{"id":3709,"date":"2017-06-30T21:33:30","date_gmt":"2017-06-30T21:33:30","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3709"},"modified":"2017-06-30T21:33:30","modified_gmt":"2017-06-30T21:33:30","slug":"marie-louise-ekman-och-marianne-lindberg-de-geer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3709","title":{"rendered":"Marie-Louise Ekman och Marianne Lindberg De Geer"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Marie-Louise-Ekman-Marianne-Lindberg-De-Geer.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-3710\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Marie-Louise-Ekman-Marianne-Lindberg-De-Geer.jpg\" alt=\"Marie-Louise Ekman Marianne Lindberg De Geer\" width=\"960\" height=\"716\" srcset=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Marie-Louise-Ekman-Marianne-Lindberg-De-Geer.jpg 960w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Marie-Louise-Ekman-Marianne-Lindberg-De-Geer-300x224.jpg 300w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2017\/06\/Marie-Louise-Ekman-Marianne-Lindberg-De-Geer-402x300.jpg 402w\" sizes=\"(max-width: 960px) 100vw, 960px\" \/><br \/>\n<\/a>Marie-Louise Ekman, Moderna Museet, 17 juni \u2013 17 sep 2017.<br \/>\nMarianne Lindberg De Geer, Full Speed Ahead, F\u00e4rgfabriken, 6 maj \u2013 26 nov 2017.<br \/>\nRecension publicerad 2017-06-28 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n<p>Marie-Louise Ekman och Marianne Lindberg De Geer visar i sommar hela sina konstn\u00e4rskap p\u00e5 Moderna Museet respektive F\u00e4rgfabriken. Utanf\u00f6r konstv\u00e4rlden f\u00f6rv\u00e4xlas de l\u00e4tt, livs- och konstrebeller med liknande namn och blonda h\u00e5rsvall. M\u00e5ngsysslande, konstn\u00e4rligt tongivande, samh\u00e4llsdebatterande, j\u00e4mngamla och b\u00e5da i tur och ordning gifta med Carl Johan De Geer. Sedan l\u00f6ser likheterna upp sig i paralleller. Ekman har varit rektor p\u00e5 Kungliga Konsth\u00f6gskolan och chef p\u00e5 Dramaten. Lindberg De Geer har varit ledamot i Kulturr\u00e5det och chef f\u00f6r Konst &amp; Design p\u00e5 Kulturhuset Stadsteatern.<!--more--><\/p>\n<p>I deras konstn\u00e4rskap framst\u00e5r skillnaderna tydligare. P\u00e5 Ekmans utst\u00e4llning ges det fr\u00e4mst plats \u00e5t trehundrafemtio f\u00e4rggranna, verklighetsn\u00e4ra och surrealistiska m\u00e5lningar utmejslade med finaste penslar. Presentationen \u00e4r vacker som en pralinask, tematiskt h\u00e4ngd p\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt och str\u00f6dd med sm\u00e5 rosa soffor, som sprungna ur hennes m\u00e5lningar. Lindberg De Geers utst\u00e4llning p\u00e5 F\u00e4rgfabriken \u00e4r brutalt r\u00e5 i j\u00e4mf\u00f6relse, en stor tr\u00e4l\u00e5da inne i det h\u00f6ga gr\u00e5 rummet. Verken p\u00e5 insidan \u00e4r uppblandade, s\u00f6nderslagen j\u00e4ttekanin i granit, film, m\u00e5leri, collage och r\u00f6rliga installationer. Ekman m\u00e5lar ungef\u00e4r likadant nu som f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan (men absolut otr\u00e5kigt!) medan Lindberg De Geer \u00e4r en annan g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng. Hennes expos\u00e9 \u00e4r of\u00f6ruts\u00e4gbar som en grupputst\u00e4llning, en styrka som nog varit henne till nackdel.<\/p>\n<p>Lindberg De Geer \u00e4r ocks\u00e5 mer konceptuell och m\u00f6rkare i sin tematik, vilket kan missf\u00f6rst\u00e5s f\u00f6r sv\u00e5rtillg\u00e4nglighet. Ekman \u00e4r l\u00e5ngtifr\u00e5n en tom sm\u00e4llkaramell, hennes bildv\u00e4rld kokar av existentiell dramatik, galenskap och maktstrukturer men verken \u00e4r mer stiliserade. B\u00e5da ber\u00f6r barndomens tragedier och b\u00e5da visar filmer p\u00e5 temat i sina utst\u00e4llningar. Ekmans <em>Barnf\u00f6rbjudet<\/em> \u00e4r hennes regidebut och gick upp p\u00e5 bio i slutet av 70-talet. I hallucinatoriskt f\u00e4rgrika tabl\u00e5er spelas ett stillast\u00e5ende och dysfunktionellt familjeliv upp. De vuxna s\u00e4ger barnsliga saker, s\u00e5 som f\u00f6r\u00e4ldrar ofta g\u00f6r. Barnen \u00e4r stoiska och vuxenkl\u00e4dda. Lindberg De Geers videoverk <em>Dom 237\u2026 <\/em>bygger p\u00e5 Michael-fallet d\u00e5 ett fyra\u00e5rigt barn pl\u00e5gades ihj\u00e4l av sina f\u00f6r\u00e4ldrar 1990. D\u00e4r visas bilder av vacker norrl\u00e4ndsk natur, platsen f\u00f6r familjens t\u00e4ltl\u00e4ger, och den \u00e5ttio sidor l\u00e5nga domen l\u00e4ses upp. Personligen anser jag att Lindberg De Geers verk n\u00e5r l\u00e4ngst, men det \u00e4r en or\u00e4ttvis j\u00e4mf\u00f6relse. Det \u00e4r som att st\u00e4lla konst\u00e5kning mot boxning bara f\u00f6r att b\u00e5da \u00e4r sport.<\/p>\n<p>Kroppen och relationen \u00e4r Ekmans essens. I hennes docksk\u00e5psv\u00e4rld beter sig kroppar s\u00e5 som deras funktioner p\u00e5bjuder men det \u00e4r skamligt som en fis i v\u00e5r civilisation. Hemmafrun, Ekmans huvudperson, visar att hemmet \u00e4r den farligaste platsen f\u00f6r kvinnan, inte bara brottstatistiskt utan ocks\u00e5 mentalt. Ibland \u00e5terges kvinnans kropp i bitar, som p\u00e5 ett slagf\u00e4lt efter ett barbariskt krig, men striden som tagit sig in under v\u00e5r hud r\u00f6r massproduktion och utbytbarhet. Portr\u00e4ttet <em>Mamma<\/em> \u00e4r ett slutet ansikte i rosa med s\u00e4nkta \u00f6gon, ungef\u00e4r: \u00c5h, Marie-Louise, det \u00e4r s\u00e5 pinsamt, jag vill inte se\u2026 Hur \u00e4r ett mellanm\u00e4nskligt m\u00f6te m\u00f6jligt d\u00e5? En man och en kvinna n\u00e4rmar sig varandra men i bild efter bild sl\u00e4par de p\u00e5 n\u00e5got, sina skuggor, \u00e4ldre versioner av sig sj\u00e4lva eller k\u00f6ttiga m\u00f6belutv\u00e4xter. I en annan m\u00e5lning ligger en gr\u00e5tande bebis p\u00e5 en sockel och en man st\u00e5r p\u00e5 en annan sockel. Han lutar sig skeptiskt \u00f6ver klyftan, d\u00e5 gr\u00e5ter bebisen en flod. F\u00f6rst med en \u00f6versv\u00e4mning blir steget m\u00f6jligt.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lvet och existensen \u00e4r navet f\u00f6r Lindberg De Geer. I entr\u00e9ns golv finns en projicerad klocka som tickar j\u00e4ttesnabbt och flera verk i den labyrintiska utst\u00e4llningen upprepar titeln <em>Jag t\u00e4nker p\u00e5 mig sj\u00e4lv<\/em>. Lindberg De Geer klipper in sitt eget ansikte i reproduktioner av k\u00e4nda konstverk och massmediebilder. Ett jag i allt viktigt som sker, f\u00f6r hur ska man annars kunna leva sig in i n\u00e5got? Hennes ansikte \u00e5terfinns ocks\u00e5 p\u00e5 tv\u00e5 nakna kvinnoskulpturer som tittar p\u00e5 varandra som i en spegel, men den ena \u00e4r kraftigt \u00f6verviktigt och den andra sjukligt smal. B\u00e5da tillst\u00e5nden f\u00f6ruts\u00e4ger d\u00f6den. De stora m\u00e5lningarna p\u00e5 sm\u00e5 barn som gr\u00e5ter, snorar eller bara stirrar b\u00e4r titlar som <em>Och du var allt <\/em>eller <em>Och allting \u00e4r nu<\/em>. I en stentavla av diabas har hon ristat in n\u00e4r hon och hennes familjemedlemmar kommer till v\u00e4rlden och n\u00e4r de kan f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00e5 ur tiden. P\u00e5 de lika svarta och gl\u00e4nsande gravstenarna bredvid st\u00e5r det bland annat mamma ring hem och full speed ahead.<\/p>\n<p>Marie-Louise och Marianne korsar varandras sp\u00e5r i ett torn av m\u00e4nsklig erfarenhet, men man h\u00f6r p\u00e5 stegen vem det \u00e4r som kommer.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Marie-Louise Ekman, Moderna Museet, 17 juni \u2013 17 sep 2017. Marianne Lindberg De Geer, Full Speed Ahead, F\u00e4rgfabriken, 6 maj \u2013 26 nov 2017. Recension publicerad 2017-06-28 i G\u00f6teborgs-Posten. Marie-Louise Ekman och Marianne Lindberg De Geer visar i sommar hela &hellip; <a href=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3709\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3709"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3709"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3709\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3711,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3709\/revisions\/3711"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3709"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3709"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3709"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}