{"id":3357,"date":"2014-04-23T19:23:46","date_gmt":"2014-04-23T19:23:46","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3357"},"modified":"2014-04-23T19:28:08","modified_gmt":"2014-04-23T19:28:08","slug":"revolternas-decennium-kulturhuset","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3357","title":{"rendered":"Revolternas decennium, Kulturhuset"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Revolternas decennium, Kulturhuset 8 mars \u201318 maj 2014.
\nPublicerad 2014-03- i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n

Revolten, i r\u00f6tt, i handgjorda versaler, gapande ur megafonen, s\u00e5 ser utst\u00e4llningsaffischen ut. En svunnen tid av personligt engagemang p\u00e5 gator och torg med uppror, upplopp och aktioner. Med konstn\u00e4rer som hatade konsten i borgerliga hem, och som ist\u00e4llet iscensatte performance, protest och process. De gjorde konsten snabbt, i opposition, ibland olagligt och definitivt utan att f\u00e5 betalt. Nu samlas sp\u00e5ren av festen och kampen fr\u00e5n sent 60-tal och b\u00f6rjan av 70-talet p\u00e5 Kulturhuset i Stockholm. Ett kulturhus som tillkom i samma andetag, 1974, mitt i staden som en bastion mot kommersialism och segregering.<\/p>\n

Marianne Lindberg De Geer, chef f\u00f6r Konst och Design p\u00e5 Kulturhuset, inviger utst\u00e4llningen. Hon tar upp sin man Carl Johan De Geer p\u00e5 podiet, och tillsammans \u00e4r de sinnebilden f\u00f6r ett livsl\u00e5ngt \u00e5tagande d\u00e4r konst, liv och politik g\u00f6r skillnad. Genom att tala om det som h\u00e4nde f\u00f6r fyrtio \u00e5r sedan, genom skratt, f\u00e4rg och n\u00e4rvaro, kan vi etablera en kontakt med historien. D\u00e4remot uppst\u00e5r det inget s\u00e4rskilt om man bara glider l\u00e4ngs med ytan p\u00e5 de svartvita fotografierna, gryniga filmerna, gulnade broschyrerna och relikerna bakom glas. Revolternas decennium \u00e4r p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt en kr\u00e4vande utst\u00e4llning, sammanst\u00e4lld av ett sv\u00e5rt material. Den tidens konst gjordes inte f\u00f6r museer. Att den skulle locka efterv\u00e4rlden med glassig aura var det sista konstn\u00e4rerna t\u00e4nkte p\u00e5.<\/p>\n

Lygia Papes videoverk, en sugande mun slukar i entr\u00e9n. Med titeln Eat me<\/em> och kunskapen om Papes kritiska h\u00e5llning mot Brasiliens diktatur f\u00e5r jag en viss f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r verket. Men utst\u00e4llningen hj\u00e4lper mig inte att se vidare in i vad hon ville, varf\u00f6r hennes medel var kongeniala med syftet, eller hur verket togs emot. En liknande k\u00e4nsla infinner sig framf\u00f6r bilden p\u00e5 Valie Export i sina aktionsbyxor, uppklippta i grenen. Export r\u00f6rde sig p\u00e5 en biograf if\u00f6rd byxorna och utmanade bes\u00f6karna att interagera med henne ist\u00e4llet f\u00f6r med filmens primadonnor. Hon ville h\u00e4vda ett kvinnligt subjekt och en kvinnlig kropp som inte var tolkad, f\u00f6rpackad och s\u00e5ld av m\u00e4n till m\u00e4n. Export ville vara en oberoende akt\u00f6r och en skapare av sin egen ber\u00e4ttelse. Den ber\u00e4ttelsen borde ges st\u00f6rre f\u00f6rdjupning.<\/p>\n

Att utmana samh\u00e4llsordningen genom att uts\u00e4tta sig sj\u00e4lv f\u00f6r sm\u00e4rta och fara var ett ledmotiv i tiden. Marina Abramovi\u0107, performancekonstens mormor, v\u00e4xte upp i det h\u00e5rt h\u00e5llna Jugoslavien. P\u00e5 utst\u00e4llningen finns bland annat videoverket Art must be beautiful\/Artist must be beautiful<\/em> d\u00e4r hon upprepar titeln och borstar sitt h\u00e5r maniskt, och fotografiet fr\u00e5n Rythm 5<\/em>, d\u00e4r hon var n\u00e4ra att d\u00f6 av syrebrist liggandes i mitten av en stor brinnande kommunistisk stj\u00e4rna. Wieneraktionisterna f\u00f6rs\u00f6kte ocks\u00e5 komma \u00e5t f\u00f6rljugenhet, som det dolda nazistiska arvet, genom v\u00e5ldsamma performances. G\u00fcnter Brus fick sex m\u00e5naders f\u00e4ngelse f\u00f6r sk\u00e4ndande av statliga symboler under en aktion d\u00e5 han onanerade, t\u00e4ckte sin kropp med bajs och sj\u00f6ng den \u00f6sterrikiska nationals\u00e5ngen. Tv\u00e4rs \u00f6ver Atlanten, i New York, arrangerade Yayoi Kusama performances d\u00e4r hippies kl\u00e4dde av sig offentligt, m\u00e5lade prickar p\u00e5 varandra, br\u00e4nde kl\u00e4der och flaggor och deltog i orgier. F\u00f6r den n\u00e4rmast asexuella Kusama var den utlevande livsstilen nyckeln till fred och j\u00e4mlikhet.<\/p>\n

Vid sidan av gr\u00e4ns\u00f6verskridande kroppslighet handlar m\u00e5nga projekt om ordens makt. Polskan Zofia Kulik leker med ett best\u00e4llningsverk, en stentavla som skulle hylla d\u00f6dade soldater, d\u00e4r hon ist\u00e4llet l\u00e4gger in andra texter: P\u00e5 den h\u00e4r platsen omkom Zofia Kulik och Przemyslaw Kwiek. I arslet. V\u00e5ren. Under tiden som man f\u00e4rdigst\u00e4llde denna tavla dog trehundra m\u00e4nniskor av hunger. Andra raka protester \u00e4r Ryszard Waskos film med rader av nej som blinkar p\u00e5 en tv-sk\u00e4rm, och Bruce Naumans neonverk d\u00e4r man omv\u00e4xlande kan l\u00e4sa RAW eller WAR, gjord vid tiden f\u00f6r Vietnamkriget.<\/p>\n

Reportagefotografiet \u00e4r ett annat viktigt kapitel i revolternas tidevarv. Gilles Caron som dokumenterade flera av de st\u00f6rsta politiska konflikterna och som omkom under ett uppdrag i Kambodja 1970, Paolo Gasparini som korsade Latinamerika f\u00f6r att visa kontrasterna mellan kommunism och kapitalism, och Ernest Cole som skildrade apartheid-systemet. Men ocks\u00e5 reportageformen omsm\u00e4lt till konstprojekt finns representerad, Gordon Matta-Clarks j\u00e4tteh\u00e5l rakt igenom tv\u00e5 1600-talshus som revs f\u00f6r att ge plats \u00e5t Centre Pompidou eller Ion Grigorescus smygfotade valm\u00f6te d\u00e4r rum\u00e4nska medborgare tvingades betyga sin trohet till regimen.<\/p>\n

Och mitt i all vrede festerna. Carl Johan De Geers fotografier av G\u00e4rdesfesten och Puss-aktionerna, eller Fluxus monter med humoristisk antikonst och festivaler. Nouveau R\u00e9alisme som omfamnade den vardagliga, industriella och sociala verkligheten. Joseph Beuys tes om att varje m\u00e4nniska \u00e4r en konstn\u00e4r.<\/p>\n

Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig nutiden utan 60- och 70-talet. K\u00e4rnv\u00e4rden som h\u00e4rdades i en explosion. Demokrati, konstn\u00e4rlig frihet, dr\u00f6mmen om en b\u00e4ttre v\u00e4rld och tron p\u00e5 den egna insatsen. Men hur sj\u00e4lvklara dessa positioner \u00e4n \u00e4r befinner de sig under st\u00e4ndig bel\u00e4gring, och d\u00e4r fyller Revolternas decennium en viktig uppgift. Att p\u00e5minna om en oavslutad kamp.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Revolternas decennium, Kulturhuset 8 mars \u201318 maj 2014. Publicerad 2014-03- i G\u00f6teborgs-Posten. Revolten, i r\u00f6tt, i handgjorda versaler, gapande ur megafonen, s\u00e5 ser utst\u00e4llningsaffischen ut. En svunnen tid av personligt engagemang p\u00e5 gator och torg med uppror, upplopp och aktioner. … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3357"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3357"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3357\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3361,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3357\/revisions\/3361"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3357"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3357"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3357"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}