{"id":3559,"date":"2015-10-14T18:17:15","date_gmt":"2015-10-14T18:17:15","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3559"},"modified":"2017-02-21T10:44:14","modified_gmt":"2017-02-21T10:44:14","slug":"auguste-rodin-nationalmuseum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3559","title":{"rendered":"Auguste Rodin, Nationalmuseum"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/Auguste-Rodin.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-3560\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/Auguste-Rodin.jpg\" alt=\"Auguste Rodin\" width=\"700\" height=\"525\" srcset=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/Auguste-Rodin.jpg 700w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/Auguste-Rodin-300x225.jpg 300w, https:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2015\/10\/Auguste-Rodin-400x300.jpg 400w\" sizes=\"(max-width: 700px) 100vw, 700px\" \/><\/a>Auguste Rodin, Nationalmuseum, 1 okt 2015 \u2013 10 jan 2016.<br \/>\nRecension publicerad 2015-10-08 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n<p>Auguste Rodin, ett k\u00e4nt namn ocks\u00e5 utanf\u00f6r konstv\u00e4rlden. F\u00f6r vem har inte sett <em>Kyssen<\/em> i gnistrande sockervit marmor eller <em>T\u00e4nkaren<\/em> vars inre liv uttrycks i muskler och heroisk nakenhet? N\u00e4r Nationalmuseum presenterar Rodin \u00e4r det som modelleringens m\u00e4stare. Bronser, gipser och marmorskulpturer virvlar fram mot bakgrund av effektfulla fotografier. Stora salen \u00e4gnas \u00e5t bredden i hans konst, sidorummen \u00e5t <em>Helvetesporten<\/em> och de skandinaviska efterf\u00f6ljarna. Sm\u00e5 kopior av hans verk finns att k\u00e4nna p\u00e5, handen l\u00f6per \u00f6ver den vibrerande ytan, inga transportstr\u00e4ckor.<!--more--><\/p>\n<p>I det sena 1800-talets Paris s\u00e5gs Rodins skulpturer som alltf\u00f6r v\u00e5gade, realistiska, oavslutade och i avsaknad av ett ber\u00e4ttande ramverk. Rodin var intresserad av den m\u00e4nskliga kroppen i antikens och ren\u00e4ssansens konst, men hans personliga tolkningar var nyskapande. R\u00f6relsen, spelet av muskler, senor och ben under huden \u00e4r t\u00e4nkt att \u00e5terge sj\u00e4lens sk\u00e4lvningar. Det impressionistiska handlaget d\u00e4r arbetets gester \u00e4r tydliga och d\u00e4r ett \u00f6gonblick avl\u00f6ses av ett annat. Fr\u00e4mst var det lera och gips som Rodins h\u00e4nder vidr\u00f6rde, sedan \u00f6verf\u00f6rdes skulpturen till marmor eller brons av specialister, s\u00e5 som <span style=\"text-decoration: line-through;\">det<\/span> var brukligt.<\/p>\n<p>Fri och experimentell i sin konst, strategisk i sin karri\u00e4r. Rodin grundade egna utst\u00e4llningsplattformar, kn\u00f6t kritiker till sig och inr\u00e4ttade stora atelj\u00e9er. \u00c5r 1900 \u00f6ppnade han en egenfinansierad paviljong med sina skulpturer i samband med V\u00e4rldsutst\u00e4llningen i Paris. Det blev hans stora genombrott, vid sextio \u00e5rs \u00e5lder. Naturligtvis hade han tidigare framg\u00e5ngar. Den dr\u00f6mska <em>Brons\u00e5ldern<\/em> v\u00e4ckte skandal \u00e5r 1877 och Rodin anklagades f\u00f6r att ha gjutit av en levande m\u00e4nniska. F\u00f6r att rentv\u00e5 sig gjorde han kommande figurer st\u00f6rre eller mindre \u00e4n en m\u00e4nniska, och modellerade portr\u00e4tt av k\u00e4nda personer som inte skulle acceptera direkta avgjutningar. Skribenten Edmond Bazire sa att Rodin \u201d\u00e4gnade en sittning \u00e5t att tillfoga en lerklump och n\u00e4sta \u00e5t att ta bort den.\u201d<\/p>\n<p>En bronsd\u00f6rr f\u00f6r ett konsthantverksmuseum i Paris blev Rodins f\u00f6rsta offentliga best\u00e4llning, \u00e5r 1880. Museet blev aldrig av, men Rodin fortsatte med den sex meter h\u00f6ga <em>Helvetesporten<\/em> livet ut. Inspirerad av Dantes <em>Inferno<\/em> skapade han ett myllrande skulpturprogram ur vilket flera av hans mest k\u00e4nda verk stammar. Det tragiska k\u00e4rleksparet i <em>Kyssen<\/em>, <em>T\u00e4nkaren<\/em> som b\u00e4r drag av Dante, Adam, Prometeus och Rodin sj\u00e4lv, och trion <em>Skuggorna<\/em> som kr\u00f6ner porten. Gestalterna i <em>Skuggorna<\/em> saknar h\u00f6gerhand, f\u00f6r att p\u00e5minna om att de tillh\u00f6r en v\u00e4rld d\u00e4r handlingen inte existerar. En annan best\u00e4llning var f\u00f6rfattarf\u00f6rbundets Balzac-monument som Rodin arbetade med i sju \u00e5r. Balzac st\u00e5r stolt i tidl\u00f6s dr\u00e4kt med huvudet tillbakakastat, men f\u00f6rbundet menade att man inte k\u00e4nde igen honom. Rodin ilsknade till, vad menas med \u201datt inte k\u00e4nna igen? (\u2026) F\u00f6r mig \u00e4r den moderna skulpturen inte ett fotografi.\u201d<\/p>\n<p>Nej, skulpturen var fr\u00e4mst en k\u00e4nsla f\u00f6r Rodin. I utst\u00e4llningskatalogen st\u00e5r det att ett av Rodins centrala teman var kvinnlig sexualitet, men \u00e4mnet f\u00f6rdjupas inte. Det \u00e4r en h\u00e4pnadsv\u00e4ckande brist, avsaknaden av en feministisk dimension och av fr\u00e5gan om hur vi ser p\u00e5 Rodins nakenakter idag. Hans samtid var ofta konventionell, Prins Eugen var tveksam till \u201dnakna damer som kr\u00e4la omkring i marmorblocken\u201d och Glyptotekets grundare Carl Jacobsen bad Rodin om att tydligare framst\u00e4lla vilket br\u00f6st som h\u00f6rde till vilken kvinna. I Rodins privatliv var det inte heller alltid enklare. Hans livskamrat, s\u00f6mmerskan Rose Beuret s\u00e5g m\u00e5nga musor komma och g\u00e5, den viktigaste av dem Camille Claudel, en beg\u00e5vad skulpt\u00f6r som delade Rodins arbete och liv i nio \u00e5r. Claudel vantrivdes som \u00e4lskarinna och ville ha en egen karri\u00e4r, men skulptur ans\u00e5gs vara en manlig konstart och de eftertraktade monumentuppdragen l\u00e5g utom r\u00e4ckh\u00e5ll. Mot l\u00e4karnas ordinationer tvingades Claudel av sin familj till ett liv p\u00e5 sinnessjukhus under sina sista trettio \u00e5r.<\/p>\n<p>Rodins inflytande p\u00e5 nordiska breddgrader bildar en slutpunkt i utst\u00e4llningen. Carl Milles och Carl Eldh var de fr\u00e4msta svenska konstn\u00e4rerna som f\u00f6rde arvet vidare. Eldhs<em> Strindbergsmonumentet (Titanen)<\/em> besl\u00e4ktat med <em>T\u00e4nkarens<\/em> tematik, eller portr\u00e4ttbyster med flammande h\u00e5r och \u00f6verdrivna ansiktsdrag. Milles livsverk Millesg\u00e5rden som uppvisar flera likheter med Rodins villa i Meudon utanf\u00f6r Paris. B\u00e5de Rodin och Milles gjorde en skulptur vid namn <em>Guds hand<\/em>, i den senares version blir handen en sockel f\u00f6r den f\u00e4rdigskapade m\u00e4nniskan. Rodins hand och m\u00e4nniska ing\u00e5r i en symbios d\u00e4r arbetet hela tiden p\u00e5g\u00e5r, aldrig blir klart och aldrig ska vara det heller. Att f\u00f6rst\u00e5 en s\u00e5dan konstsyn \u00e4r den fr\u00e4msta beh\u00e5llningen av Nationalmuseums utst\u00e4llning. H\u00e4r finns en skapande m\u00e4nniska, i bem\u00e4rkelsen str\u00e4ngt och st\u00e4ndigt upptagen med sitt arbete. Tanke, k\u00e4nsla och handens r\u00f6relse i en livgivande f\u00f6rening som trotsar tidsspann och tycks p\u00e5g\u00e5 just nu.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Auguste Rodin, Nationalmuseum, 1 okt 2015 \u2013 10 jan 2016. Recension publicerad 2015-10-08 i G\u00f6teborgs-Posten. Auguste Rodin, ett k\u00e4nt namn ocks\u00e5 utanf\u00f6r konstv\u00e4rlden. F\u00f6r vem har inte sett Kyssen i gnistrande sockervit marmor eller T\u00e4nkaren vars inre liv uttrycks i &hellip; <a href=\"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3559\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3559"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3559"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3559\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3650,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3559\/revisions\/3650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3559"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3559"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3559"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}