{"id":3591,"date":"2015-12-16T20:50:22","date_gmt":"2015-12-16T20:50:22","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3591"},"modified":"2017-02-21T10:48:20","modified_gmt":"2017-02-21T10:48:20","slug":"konstnarens-framtida-arbetsmarknad","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3591","title":{"rendered":"Konstn\u00e4rens framtida arbetsmarknad"},"content":{"rendered":"

\"KRO\"<\/a>Rundabordssamtal publicerad i tidskriften Konstn\u00e4ren nr 4, 2015.
\nDeltagare: Maria Lantz, Erik Krikortz, Erik Wikberg, Joakim Stern\u00f6 och Max Valentin.
\nModerator: Magdalena Dziurlikowska.<\/p>\n

MD: Vi lever i ett samh\u00e4lle d\u00e4r invanda begrepp st\u00e4ndigt omskapas. Vad inneb\u00e4r det idag att g\u00f6ra ett konstverk, spela in en film, fotografera eller att skriva? Tidigare kopplades detta till yrkeskunnande, finansierad ekonomi och l\u00e5nga processer. Nu finns en snabb, digital folklig kreativitet. Hur f\u00f6r\u00e4ndrar det arbetet och ekonomin f\u00f6r kulturskapare?<\/p>\n

MV: Ta filmen The Story of Technoviking<\/em>. Upphovsmannen \u00e4r en konststudent, som nio \u00e5r efter att ha gjort filmen blir st\u00e4md av Technoviking, huvudpersonen i filmen. Upphovsmannen tar kommandot \u00f6ver ett narrativ men k\u00e4nner inte folk fr\u00e5n det sammanhang han skildrar.<\/p>\n

ML: Detta visar att n\u00e5got blir kulturellt och teknologiskt m\u00f6jligt men att juridiken och ekonomin inte f\u00f6ljer med. Det \u00e4r l\u00e4tt att ta upp en kamera och filma, s\u00e5 var det inte f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan, men konsten beh\u00f6ver inte lida av det. Konsten har en f\u00f6rm\u00e5ga att flytta sig dit den beh\u00f6vs. Det \u00e4r m\u00e5nga som b\u00f6rjar m\u00e5la idag ist\u00e4llet f\u00f6r att arbeta med foto och film. Konstn\u00e4rer s\u00f6ker sig dit uttrycken \u00e4r slagf\u00e4rdiga, vilket kanske \u00e4r en bit ifr\u00e5n mainstreamkulturen.<\/p>\n

EK: Den digitala revolutionen \u00f6kar intresset f\u00f6r och kunskapen om bild och text, men det finns tv\u00e5 sp\u00e5r. De som dockar in i fl\u00f6det gynnas, medan kultur som har en l\u00e5ngsam logik inte g\u00f6r det.<\/p>\n

MD: Det finns de som upplever sig vara unga och uppdaterade men som inte alls \u00e4r intresserade av sociala medier och g\u00f6r tv\u00e5 foton per halv\u00e5r ist\u00e4llet f\u00f6r femtio i m\u00e5naden. Vem \u00e4r d\u00e5 mest fotograf?<\/p>\n

ML: Att ta en massa bilder och att g\u00f6ra konst \u00e4r tv\u00e5 helt olika saker. Det tar mycket tankeverksamhet och tid att g\u00f6ra konst.<\/p>\n

EW: Vi har en \u00f6verfl\u00f6deskultur d\u00e4r problemet \u00e4r att bra saker och inte att det g\u00f6rs f\u00f6r lite. P\u00e5 n\u00e4tet, j\u00e4mf\u00f6rt med p\u00e5 konsthallar eller bokf\u00f6rlag, riskerar man att f\u00f6rlora en curatoriell inramning.<\/p>\n

MV: \u00c4r inte Google en slags curator?<\/p>\n

EW: Det \u00e4r en mekanisk algoritm. Processen \u00e4r helt annorlunda \u00e4n n\u00e4r n\u00e5gon g\u00f6r en kvalitativ bed\u00f6mning.<\/p>\n

JS: Teoretiskt sett har det skapats m\u00f6jligheter f\u00f6r nya grupper att vara kreativa och n\u00e5 ut via nya kanaler, men n\u00e4r man ser till hur bidrag f\u00f6rdelas och vilka som g\u00e5r p\u00e5 konsth\u00f6gskolorna \u00e4r det som vanligt.<\/p>\n

MD: Blir inte den kreativa allm\u00e4nheten lockad att s\u00f6ka sig till de traditionella institutionerna?<\/p>\n

JS: Jag tror det \u00e4ven \u00e4r p\u00e5 motsatt s\u00e4tt. Att exempelvis f\u00f6rlagen s\u00f6ker upp personer som \u00e4r mediala och som redan har en publik via sociala medier.<\/p>\n

MD: F\u00e5r de som har utbildat sig inom kultur sv\u00e5rare att ta betalt eftersom alla andra ocks\u00e5 tar bilder och skriver?<\/p>\n

ML: Under mina \u00e5r som kritiker p\u00e5 DN fick vi skriva allt kortare, men det\u00a0beror inte p\u00e5 att det kom in fler skribenter\u00a0utan p\u00e5 krisen i tidningsbranschen. Att l\u00e4sa nyheter p\u00e5 telefonen inneb\u00e4r att man f\u00e5r utvalda notiser utifr\u00e5n s\u00f6kmotorer. Risken \u00e4r d\u00e5 att djupare analyser faller bort, vilket \u00e4r ett \u00e4nnu\u00a0allvarligare\u00a0hot mot demokratin\u00a0\u00e4n att skribenter f\u00e5r d\u00e5ligt betalt.<\/p>\n

MD: Trots digitaliseringen, eller kanske p\u00e5 grund av den, v\u00e4rderas det unika, fysiska arrangemanget h\u00f6gre \u00e4n tidigare. Fler g\u00e5r p\u00e5 bio idag \u00e4n f\u00f6r sju \u00e5r sedan och m\u00e4nniskor \u00e4r beredda att betala mer f\u00f6r en konsertbiljett. Hur ser ni p\u00e5 den digitala och den fysiska v\u00e4rlden?<\/p>\n

MV: Jag lever postmedialt och ser ingen skillnad. Samtidigt upplever jag att m\u00e5nga andra g\u00f6r en strikt uppdelning d\u00e4r, och d\u00e5 kan man prata om digitala klyftor.<\/p>\n

EW: Det finns inget sj\u00e4lvklart konkurrensf\u00f6rh\u00e5llande mellan det digitala och det fysiska. Kulturkonsumtion har ocks\u00e5 en annan karakt\u00e4r. Magen kan bli full av mat och garderoben av kl\u00e4der, men f\u00f6r kulturupplevelser finns inte s\u00e5dana gr\u00e4nser.<\/p>\n

MD: Vad \u00e4r mer p\u00e5 riktigt, det fysiska eller det digitala? N\u00e4r jag b\u00f6rjade skriva \u00e5r 2005 f\u00f6r en n\u00e4ttidskrift k\u00e4nde jag att det inte var p\u00e5 riktigt. Jag ville skriva i en papperstidning. Idag \u00e4r det kanske mer p\u00e5 riktigt att jag har mina artiklar samlade p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4n att de en g\u00e5ng i tiden publicerades i en papperstidning med begr\u00e4nsad r\u00e4ckvidd.<\/p>\n

EK: Internet \u00e4r ett offentligt rum precis som det fysiska offentliga rummet. \u00c4r man intresserad av samtal som f\u00f6rs d\u00e4r tar man del av b\u00e5da v\u00e4rldarna. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r jag orolig f\u00f6r hur barn och ungdomar f\u00f6rh\u00e5ller sig till fysisk r\u00f6relse och kontakt. Det finns en beroendeproblematik med sk\u00e4rmen eftersom sociala medier \u00e4r otroligt kraftfulla och optimerade f\u00f6r att suga in en. D\u00e4r finns risker f\u00f6r den mentala h\u00e4lsan och f\u00f6r samh\u00e4llet.<\/p>\n

JS: Vi har en forskare p\u00e5 Volante som unders\u00f6ker hur vi idag upplever evenemang. Hur vi engagerar oss i en fysisk plats och i den digitala v\u00e4rlden samtidigt.<\/p>\n

ML: Bella Runes nyligen avslutade utst\u00e4llning i Uppsala var uppbyggd kring just det. Du g\u00e5r i skogen, tar upp din telefon och f\u00e5r mer information. Det du ser p\u00e5 plats \u00e4r bara en del av verket. P\u00e5 Konstfack v\u00e4xer den digitala verkstan med 3d-skrivare ihop med hantverk som lera, keramik och glas. Och hantverket \u00e4r pl\u00f6tsligt det coolaste du kan h\u00e5lla p\u00e5 med. I beroendet av sociala medier v\u00e4xer ocks\u00e5 ett behov av att ses i verkligheten. Restauranger poppar upp \u00f6verallt och fj\u00e4llvandrandet har boomat.<\/p>\n

MD: Unga vuxna arbetar med kultur, men byter yrke n\u00e4r de bildar familj, eller forts\u00e4tter att vara frilansande singlar. En annan aspekt \u00e4r att vi lever allt l\u00e4ngre samtidigt som gamla utest\u00e4ngs fr\u00e5n arbetsmarknaden. Har kreativa yrken ett b\u00e4st-f\u00f6re-datum eller kommer pension\u00e4rerna att bli de nya konstn\u00e4rerna? En dansare pensioneras vid fyrtio\u2026<\/p>\n

EK: Konstn\u00e4rer pensioneras ocks\u00e5 vid fyrtio, de blir l\u00e4rare eller f\u00e5r en annan typ av anst\u00e4llning p\u00e5 halvtid. Jag arbetar fortfarande med konst p\u00e5 heltid fast jag har sm\u00e5barn och upplever det som slitsamt. F\u00f6rmodligen kommer jag att g\u00f6ra p\u00e5 ett annat s\u00e4tt som femtio\u00e5ring.<\/p>\n

JS: Vi har ett \u00e5ldersdiskriminerande samh\u00e4lle s\u00e5 jag tror inte att pension\u00e4rerna blir konstens nya avantgarde.<\/p>\n

ML: Se p\u00e5 Louise Bourgeois eller Lars Vilks, hon hade sitt genombrott sjuttio \u00e5r gammal och han provocerar fast han \u00e4r pension\u00e4r. Men det \u00e4r inte s\u00e5 dumt att v\u00e4xla i livet. De som har en konstn\u00e4rlig utbildning besitter kompetens bortom det att g\u00f6ra en bild eller en skulptur. Konstn\u00e4rer \u00e4r superduktiga projektledare och vassa p\u00e5 att st\u00e4lla fr\u00e5gor i olika sammanhang. Arbetsgivare borde bredda sina annonser och \u00f6ppna upp f\u00f6r konstn\u00e4rer.<\/p>\n

MD: Det heterogena samh\u00e4llet v\u00e4xer sig allt starkare i Sverige. 1,7 miljoner m\u00e4nniskor bor i Stockholm, G\u00f6teborg och Malm\u00f6 och urbaniseringen kommer att \u00f6ka med trettiosju procent de kommande fyrtio \u00e5ren medan glesbygden tappar inv\u00e5nare. Befolkningen i st\u00e4derna \u00e4r ocks\u00e5 yngre och rikare \u00e4n p\u00e5 glesbygden. Hur p\u00e5verkas kulturlivet av dessa m\u00f6nster och kan kulturen verka f\u00f6r att j\u00e4mna ut samh\u00e4llsklyftor?<\/p>\n

MV: Kulturen verkar utj\u00e4mnande genom att skapa gentrifieringsprocesser. Konstn\u00e4rer flyttar ut p\u00e5 landet och startar verksamheter d\u00e4r.<\/p>\n

ML: Konstn\u00e4rerna flyttar till Berlin och Malm\u00f6 eftersom det \u00e4r f\u00f6r dyrt i Stockholm.<\/p>\n

MD: Jan Svenungsson sa en g\u00e5ng att han vill bo p\u00e5 landet n\u00e4ra en internationell flygplats.<\/p>\n

JS: Konstn\u00e4rer befinner sig inte s\u00e4llan p\u00e5 olika platser i skilda faser av sitt arbete. En f\u00f6rfattare kan vara tillg\u00e4nglig i Stockholm n\u00e4r boken sl\u00e4pps men sj\u00e4lva produktionen kan ske i en stuga p\u00e5 landet. Samma m\u00e4nniskor kan befinna sig p\u00e5 flera st\u00e4llen. Det talas ocks\u00e5 om en urbanisering av landsbygden som ett resultat av \u00f6kad digitalisering. Att m\u00e4nniskor tar del av de urbana livsstilarna, via det digitala, fast de bor p\u00e5 landet.<\/p>\n

EW: Det finns ocks\u00e5 en uppenbar risk att kulturen f\u00f6rst\u00e4rker klyftor i samh\u00e4llet.\u00a0Konstv\u00e4rlden \u00e4r tolerant och \u00f6ppen f\u00f6r m\u00e5ngfald, men \u00e4ven exkluderande och smal med tanke p\u00e5 hur f\u00e5 som ing\u00e5r d\u00e4r och detta kan f\u00f6rst\u00e4rkas eller brytas.<\/p>\n

ML: Det finns tv\u00e5 konstn\u00e4rliga communities; vi har n\u00e5gra f\u00e5 fixstj\u00e4rnor, men det mesta \u00e4r m\u00f6rk materia och d\u00e4r finns de flesta av oss. Det \u00e4r m\u00e5nga som inte syns i de traditionella och glamor\u00f6sa sammanhangen, p\u00e5 galleriscenen eller p\u00e5 museerna, och blir d\u00e4rmed inte omskrivna av konstkritiken, men de verkar och \u00e4r viktiga f\u00f6r konstens utveckling p\u00e5 andra s\u00e4tt.<\/p>\n

EK: En lokalt f\u00f6rankrad konst kan vara intressantare f\u00f6r m\u00e4nniskor i n\u00e4romr\u00e5det \u00e4n den internationella konsten. De lokala projekten kanske inte \u00e4r konstens spjutspets, men i sin kontext fungerar de mycket bra. Det skapas dynamik och friktion som inte skulle uppst\u00e5 i ett annat sammanhang.<\/p>\n

MD: M\u00e4nniskor uttrycker status med kulturellt kapital och kultur anv\u00e4nds f\u00f6r att n\u00e5 olika syften. Unders\u00f6kningar visar att vi g\u00e5r p\u00e5 museer fr\u00e4mst f\u00f6r att l\u00e4ra oss n\u00e5got medan vi g\u00e5r p\u00e5 scenkonst f\u00f6r att markera v\u00e5r identitet och umg\u00e5s med andra. T\u00e4nker kulturproducenter p\u00e5 socioekonomisk funktion n\u00e4r de formar sina verk?<\/p>\n

EW: Det finns en tysk bildungstradition d\u00e4r skomakarens son ska l\u00e4sa latin f\u00f6r att det \u00e4r bra i sig. All v\u00e5r konsumtion signalerar social status, men att ta del av kulturen b\u00f6r vara en inre upplevelse och v\u00e4sensskilt fr\u00e5n sj\u00e4lvbespeglande prestige.<\/p>\n

MD: N\u00e4r jag v\u00e4xte upp i Warszawa var det sj\u00e4lvklart att ta del av kulturlivet och ingen fr\u00e5gade vad det skulle vara bra f\u00f6r. H\u00e4r i Sverige fr\u00e5gar man det, och det finns ingen v\u00e4rdeskala eller kanon. I Polen kunde n\u00e5gon s\u00e4ga att du var dum om du inte l\u00e4ste klassikerna, h\u00e4r \u00e4r man dum om man l\u00e4ser d\u00f6da f\u00f6rfattare.<\/p>\n

MV: Men tog ni del av det nya kulturlivet i Warszawa? Handlade det inte mer om gammal tradition och ett uppr\u00e4tth\u00e5llande en borgerlig identitet?<\/p>\n

MD: Det var en del gamla elefanter som skulle pluggas in, jag \u00e4r kluven men glad \u00f6ver att jag fick en kulturell grund.<\/p>\n

ML: F\u00f6r mig \u00e4r konst bildning, inte i bem\u00e4rkelsen att kunna citera n\u00e5gon, utan att f\u00f6rst\u00e5 n\u00e5got om v\u00e4rlden och ha en \u00f6dmjukhet f\u00f6r k\u00e4nslor, andra m\u00e4nniskor och andra tider. Det s\u00e4gs att aff\u00e4rsm\u00e4n fr\u00e5n andra l\u00e4nder inte vill \u00e4ta middag med svenska aff\u00e4rsm\u00e4n f\u00f6r att de inte har n\u00e5gon religion eller kultur. S\u00e5 vad \u00e5terst\u00e5r? Sporten och sommarstugan. N\u00e4r jag r\u00f6rt mig i andra l\u00e4nder \u00e4r det just genom att man sett konst eller l\u00e4st n\u00e5got som ett samtal blir m\u00f6jligt. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt \u00e4r konsten viktig. Det handlar om att vi delar ett samh\u00e4lle.<\/p>\n

MD: Enligt SCB kommer var femte person i Sverige att vara invandrare eller barn till invandrare \u00e5r 2020. Idag har enbart tretton procent av de anst\u00e4llda vid statliga och regionala kulturinstitutionerna utl\u00e4ndsk bakgrund. Vad inneb\u00e4r en s\u00e5dan diskrepans?<\/p>\n

ML: Ju \u00e4ldre en institution \u00e4r desto f\u00e4rre anst\u00e4llda med utl\u00e4ndsk bakgrund. Uppsala universitet och S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola \u00e4r tv\u00e5 olika v\u00e4rldar. De nyanl\u00e4nda vill ofta ha st\u00f6rre trygghet \u00e4n vad som finns i ett konstn\u00e4rsyrke. Kulturen \u00e4r k\u00e4rnan i det vi delar och det kan vara sv\u00e5rare att kliva \u00f6ver den tr\u00f6skeln med en annan bakgrund. Sedan finns en tendens att \u00e4rva yrken.<\/p>\n

EW: Min upplevelse \u00e4r att konstv\u00e4rlden \u00e4r mindre diskriminerande \u00e4n m\u00e5nga andra delar av samh\u00e4llet.<\/p>\n

JS: Om man vill ha fler nysvenskar som arbetar med kultur, eller tar del av kulturlivet, r\u00e4cker det inte att vara \u00f6ppen. Det kr\u00e4vs mer aktivitet och nya metoder f\u00f6r att n\u00e5 ut till nya grupper.<\/p>\n

MD: Sjukskrivningarna idag har skiftat fr\u00e5n fysisk till psykisk oh\u00e4lsa och det f\u00f6rs diskussioner om kultur p\u00e5 recept. Hur st\u00e4ller sig en kulturskapare till detta?<\/p>\n

EK: Jag har inget emot att man skriver ut kultur p\u00e5 recept, men det finns en risk f\u00f6r att kulturen instrumentaliseras.<\/p>\n

MV: \u00c4r inte det h\u00e4r uttryck f\u00f6r en id\u00e9 om magi?<\/p>\n

EW: Det h\u00e4r \u00e4r djupt problematiskt. I en annan unders\u00f6kning kan det visa sig att vi inte alls blir friskare av tavlan p\u00e5 v\u00e4ggen, och d\u00e5 blir det sv\u00e5rt att i efterhand tala om konstens egenv\u00e4rde.<\/p>\n

ML: Man kan ocks\u00e5 beh\u00f6va konsten f\u00f6r att m\u00e5 s\u00e4mre. H\u00e4lsa verkar vara n\u00e5got som st\u00e5r \u00f6ver allt annat i v\u00e5rt samh\u00e4lle, men Sartre sa: \u201dVad ska vi med h\u00e4lsa till?\u201d Expanderande f\u00f6retag har sv\u00e5rt med personalrekrytering. De pr\u00f6var allt, vidareutbildning, fri arbetstid, h\u00f6gre l\u00f6n, men unga idag vill ha n\u00e5got annat. De vill veta varf\u00f6r f\u00f6retaget \u00f6verhuvudtaget existerar. De vill ha meningsfullhet, och att bjuda in konsten d\u00e4r \u00e4r inte fel. Konsten \u00e4r d\u00e5 inte instrumentell utan i egenskap av det den \u00e4r i sig. Den skillnaden \u00e4r viktig.<\/p>\n

JS: Vi kan h\u00e5lla tv\u00e5 tankar i huvudet samtidigt och finansiera olika projekt, en del med h\u00e4lsom\u00e5l och en del f\u00f6r det konstn\u00e4rliga utforskandets skull. Det finns medicinska studier p\u00e5 att stroke-patienter som lyssnar p\u00e5 musik har ett snabbare tillfrisknande.<\/p>\n

ML: F\u00f6r mig \u00e4r inte det konstens uppgift. D\u00e4remot, om n\u00e5got har skapats som fri konst men anv\u00e4nds f\u00f6r att ge m\u00e4nniskor omsorg och v\u00e4lbefinnande \u00e4r det utm\u00e4rkt i sig.<\/p>\n

MD: Bortom uppdelningen mellan producenter och konsumenter finns deltagarstyrd kultur. Peer-to-peer-l\u00f6sningar d\u00e4r tj\u00e4nster eller produkter byts mellan privatpersoner. Crowdfunding som samlar m\u00e4nniskor att bidra finansiellt till skapandet av n\u00e5got. Crowdsourcing d\u00e4r m\u00e4nniskor bjuds in f\u00f6r att utveckla nya id\u00e9er. Vad \u00e4r er uppfattning om deltagarkultur?<\/p>\n

MV: Deltagarkultur st\u00e5r i kontrast till \u00e5sk\u00e5darkultur d\u00e4r man ser upp till n\u00e5gon och s\u00e4ger: \u201dGud vad du \u00e4r fantastisk! Nu blir jag f\u00f6rl\u00f6st och frisk och bara en v\u00e5t fl\u00e4ck inf\u00f6r dig\u201d. Jag upplever inte det som meningsskapande. Att g\u00e5 p\u00e5 en gallerirunda \u00e4r inte meningsskapande, om jag inte varit med i processerna som lett till utst\u00e4llningarna. Det mesta \u00e4r en slags \u00e5sk\u00e5darkultur och det bottnar i finansmarknaden. N\u00e5gon ska visa upp och n\u00e5gon annan ska k\u00f6pa.<\/p>\n

EW: Crowdfunding och crowdsourcing kan ocks\u00e5 inneb\u00e4ra en sorts privatisering av kulturfinansieringen.<\/p>\n

MV: Crowdfunding har funnits l\u00e4nge, som n\u00e4r vi byggde Dramaten i Stockholm. Under efterkrigstiden f\u00f6ddes id\u00e9n om en statligt finansierad kulturpolitik, men historiskt sett \u00e4r det privatpersoner som dominerat finansieringen av kultur.<\/p>\n

ML: Industridesign p\u00e5 Konstfack har idag stort fokus p\u00e5 deltagarprocesser. Det handlar inte l\u00e4ngre om att jag som designer best\u00e4mmer hur du ska ha det f\u00f6r att jag st\u00e5r lite n\u00e4rmare gud. Ist\u00e4llet \u00e4r det ett prestigel\u00f6st utbyte mellan uppdragsgivare och kund. En annan sak jag sett det senaste decenniet \u00e4r att konstn\u00e4rer samarbetar i grupper, och jag tror att det har kommit f\u00f6r att stanna.<\/p>\n

EK: Jag har medvetet arbetat med projekt som bygger p\u00e5 medverkan. Att man kan anv\u00e4nda sig av mina konstverk och g\u00f6ra olika statements via dem. En annan niv\u00e5 handlar om att jag tar in olika kompetenser i min arbetsprocess och jag upplever att det idag finns nya modeller f\u00f6r det.<\/p>\n

MD: Fenomenet filterbubblor inneb\u00e4r att m\u00e4nniskor bara tar till sig s\u00e5dan information som bekr\u00e4ftar deras v\u00e4rldsbild. M\u00e4nniskor fr\u00e5n olika filterbubblor riskerar att inte f\u00f6rst\u00e5 varandra och demokratiska processer kan bli lidande, hur ser ni p\u00e5 det?<\/p>\n

MV: Det \u00e4r l\u00e4skigt, jag \u00e4r v\u00e4ldigt orolig f\u00f6r mina filterbubblor. Jag f\u00f6rst\u00e5r att de \u00e4r d\u00e4r men jag kan inte se dem. Jag har exempelvis inga pro-skjuta-varg-m\u00e4nniskor i mina fl\u00f6den och jag kan inte g\u00f6ra s\u00e5 mycket \u00e5t det.<\/p>\n

EK: Samtidigt att det \u00e4r l\u00e4ttare att ta del av fler \u00e5sikter. Ist\u00e4llet f\u00f6r att prenumerera p\u00e5 en tidning kan jag l\u00e4sa kommenterar i flera fl\u00f6den. Jag har Facebook-v\u00e4nner som jag inte umg\u00e5s med och som har andra \u00e5sikter \u00e4n jag.<\/p>\n

JS: Man \u00e4r inte immun mot filterbubblor bara f\u00f6r att man har tr\u00e4nats i kritiskt t\u00e4nkande. Det finns forskning som visar att m\u00e4nniskor kommer fram till olika matematiska resultat beroende p\u00e5 politiska preferenser. Om det r\u00e4tta matematiska svaret st\u00f6djer ens politiska \u00e5sikter tenderar man att r\u00e4kna r\u00e4tt, annars inte.<\/p>\n

MV: I Turkiet har staten total kontroll \u00f6ver media och inv\u00e5narna k\u00e4nner sig tvungna att g\u00e5 till alternativmedia d\u00e4r de m\u00f6ter ett klegg av olika sanningshalter. Om jag kliver ur min filterbubbla, som \u00e4r svensk seri\u00f6s dagspress, kommer jag direkt in i n\u00e5got sv\u00e5rhanterligt.<\/p>\n

MD: Kommunikation via bilder blir allt vanligare. Enligt internetf\u00f6retaget Cisco kommer video att st\u00e5 f\u00f6r \u00e5ttio procent av all konsumentrelaterad internettrafik \u00e5r 2019. Detta skapar ett stort behov av bildtolkning. Samtidigt \u00e4r bildkunskap inget som l\u00e4rs ut i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning i skolor eller m\u00e4ts i nationella prov. Kommer det att f\u00f6r\u00e4ndras?<\/p>\n

ML: Vi utbildar v\u00e5ra bildl\u00e4rare i bildtolkning, men jag tycker att det \u00e4ven borde finnas med i \u00e4mnen som samh\u00e4llskunskap och svenska. Det \u00e4r viktigt att f\u00f6rst\u00e5 vad som f\u00f6rmedlas i en bild bortom den f\u00f6rsta niv\u00e5n av budskap.<\/p>\n

MV: Det finns ett stort intresse f\u00f6r bildtolkning redan. Ta explosionen Fotografiska!<\/p>\n

ML: Det \u00e4r raka motsatsen. Ett st\u00e4lle som bara talar till v\u00e5ra beg\u00e4r. Fotografiska har gjort m\u00e5nga fina utst\u00e4llningar men det saknas en analys och ett intellektuellt samtal kring det som visas. P\u00e5 Konstfack finns en kurs f\u00f6r yrkesverksamma bildskapare d\u00e4r vi fr\u00e5gar: Vem ber\u00e4ttar vad f\u00f6r vem och med vilket resultat?<\/p>\n

EW: Mycket av det som sker p\u00e5 marknaden har med estetisk v\u00e4rdeproduktion att g\u00f6ra. En t-shirt som kostar tv\u00e5tusen j\u00e4mf\u00f6rt med den som kostar en tjuga. D\u00e4r finns en estetisk och social process som \u00e4r viktig f\u00f6r alla ekonomer att f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n

MD: Allt fler arbeten kommer att sk\u00f6tas av maskiner i framtiden. Det finns studier p\u00e5 att fyrtiosju procent av alla arbetstillf\u00e4llen i USA kommer att bli automatiserade under de n\u00e4rmaste tjugo \u00e5ren. Hur t\u00e4nker ni om den typen av utveckling?<\/p>\n

EW: Jag har h\u00f6rt att enkla notiser inom finans- och sportjournalistik idag skrivs av robotar.<\/p>\n

MD: Om jag \u00e4r en m\u00e4nniska f\u00f6r att jag kan g\u00f6ra en m\u00e5lning, och s\u00e5 kommer en maskin som kan g\u00f6ra en m\u00e5lning, vad h\u00e4nder d\u00e5 med mig?<\/p>\n

ML: Vi \u00e4r tillbaka till definitionen av konstbegreppet. \u00c4r konst en m\u00e5lning eller \u00e4r det kanske att best\u00e4mma sig f\u00f6r att ber\u00e4tta n\u00e5got? Med den andra definitionen kan vi ta hj\u00e4lp av vilka maskiner som helst. Konstn\u00e4rer har i alla tider anv\u00e4nt sig av assistenter och tekniska l\u00f6sningar. Po\u00e4ngen \u00e4r att konstn\u00e4ren \u00e4r den som har n\u00e5got p\u00e5 hj\u00e4rtat.<\/p>\n

EK: I konsten finns det sedan l\u00e4nge experiment d\u00e4r f\u00f6rutbest\u00e4mda parametrar kompletteras med en slumpfaktor. S\u00e5vida det inte kommer en artificiell intelligens med ett eget liv \u00e4r konst av datorer inget paradigmskifte.<\/p>\n

ML: Vi \u00e4r tillbaka till definitionen av konstbegreppet. \u00c4r konst en m\u00e5lning eller \u00e4r det kanske att best\u00e4mma sig f\u00f6r att ber\u00e4tta n\u00e5got? Med den andra definitionen kan vi ta hj\u00e4lp av vilka maskiner som helst. Konstn\u00e4rer har i alla tider anv\u00e4nt sig av assistenter och tekniska l\u00f6sningar. Po\u00e4ngen \u00e4r att konstn\u00e4ren \u00e4r den som har n\u00e5got p\u00e5 hj\u00e4rtat.<\/p>\n

MV: St\u00e4mmer f\u00f6ruts\u00e4gelserna om att h\u00e4lften av jobben f\u00f6rsvinner s\u00e5 \u00e4r det j\u00e4ttestort. Gotland hade g\u00e5tt i st\u00e5 i flera \u00e5rhundraden \u00e4nda till dess att man lagstiftade om semester och \u00f6n fick ett uppsving, s\u00e5 det finns mycket som kan h\u00e4nda som vi inte kan veta idag.\b<\/p>\n

EW: Antingen kan inkomstbortfall f\u00f6r m\u00e5nga grupper leda till \u00f6kade klyftor eller s\u00e5 kan inkomsters koppling till kapital problematiseras och kanske aktualisera medborgarl\u00f6n.<\/p>\n

MD: Om en intrig eller en bild \u00e4r skapad med hj\u00e4lp av dataanalys ist\u00e4llet f\u00f6r en m\u00e4nniska med ett syfte, vill vi d\u00e5 se den filmen eller k\u00f6pa den m\u00e5lningen?<\/p>\n

MV: \u00c4r inte Hollywood-filmer skapade p\u00e5 det s\u00e4ttet? Vi \u00e4lskar ju dem.<\/p>\n

EW: N\u00e4stan alla filmer och b\u00f6cker struktureras efter en dramaturgisk kurva. Det blir k\u00e4mpigt f\u00f6r oss om intrigen inte f\u00f6ljer kurvan, men det blir ocks\u00e5 ointressant om intrigen f\u00f6ljer kurvan exakt. Det som skiljer konstn\u00e4rlig kvalitet fr\u00e5n industrialiserad kvalitet \u00e4r att vi inte vill att det ska se identiskt ut hela tiden.<\/p>\n

ML: Jag vill po\u00e4ngtera skillnaden mellan konstn\u00e4rligt, kultur och konst. Konst \u00e4r bara en liten del av det h\u00e4r f\u00e4ltet. En film skapad av en maskin \u00e4r en del av en kultur. Konstens styrka och dess k\u00e4rna \u00e4r att kritisera kulturen vi lever i. Konstn\u00e4ren \u00e4r en m\u00e4nniska som vill n\u00e5got.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rundabordssamtal publicerad i tidskriften Konstn\u00e4ren nr 4, 2015. Deltagare: Maria Lantz, Erik Krikortz, Erik Wikberg, Joakim Stern\u00f6 och Max Valentin. Moderator: Magdalena Dziurlikowska. MD: Vi lever i ett samh\u00e4lle d\u00e4r invanda begrepp st\u00e4ndigt omskapas. Vad inneb\u00e4r det idag att g\u00f6ra … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3591"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3591"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3591\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3653,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3591\/revisions\/3653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3591"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3591"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3591"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}