{"id":3294,"date":"2014-02-11T16:11:52","date_gmt":"2014-02-11T16:11:52","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3294"},"modified":"2014-02-11T16:11:52","modified_gmt":"2014-02-11T16:11:52","slug":"dansmaskiner-moderna-museet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3294","title":{"rendered":"Dansmaskiner, Moderna Museet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Dansmaskiner \u2013 Fr\u00e5n Leg\u00e9r till Kraftwerk, Moderna Museet, 22 jan\u201327 april 2014.
\nPublicerad 2014-02-10 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n

Vi \u00f6versk\u00f6ljs av bilder, genomsyras av teknik och f\u00e4rdas i galen hastighet mot framtiden. S\u00e5 kan man k\u00e4nna idag, men s\u00e5 k\u00e4ndes det ocks\u00e5 f\u00f6r hundra \u00e5r sedan n\u00e4r f\u00f6rra seklet var nytt. N\u00e4r motorer, maskiner och industrier v\u00e4xte fram, n\u00e4r elektricitet, r\u00f6ntgen och radiov\u00e5gor drev p\u00e5 utvecklingen. Den moderna m\u00e4nniskan formades av en vardag hon s\u00e5g som kaotisk, mekanisk, uppdriven och sinnesvidgande.<\/p>\n

Det \u00e4r i denna mest moderna av tider som utst\u00e4llningen Dansmaskiner<\/em> startar, f\u00f6rdjupar maskinkult och kritik under tidigt 1900-tal, och landar i en pendang med Kraftwerks 3D-installation. Kraftwerk gav fem konserter p\u00e5 Cirkus i samband med invigningen, men installationen p\u00e5 museet \u00e4r kvar. Deras dr\u00f6mlika, \u00f6desm\u00e4ttade symfonier vecklas ut i salarna och omkodar de modernistiska verken. Framtid, d\u00e5tid, hyllningar och avst\u00e5ndstaganden formar varandra. Fast\u00e4n utst\u00e4llningen baseras p\u00e5 de egna samlingarna och trots att Kraftwerks l\u00e5tlista \u00e4r fyrtio \u00e5r gammal uppst\u00e5r en opr\u00f6vad ber\u00e4ttelse.<\/p>\n

Allt b\u00f6rjade med futuristerna. De utropade en ny tid. Ingen historia skulle besudla framstegsandan. Styrka, handling, metall. Maskinen var en f\u00f6rebild och krig v\u00e4lkomnades. Det f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget introducerade den mekaniserade krigsf\u00f6ringen, systematiskt och meningsl\u00f6st. Flera futurister dog vid fronten och r\u00f6relsen kom av sig. Men lusten till hastigheten levde vidare. \u00c5r 1913 m\u00e5lade Giacomo Balla En bils hastighet + ljus<\/em>, ansl\u00f6t sig till futuristerna, och d\u00f6pte sina d\u00f6ttrar till Luce och Elica, ljus och propeller. Hans m\u00e5lning \u00e4r en studie i r\u00f6relsens poetiska kraft. Inspirerad av Eadweard Muybridges fotografier ville han n\u00e5 bortom analysen, till sensationen av r\u00f6relse. En annan h\u00f6ghastighets-konstn\u00e4r var Aleksandra Ekster, den enda kvinnan som st\u00e4llde ut med futuristerna. Hennes juvelskimrande f\u00e4rger sprakar \u00e4n idag.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att skildra r\u00f6relsen satte Alexander Calder ig\u00e5ng den. Mobiler, vind- eller motordrivna skulpturer och installationer. De abstrakta formerna dansar, dunsar, pendlar och vrider sig sinnligt mot grafitgr\u00e5tt inne i en stor ram. Calders sinne f\u00f6r r\u00f6relse p\u00e5verkades av koreografen Martha Graham, som han samarbetade med. Den svenska Viking Eggeling anv\u00e4nde sig ist\u00e4llet av musik f\u00f6r att strukturera bildrummet och skapade den nonfigurativa filmen Diagonalsymfonin<\/em>. Skissen till den har en utdragen horisontell form, f\u00f6r att inkludera det som saknas i bilder, tid och r\u00f6relse.<\/p>\n

Fernand Leg\u00e9r, rikligt representerad p\u00e5 utst\u00e4llningen, vandrade fritt mellan olika genrer. M\u00e5lningar metalliska av robotar, filmen Balett M\u00e9canique,<\/em> d\u00e4r massproducerade f\u00f6rem\u00e5l skakar loss till skrammel-komposition av George Antheil, och fonddekor till den svenska balettens f\u00f6rest\u00e4llning Skating Rink<\/em>, <\/strong>som skulle f\u00f6rkroppsliga allkonstverket. Leg\u00e9r skrev om st\u00e4der, skyltf\u00f6nster, samh\u00e4llsomdaningar och konstens roll. Han f\u00f6reb\u00e5dade pop-konsten och noise-musiken. Framf\u00f6r hans maffiga fonddekor st\u00e5r tre bulliga tv-monitorer och visar Bauhausprofilen Oskar Schlemmers Das Triadische Balett<\/em>. Dansarnas kostymer \u00e4r lustfyllt vansinniga, skulpturalt skrymmande och begr\u00e4nsande i r\u00f6relserna.<\/p>\n

N\u00e4r Francis Picabia kom till ett boomande New York skrev han: \u201d[Maskinen] \u00e4r nu en del av m\u00e4nniskan \u2013 kanske hennes verkliga sj\u00e4l.\u201d Han m\u00e5lade ansikten bestr\u00f6dda av reservdelar, nonsensmaskiner inspirerade av tekniska manualer och skapade balettf\u00f6rest\u00e4llningen Rel\u00e2che<\/em>, \u201dinst\u00e4lld\u201d, tillsammans med Erik Satie och filmaren Ren\u00e9 Clair. I baletten parodierades kriget och maskinkulten, n\u00e5got som var provocerande efter krigsslutet. Dadaisterna hade f\u00f6rvisso sedan l\u00e4nge f\u00f6rl\u00f6jligat maskinen och sett den som metafor f\u00f6r m\u00e4nniskan reducerad till drifter och beg\u00e4r. Men den maskinkritik som f\u00f6rankrades hos de breda folklagren kom f\u00f6rst med Charlie Chaplins film Moderna tider<\/em> 1936. P\u00e5 utst\u00e4llningen serveras humorklassikern n\u00e4ra Erik Olsons allvarliga m\u00e5lning Konstrukt\u00f6ren<\/em> d\u00e4r ingenj\u00f6ren \u00e4r messias.<\/p>\n

Med 3-D-glas\u00f6gon tr\u00e4der bes\u00f6karen in i Kraftwerks katedral av elektriska ljud, i den postindustriella retrofuturismen. Ralf H\u00fctter, stommen i Kraftwerk, f\u00f6ddes 1946 och kommer fr\u00e5n Ruhr-omr\u00e5det, k\u00e4nt f\u00f6r gruvor och st\u00e5lverk. N\u00e4r bandet slog igenom p\u00e5 70-talet var Tyskland fortfarande pr\u00e4glat av krigstraumat och tung industri. Kraftwerk tog maskinarvet in <\/strong>i en intellektuell dimension och f\u00f6rutsp\u00e5dde v\u00e5r tids datorisering. H\u00fcttner sa: \u201dIbland \u00e4r det som att vi spelar p\u00e5 maskinerna, och ibland spelar maskinerna p\u00e5 oss.\u201d Med ena foten p\u00e5 den experimentella konstscenen och andra i floden av popul\u00e4rmusik har de varit oumb\u00e4rliga f\u00f6r techno, electro och hiphop. Hitsen fr\u00e5n 70-talets f\u00f6rankrades i allkonstverk och Kraftwerk har sedan dess putsat sin framtidskapsel som blir allt \u00e4ldre, men inte s\u00e4mre.<\/p>\n

P\u00e5 Moderna Museet \u00e4r de syntetiska ljudbilderna b\u00e5de entusiasmerande och kusliga, och 3-D-animationerna s\u00e5 f\u00f6rr\u00e4diskt n\u00e4ra att man kan ta i dem. Ett ode och en elegi \u00f6ver radioaktivitet, motorv\u00e4g, j\u00e4rnv\u00e4g och maskin. Med skr\u00e4ckblandad f\u00f6rtjusning m\u00f6ter vi utvecklingen, nu som d\u00e5. Det av m\u00e4nniskohand skapade \u00e4r oss fr\u00e4mmande, farligt och lockande.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dansmaskiner \u2013 Fr\u00e5n Leg\u00e9r till Kraftwerk, Moderna Museet, 22 jan\u201327 april 2014. Publicerad 2014-02-10 i G\u00f6teborgs-Posten. Vi \u00f6versk\u00f6ljs av bilder, genomsyras av teknik och f\u00e4rdas i galen hastighet mot framtiden. S\u00e5 kan man k\u00e4nna idag, men s\u00e5 k\u00e4ndes det ocks\u00e5 … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3294"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3294"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3294\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3296,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3294\/revisions\/3296"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3294"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3294"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3294"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}