{"id":3155,"date":"2013-11-17T18:44:54","date_gmt":"2013-11-17T18:44:54","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3155"},"modified":"2013-11-17T18:44:54","modified_gmt":"2013-11-17T18:44:54","slug":"cindy-sherman-moderna-museet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3155","title":{"rendered":"Cindy Sherman, Moderna Museet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Cindy Sherman Untitled Horrors, Moderna Museet, 19 okt \u2013 19 jan 2014.
\nRecension publicerad 2010-10-24 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n

Ordl\u00f6s skr\u00e4ck, obeskrivlig fara, Cindy Shermans stora retrospektiv Untitled Horrors <\/em>\u00e4r ett m\u00f6rkt glittrande str\u00e5k med sprickor av lek, groteskerier och sk\u00f6nhet mitt i det fasansfulla. En visuell cyklon som drabbat Moderna Museet, v\u00e4ggarna diagonalt i en frusen explosion och fotografierna skrikande gruppvis, i k\u00f6rer. Vi hade aldrig v\u00e5gat h\u00e4nga s\u00e5 h\u00e4r om inte Cindy varit med, s\u00e4ger Modernas chef Daniel Birnbaum, och f\u00f6rs\u00f6ker locka den skygga stj\u00e4rnan att s\u00e4ga n\u00e5gra ord sj\u00e4lv. Hon v\u00e4grar.<\/p>\n

Cindy Sherman \u00e4r sedan tidigt 80-tal en legendarisk kameleont, st\u00e4ndigt figurerande i sin konst, men aldrig kommenterande. De konstteoretiska tolkningarna av hennes verk \u00e4r desto fler, och d\u00e4rf\u00f6r k\u00e4nns utst\u00e4llningskatalogens satsning p\u00e5 sk\u00f6nlitter\u00e4ra r\u00f6ster befriande. Konstn\u00e4ren Miranda July skriver ett underbart avundsjukt och varmt brev till Cindy. Sara Stridsberg f\u00f6rv\u00e5nas \u00f6ver att boken med Shermans bilder inte g\u00e5r s\u00f6nder, det \u00e4r som en kr\u00e4lande varelse d\u00e4r inne. Karl Ove Knausg\u00e5rd menar att det \u00e4r lusten till och skr\u00e4cken f\u00f6r \u00f6verskridandet han k\u00e4nner.<\/p>\n

Att v\u00e4xa upp p\u00e5 Long Island var enligt Sherman ett ensamt universitet med filmer, tv-serier, reklam och alla dessa glamour\u00f6sa kvinnor med sina spetsiga tuttar. Hon tillh\u00f6rde den f\u00f6rsta konstn\u00e4rsgenerationen som blev vuxen i en v\u00e4rld av massmedia och som kombinerade pop-konst och konceptualism. Under h\u00f6gskoletiden p\u00e5 70-talet i New York stiftar Sherman bekantskap med performance, en mansdominerad m\u00e5larkonst, och fotomediet d\u00e4r tiden kunde l\u00e4ggas p\u00e5 id\u00e9n ist\u00e4llet f\u00f6r utf\u00f6randet. Studiekamraten och pojkv\u00e4nnen Robert Longo m\u00e4rkte hur mycket Cindy tyckte om att f\u00f6rst\u00e4lla sig med smink och kl\u00e4der, och uppmanade henne att g\u00f6ra ett projekt om detta.<\/p>\n

Den svartvita fotoserien Untitled Film Stills<\/em> 1977-80 d\u00e4r hon ikl\u00e4r sig kvinnliga klich\u00e9er fr\u00e5n filmens v\u00e4rld blir startskottet f\u00f6r Shermans karri\u00e4r. Stilen k\u00e4nns igen fr\u00e5n film noir eller B-filmrepertoaren, men det \u00e4r inga portr\u00e4tt, snarare ett uppslagsverk \u00f6ver 50- och 60-talets fetischer. Husfrun, vampen, karri\u00e4rkvinnan, men st\u00e4ndigt i trubbel, a girl on the run, a lady in distress. Sherman ville inte att fotografierna skulle se ut som konst och framkallade dem avsiktligt felaktigt. Nu h\u00e4nger klenoderna i ett prydligt kluster p\u00e5 Moderna Museet. Det enda p\u00e5 utst\u00e4llningen som \u00e4r klassiskt charmant inleder den kronologiska odyss\u00e9n in i utlevelsen, samh\u00e4llskritiken, galenskapen och f\u00e4rgerna.<\/p>\n

I k\u00f6lvattnet av framg\u00e5ngen best\u00e4llde Artforum en bildsvit av Sherman. Hon svarade med Centerfolds\/Horizontals<\/em>, med formatet inspirerat av mode- och porrtidningarnas utvik \u00f6ver mittuppslagen. Men Shermans kvinnor var inte d\u00e4r f\u00f6r att behaga. Introverta och n\u00e4rmast galna ligger de upprivna och stirrar, och Sherman \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s sj\u00e4lv alla dessa kvinnor. Det var en magisk sorges\u00e5ng som Artforum st\u00e4llde ut, men aldrig publicerade p\u00e5 grund av debatten som f\u00f6ljde. Var inte det h\u00e4r ett bejakande av en sadistisk blick och var hon alls feminist? Efter det slutade Sherman att tala om sin konst offentligt.<\/p>\n

Sedan l\u00f6ser ber\u00e4ttelsen upp sig i flera sp\u00e5r. Sherman fick erbjudanden fr\u00e5n modev\u00e4rlden och fotograferade sig sj\u00e4lv f\u00f6r bland andra Vogue, Harpers\u2019s Bazaar och Vanity Fair. Hennes foton mynnar ut i lustmord p\u00e5 kl\u00e4der och sk\u00f6nhet. I rollen som modell ser hon ut att vara dum, arg, utmattad eller utnyttjad. Sedan g\u00f6r hon sorti ur bilden och l\u00e4mnar \u00f6ver till en makaber teater. De medicinska dockorna \u00e4r styckade, f\u00f6rl\u00e4nade med h\u00e5r, och arrangerade i v\u00e5ldsamma och sexuella poser, en motivv\u00e4rld hon delar med Hans Bellmer och Paul MacCarthy. Eller s\u00e5 kan f\u00f6rvandlingen f\u00e5 fritt spelrum utan figuranter. F\u00f6rruttnelsens landskap breder ut sig i fresker av stora, st\u00f6rande och f\u00e4rgspyende fotografier. Det \u00e4r dessa tr\u00e4sk av \u00e4ckel, sex och proteser som Moderna Museet fokuserar och det \u00e4r d\u00e4r utst\u00e4llningen tyv\u00e4rr g\u00e5r ner p\u00e5 tomg\u00e5ng.<\/p>\n

N\u00e4sta uppt\u00e4cktsf\u00e4rd ledde Sherman till konsthistorien, med skarven mellan masken och huden fullt synlig g\u00f6r hon om sig till madonna, hj\u00e4lte eller drottning. Visar hur bisarr och \u00f6verdriven barocken eller ren\u00e4ssansen var, hur l\u00e5ngt fr\u00e5n det vardagliga och sn\u00e4lla. Och s\u00e5 f\u00f6ljer nutidens furstinnor, bedagade lyxdamer som f\u00f6rs\u00f6ker leva upp till krav p\u00e5 evig ungdom. Shermans neutrala, numera n\u00e5got f\u00e5rade ansikte befolkar deras v\u00e4rld. Det senaste tillskottet \u00e4r muralfotografier d\u00e4r hon poserar osminkad i helfigur framf\u00f6r ett tecknat landskap, som en ciceron eller gycklare vid porten till en saga.<\/p>\n

Men Shermans saga \u00e4r uppochnerv\u00e4nd, inochutvr\u00e4ngd. Redan fr\u00e5n b\u00f6rjan saboterades ordningar, eller som Stridsberg skriver, det var foto ist\u00e4llet f\u00f6r m\u00e5larduk, makeup ist\u00e4llet f\u00f6r oljef\u00e4rg och konstn\u00e4ren som modell. N\u00e4r Sherman fotograferar sig sj\u00e4lv med hj\u00e4lp av speglar i atelj\u00e9n, n\u00e4r hon transformeras till en femmes fatale, ett offer, ett lik eller en Caravaggio s\u00f6ker hon aldrig efter en helgjuten ber\u00e4ttelse. Det \u00e4r inte det sanna i historien som ber\u00f6r oss, utan det sanna i k\u00e4nslorna den v\u00e4cker, sufflerar Knausg\u00e5rd. Med sitt konstn\u00e4rskap visar Sherman upp glappet mellan f\u00f6rkl\u00e4dnaderna, jaget i st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring och en kultur dr\u00e4nerad p\u00e5 inneh\u00e5ll. Det finns ingen film i Untitled Film Stills<\/em>, inget naket i Centerfolds<\/em>, inget sk\u00f6nhetsdriv i modefotona och ingen sex bland dockorna. Hon vill aldrig namnge sina fotografier. De f\u00f6rvirrar, skr\u00e4mmer och fascinerar, och skapar den mest inneh\u00e5llsrika av ber\u00e4ttelser, en vid rymd f\u00f6r tankens frihet.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Cindy Sherman Untitled Horrors, Moderna Museet, 19 okt \u2013 19 jan 2014. Recension publicerad 2010-10-24 i G\u00f6teborgs-Posten. Ordl\u00f6s skr\u00e4ck, obeskrivlig fara, Cindy Shermans stora retrospektiv Untitled Horrors \u00e4r ett m\u00f6rkt glittrande str\u00e5k med sprickor av lek, groteskerier och sk\u00f6nhet mitt … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3155"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3155"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3155\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3157,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3155\/revisions\/3157"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3155"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3155"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3155"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}