{"id":3422,"date":"2014-09-05T19:08:55","date_gmt":"2014-09-05T19:08:55","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3422"},"modified":"2014-09-05T19:08:55","modified_gmt":"2014-09-05T19:08:55","slug":"cecilia-omalm-intervju","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3422","title":{"rendered":"Cecilia \u00d6malm, intervju"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Cecilia \u00d6malm \u2013 ljusverket Nocturne\/Denderah<\/em> i\u00a0Thielska galleriets park
\nIntervju publicerad i Konstperspektiv nr 3, 2014<\/p>\n

I Cecilias r\u00f6da hall finns tre h\u00f6ga d\u00f6rrar och en vit katt med ett bl\u00e5tt och gult \u00f6ga. Det k\u00e4nns som att bli f\u00f6rflyttad till ett av hennes collage eller till en plats \u00e4gnad \u00e5t rituella sysslor. I vardagsrummet forts\u00e4tter mystiken med planscher p\u00e5 m\u00e5nen och gamla b\u00f6cker travade l\u00e4ngs v\u00e4ggar, men det finns inget att vara r\u00e4dd f\u00f6r och katten l\u00e4gger sig direkt i mitt kn\u00e4.<\/p>\n

\u2013 Dina verk utg\u00e5r ofta fr\u00e5n arkitektur i dubbel bem\u00e4rkelse. Du tar spj\u00e4rn mot en faktisk plats och l\u00e5ter rumsligheten d\u00e4r m\u00f6ta en annan rumslighet, ofta fr\u00e5n en avl\u00e4gsen tid eller en annan kultur. Vad vill du uppn\u00e5 med denna dubbelexponering?<\/p>\n

\u2013 F\u00f6r mig handlar det om re-enchantment<\/em>, en \u00e5terf\u00f6rtrollning. Jag kan ta en forntida egyptisk planl\u00f6sning, s\u00e4tta in den i ett nytt sammanhang, ge den ett nytt liv, men samtidigt beh\u00e5lla dess historia. I Rummets poetik<\/em> skriver Gaston Bachelard om hur olika rum kan st\u00e5 f\u00f6r k\u00e4nslotillst\u00e5nd eller faser i en m\u00e4nniskas liv, och det \u00e4r jag mycket intresserad av. Fr\u00e5n b\u00f6rjan t\u00e4nkte jag p\u00e5 arkitektur som n\u00e5got funktionellt och dekorativt men den \u00e4r helt genomsyrad av makt, religion, politik, filosofi och psykologi. Vi blir starkt p\u00e5verkade av rum vi vistas i, och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man styra m\u00e4nniskor. Jag \u00e4r kritisk till organiserad religion men fascinerad av det andliga och de planl\u00f6sningar jag ofta dras till avbildar heliga platser. D\u00e4r finns en blandning av det heliga och det matematiska, tanken om perfektion som tangerar id\u00e9er om det gudomliga. Egyptisk kultur \u00e4r en stor inspirationsk\u00e4lla f\u00f6r mig eftersom jag ser den som s\u00e5 ockult, exotisk och mystisk. Eller de enorma och f\u00f6r oss of\u00f6rklarliga Nazca-ristningarna i Peru vars figurer korresponderar mot himlen.<\/p>\n

\u2013 Hur arbetar du konkret med det h\u00e4r tankegodset i dina verk?<\/p>\n

\u2013 I Thielska galleriets park la jag ut ljusverket Nocturne\/Denderah<\/em>, efter f\u00f6rebild i ett egyptiskt tempel. Materialet jag anv\u00e4nder heter elektroluminiscensljus, en anspr\u00e5ksl\u00f6s ljuskabel med ov\u00e4ntad uttryckskraft. Det lyser inte upp i sidled utan g\u00f6r att man kan rita upp distinkta figurer. Uppifr\u00e5n ser det ut som en bild fr\u00e5n en \u00f6vervakningskamera p\u00e5 n\u00e5got gl\u00f6dande, inristat i marken. Ernst Thiel \u00e4r begravd i sin tr\u00e4dg\u00e5rd och jag tycker om att t\u00e4nka p\u00e5 n\u00e4rvaron av n\u00e5got som b\u00e5de finns och inte finns. Min konstruktion var helt platt, f\u00f6rsvann n\u00e4r man drog ur kontakten och samtidigt \u00e5terverkade den som en byggnad p\u00e5 de som kom till parken. I kalkstensbrottet Bungen\u00e4s p\u00e5 Gotland la jag ocks\u00e5 ut en planl\u00f6sning, den h\u00e4r g\u00e5ngen av ett maya-tempel Temple of the Cross<\/em> i skala 1:1. Den exakta skalan bidrar f\u00f6r mig till k\u00e4nslan av att n\u00e5got \u00e5teruppst\u00e5r och den m\u00e4rkliga platsen var som gjord f\u00f6r ett tempel. Jag anv\u00e4nde kalksten, som \u00e4r lite sj\u00e4lvlysande i m\u00e5nsken, och en tr\u00e4list f\u00f6r att g\u00f6ra den l\u00e5ga formationen. Dessa former p\u00e5 marken g\u00f6r det inte bara m\u00f6jligt att fantisera upp en byggnad, de \u00f6ppnar ocks\u00e5 upp f\u00f6r ett ovanifr\u00e5nperspektiv, vem som nu tittar d\u00e4rifr\u00e5n. Inne p\u00e5 Taverna Brillo ritade jag upp Doors to the Afterlife<\/em>, tre skend\u00f6rrar av elektroluminiscensljus p\u00e5 en v\u00e4gg. Porten, liksom det heliga tretalet, \u00e5terkommer i olika kulturer och i m\u00e5nga gravkamrar har man hittat skend\u00f6rrar som skulle m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r den d\u00f6de att r\u00f6ra sig mellan olika v\u00e4rldar. M\u00e4nniskor har aldrig velat se d\u00f6den som slutgiltig. Det rituella inslaget finns ocks\u00e5 f\u00f6r mig i sj\u00e4lva arbetsprocessen, jag sp\u00e4nner upp ljusslingorna metodiskt och aktiverar dem sedan, ibland med en performance.<\/p>\n

\u2013 Flera av dina projekt \u00e4r inte t\u00e4nkta att vara permanenta, men de har dr\u00f6jt sig kvar eftersom best\u00e4llarna vill beh\u00e5lla dem. Samtidigt arbetar du med gestaltningar som definitivt ska stanna kvar, kan du ber\u00e4tta om n\u00e5gra s\u00e5dana uppdrag?<\/p>\n

\u2013 Min gestaltning f\u00f6r Jan Stenbecks torg i Kista \u00e4r bergfast, inf\u00e4rgad betong med m\u00f6nster h\u00e4mtade fr\u00e5n barockparker och tr\u00e4dg\u00e5rdslabyrinter. Den heter Brobdingnag<\/em>, som \u00e4r j\u00e4ttarnas land i Gullivers resor. Jag ville anv\u00e4nda en geografiskt icke existerande plats och ett namn som inte tillh\u00f6r n\u00e5gon nationalitet n\u00e4r jag f\u00f6rh\u00f6ll mig till en s\u00e5 etniskt blandad och segregerad plats. Torget \u00e4r en sorts matta t\u00e4nkt att inbjuda till lek, och till att ta nya v\u00e4gar varje dag, eftersom ingen stig \u00e4r s\u00e5 bred att man v\u00e4ljer den av bekv\u00e4mlighetssk\u00e4l. Just nu arbetar jag p\u00e5 ett fortfarande hemligt projekt som inkluderar en platt trappa. P\u00e5 en planritning \u00e4r allt tv\u00e5dimensionellt och jag vill l\u00e4gga en s\u00e5dan rund trappa som en stenmosaik i ett golv. Det \u00e4r en mycket m\u00e4rklig k\u00e4nsla att g\u00e5 i en platt trappa.<\/p>\n

\u2013 Som motpol till arkitektoniska planl\u00f6sningar finns ett organiskt element i din konst. Hur t\u00e4nker du p\u00e5 den urgamla dikotomin mellan natur och kultur?<\/p>\n

\u2013\u00a0M\u00e4nniskan f\u00f6rs\u00f6ker efterlikna naturen men vi \u00e4r besatta av r\u00e4ta vinklar. Det k\u00e4nns sk\u00f6nt att kunna se skillnad p\u00e5 saker och f\u00f6rh\u00e5lla sig till det som har ett slut ist\u00e4llet f\u00f6r att leva i det o\u00e4ndliga och r\u00f6rliga. Samtidigt tycker vi om det ornamentala. I Sverige \u00e4r det vanligt att f\u00f6rneka behovet av det opraktiska, men en \u00f6verdriven stuckatur i ett rum kan g\u00f6ra det m\u00f6jligt att andas. Jag har samarbetat med en yvigt t\u00e4nkande stuckat\u00f6r i tv\u00e5 projekt. Tereuma<\/em> i Vallentuna \u00e4r ett lusthus baserad p\u00e5 en manet. Man kan g\u00e5 in mellan tentaklerna och se p\u00e5 himlen genom mun\u00f6ppningen. Astrophyton<\/em> ovanf\u00f6r baren p\u00e5 Riche h\u00e4mtar sin form fr\u00e5n en sj\u00f6stj\u00e4rna som finns utanf\u00f6r Skottlands kust och kan bli sextio centimeter i diameter.<\/p>\n

\u2013\u00a0Museirummet har inte varit din favoritplats, ist\u00e4llet har du s\u00f6kt dig ut i naturen och staden, till parker, barer i innerstan och torg i f\u00f6rortscentrum. Hur vill du att dina verk ska interagera med platserna du v\u00e4ljer?<\/p>\n

\u2013 Verken ska \u00e5teraktivera n\u00e5got som har funnits och f\u00f6rh\u00e5lla sig estetiskt och funktionellt till den omgivande milj\u00f6n. D\u00e4rf\u00f6r passar det mig att sj\u00e4lv hitta platser till mina projekt. Det \u00e4r inte s\u00e5 inspirerande att f\u00e5 en vit v\u00e4gg d\u00e4r m\u00e5nga andra har h\u00e4ngt sin konst. Det \u00e4r ocks\u00e5 mer demokratiskt att erbjuda en konstupplevelse d\u00e4r den inte \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntad, och min konst har aldrig handlat om att v\u00e4lja publik.<\/p>\n

\u2013 Vid sidan av verk i det offentliga rummet arbetar du ocks\u00e5 med datorframst\u00e4llda collage. I serien Malmaison<\/em>, det onda huset, skapar du ett historiskt pussel av salar, bibliotek och paviljonger d\u00e4r st\u00e4mningen \u00e4r mystisk och mardr\u00f6mslik. Ingen vill k\u00e4nnas vid ondska, \u00e4nd\u00e5 fascineras m\u00e4nniskor av m\u00f6rka krafter. Varf\u00f6r \u00e4r det s\u00e5, tror du?<\/p>\n

 <\/p>\n

\u2013\u00a0Det onda \u00e4r f\u00f6rbjudet och d\u00e4rf\u00f6r fascinerade. Vi dras till b\u00e5de godhet och ondska och har hela spektrat i oss, men jag tror inte att m\u00e4nniskor f\u00f6rst\u00e5r n\u00e4r de \u00e4r onda, utan att de hittar s\u00e4tt att r\u00e4ttf\u00e4rdiga sig p\u00e5. Jag har f\u00e5tt m\u00e5nga reaktioner p\u00e5 collagen, de \u00e4r v\u00e4ldigt psykiska och detta att husen inte finns p\u00e5 riktigt skr\u00e4mmer ibland. Bilderna \u00e4r t\u00e4nkta att verka mellan fascination och r\u00e4dsla, men f\u00f6r mig \u00e4r de ganska hoppfulla eftersom det alltid finns en utv\u00e4g i dem. I Malmaison<\/em> f\u00f6rs\u00f6ker jag ocks\u00e5 efterlikna minnet som en konstruktiv process d\u00e4r milj\u00f6er kan krackelera och flera hus flyta ihop till ett.<\/p>\n

\u2013 F\u00f6rutom tv\u00e5\u00e5riga studier i fotografi \u00e4r du autodidakt, vilket \u00e4r ovanligt i konstv\u00e4rlden d\u00e4r normen \u00e4r m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 f\u00f6rberedande skolor och konsth\u00f6gskolor. Hur \u00e4r det att verka som konstn\u00e4r utan en s\u00e5dan f\u00f6rankring?<\/p>\n

\u2013 Ingen har talat om f\u00f6r mig vad jag f\u00e5r g\u00f6ra, vilket \u00e4r en frihet och en belastning. Om man tror att det har g\u00e5tt l\u00e4tt f\u00f6r mig kan jag f\u00f6rst\u00e5 att det blir provocerande, men s\u00e5 uppfattar inte jag saken. Att \u00f6verleva konstn\u00e4rligt \u00e4r att st\u00e4ndigt utbilda sig, g\u00f6ra det som k\u00e4nns meningsfullt och beh\u00e5lla sin integritet, inte manipulera fram ekonomisk vinning eller bekr\u00e4ftelse. Sedan handlar det om att g\u00f6ra uppoffringar, vilket inte alla \u00e4r beredda p\u00e5, men jag tycker om att sparka in d\u00f6rrar d\u00e4r det st\u00e5r \u201dom\u00f6jligt\u201d.<\/p>\n

 <\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Cecilia \u00d6malm \u2013 ljusverket Nocturne\/Denderah i\u00a0Thielska galleriets park Intervju publicerad i Konstperspektiv nr 3, 2014 I Cecilias r\u00f6da hall finns tre h\u00f6ga d\u00f6rrar och en vit katt med ett bl\u00e5tt och gult \u00f6ga. Det k\u00e4nns som att bli f\u00f6rflyttad till … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3422"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3422"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3422\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3424,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3422\/revisions\/3424"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3422"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3422"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3422"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}