ett m\u00f6rkt stall. \u00d6msinta, poetiska och hudn\u00e4ra portr\u00e4tt. Dessa h\u00e4stars arbetsuppgift \u00e4r att f\u00f6lja amerikanska soldater till den sista vilan och inf\u00f6r Dumas kameralins somnar de f\u00f6r dagen. Erika Larsen reser i ett annat transcendentalt Amerika f\u00f6r att komma i kontakt med <em>People of the Horse<\/em>, ursprungsbefolkningen d\u00e4r h\u00e4sten ofta anv\u00e4nds som helare. Rituellt kl\u00e4dda m\u00e4nniskor poserar allvarligt med sina livsviktiga, smyckade h\u00e4star. Alexandra Vogt s\u00f6ker vidare i saga och myt, hon lever och verkar p\u00e5 en h\u00e4stg\u00e5rd i Tyskland och bygger upp scenerier i n\u00e4ra samarbete med huvudrollsinnehavarna. Bilderna \u00e4r som tagna fr\u00e5n en f\u00f6rtrollad v\u00e4rld.<\/p>\n<p>H\u00e4sten kan ocks\u00e5 r\u00e4tt och sl\u00e4tt st\u00e5 f\u00f6r full\u00e4ndning. Winston Churchill har sagt att \u201dDet finns n\u00e5got i h\u00e4stens yttre som \u00e4r bra f\u00f6r m\u00e4nniskans inre\u201d. Den sk\u00f6na h\u00e4sten \u00e4r det st\u00f6rsta temat p\u00e5 Fotografiskas utst\u00e4llning. En del bilder fastnar i ytan eller g\u00e5r bort sig i ploj medan andra n\u00e5r en poetisk eller humoristisk niv\u00e5. Hans Silvester tillbringade fem \u00e5r i Camargue i s\u00f6dra Frankrike f\u00f6r att f\u00e5nga de vita h\u00e4starnas essens. Fotografierna \u00e4r fulla av liv, kraft och sk\u00f6nhet. H\u00e4starna \u00e4r frivola som rokoko och robusta som barock. I kortfilmen <em>Hingsten<\/em> rider Ninja Thyberg p\u00e5 j\u00e4mf\u00f6relsen mellan st\u00e5tliga h\u00e4star och \u00e5tr\u00e5v\u00e4rda m\u00e4n. En ung tjej k\u00e4nner till det ena och tillskansar sig kontroll \u00f6ver det andra. Filmen utmanar k\u00f6nsmaktsordningen men den l\u00f6ser inte upp andra stereotyper.<\/p>\n<p>Att h\u00e4sten \u00e4r en f\u00f6rl\u00e4ngning av v\u00e5r fysiska kapacitet tycks sj\u00e4lvklart men det har inte alltid varit s\u00e5. H\u00e4sten jagades l\u00e4nge f\u00f6r sitt k\u00f6tt och det finns forskare som tror att den skulle ha blivit utrotad om m\u00e4nniskan inte hade b\u00f6rjat rida. Dokument\u00e4rfilmen <em>Allan \u2013 den bevingade h\u00e4sten<\/em>, av Lisen Lindahl och Henrik Larsson, l\u00e5ter oss f\u00f6rst\u00e5 vad ridning handlar om p\u00e5 djupet. Ett lyh\u00f6rt samspel mellan ryttare och h\u00e4st d\u00e4r uppdraget att leda och f\u00f6lja hela tiden skiftar. Landslagsryttaren Peder Fredricson tar sig an den oslipade diamanten Allan och f\u00e5r den sv\u00e5ra h\u00e4sten att v\u00e4xa, b\u00e5de mentalt och fysiskt. Att ridning handlar s\u00e5 mycket om psykologi, n\u00e4stan telepati, \u00e4r en fin \u00f6verraskning f\u00f6r den oinvigde.<\/p>\n<p>L\u00e4ngre in i h\u00e4stens psykologiska dimension finns dess roll som v\u00e4gledare f\u00f6r unga, och det \u00e4r kanske dess viktigaste uppgift i v\u00e4stv\u00e4rlden idag. Ilona Szwarcs portr\u00e4tterar cowgirls som utmanar bilden av cowboys, i <em>Rodeo Girls<\/em> \u00e4r sm\u00e5flickorna starka och queera. Egna v\u00e4gar stakas ut ocks\u00e5 bland tjejerna i det svenska stall d\u00e4r Theresia Viska tillbringade ett \u00e5r med sin kamera. <em>Loving Lorna<\/em> \u00e4r en dokument\u00e4rfilm av Annika Karlsson och Jessica Karlsson, irl\u00e4ndsk arbetarklass bor i fallf\u00e4rdiga h\u00f6ghusghetton men tar stolt hand om vackra h\u00e4star. Martha Camarillos fotoserie <em>Fletcher Street<\/em> skildrar unga svarta m\u00e4n i en av Philadelphias tuffaste f\u00f6rorter, de rider och ryktar ist\u00e4llet f\u00f6r att knarka och skjuta.<\/p>\n<p>Curatorn M\u00f6rner menar att hennes egen ton\u00e5rsos\u00e4kerhet sl\u00e4ppte i stallet. Kroppen fick en funktion ist\u00e4llet f\u00f6r att bara vara obekv\u00e4m. Hon kunde rida ut ensam p\u00e5 natten i skogen med m\u00e5nen som enda ledstj\u00e4rna och k\u00e4nna full tillit och frihet. Ryttaren Lisen Bratt Fredricson skriver i katalogen att h\u00e4starna var det enda som k\u00e4ndes viktigt och p\u00e5 riktigt n\u00e4r hon v\u00e4xte upp. H\u00e4starna l\u00e4rde henne att vara tydlig, ta plats men ocks\u00e5 vara ink\u00e4nnande. Och s\u00e5 den oslagbara styrkan i att galoppera p\u00e5 en \u00e4ng, bli en del av h\u00e4stens r\u00f6relser och h\u00f6ra hur marken dundrar under en. Utst\u00e4llningen \u00e4r en ink\u00f6rsport till att vilja uppleva denna magi.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>\u00a0Alexandra Vogt &#8211; No Title (beskuren) Like a Horse, Fotografiska, 19 maj \u2013 3 sep, 2017. Recension publicerad 2017-07-19 i G\u00f6teborgs-Posten. \u00c4ntligen. En tematisk grupputst\u00e4llning p\u00e5 Fotografiska. Annars har man mest satsat p\u00e5 manliga genier i riktningsl\u00f6sa retrospektiver. Visst, m\u00e4starna &hellip; <a href=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3712\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3712"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3712"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3712\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3718,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3712\/revisions\/3718"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3712"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3712"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3712"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}