{"id":3033,"date":"2013-07-24T11:12:15","date_gmt":"2013-07-24T11:12:15","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3033"},"modified":"2013-07-24T11:15:15","modified_gmt":"2013-07-24T11:15:15","slug":"pop-konst-design-moderna-museet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3033","title":{"rendered":"Pop Konst Design, Moderna Museet"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Soffa, Studio 65, Leonardo. Pop Konst Design, Moderna Museet, 29 jun \u2013 22 sept 2013.
\nPublicerad 2013-07-23 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n

Popular Realism, Vulgarists, Polymaterialism eller New Dreamers. Barnet Pop-konst f\u00f6ddes p\u00e5 60-talet och fick snabbt m\u00e5nga namn. Pop handlar om en vardag genomsyrad av massmedia, reklam, bilar, serieteckningar, rymdresor, Hollywood och hush\u00e5llsapparater. En v\u00e4rld besatt av konsumtion och glansig yta. Det vulg\u00e4ra i neonskyltarnas l\u00f6ften och den glittriga dr\u00f6mmen om framsteget. Pop omfamnar i f\u00f6rsta hand inte <\/em>verkligheten, utan det overkliga, det redan destillerade.<\/p>\n

Pop-konsten fick sin upptakt <\/strong>i London med The Independent Group som ville skapa en gr\u00e4ns\u00f6verskridande estetik, men snart flyttades fokus tv\u00e4rs \u00f6ver Atlanten och popen blev intimt sammanfl\u00e4tad med den amerikanska livsstilen. Moderna Museet i Stockholm tr\u00e4dde in p\u00e5 konstscenen som en tidig akt\u00f6r i <\/strong>lanseringen av det nya, och nu femtio \u00e5r senare knyter man an till en legendarisk historia. Utst\u00e4llningen Pop Konst Design<\/em> har alla chanser att urarta till det nostalgiska, men sv\u00e4nger undan med bravur. Salarna \u00e4r fyllda med l\u00e4ckra ting, goda att t\u00e4nka med. Konst, design eller mitt emellan, alla f\u00f6rem\u00e5l grupperade i estetiska tabl\u00e5er som leder bes\u00f6karen genom en rikedom av teman.<\/p>\n

Den massproducerade varan och dess grepp om m\u00e4nniskans sj\u00e4l \u00e4r en av pop-konstens fr\u00e4msta inspirationsk\u00e4llor. Jasper Johns, Robert Rauschenberg och Andy Warhol pr\u00f6vade sina vingar med att skapa installationer av varor i skyltf\u00f6nster l\u00e4ngs Femte avenyn i New York. Ed Ruscha, James Rosenquist och Richard Hamilton hade ett f\u00f6rflutet som designers innan de blev bildkonstn\u00e4rer. F\u00f6rpackningarna, reklamen och skyltarna s\u00f6gs pl\u00f6tsligt upp av den h\u00f6ga konsten, den som tidigare hade f\u00f6raktat undervegetationen av bilder. Bakgrunden till allt detta var en sorts strid. F\u00f6r att undvika l\u00e5gkonjunktur i relativ fredstid bombarderade USA civilbefolkningen med produkter. I den h\u00e5rda marknadsf\u00f6ringen blev varorna ikoner och symboler. TV, Tupperware, Coca-Cola, och alla, fr\u00e5n den rikaste till den fattigaste anv\u00e4nde sig av samma saker. Pop-konsten \u00e4lskade att hata det kommersiella, den upph\u00f6jde och \u00f6rfilade marknaden i samma gest.<\/p>\n

Tv\u00e5 av dessa produkter, TV:n och bilen, komprimerade och expanderade v\u00e4rlden. De snabba bildsekvenserna man s\u00e5g fr\u00e5n vardagsrumsf\u00e5t\u00f6ljen eller fr\u00e5n f\u00f6rars\u00e4tet p\u00e5verkade konsten och gjorde collagens rytm seriell. Andy Warhols upprepiga tapeter d\u00e4r det som m\u00e5ngfaldigas urlakas p\u00e5 mening eller Ed Ruschas svartvita fotodokumentation av Alla byggnader p\u00e5 Sunset Strip<\/em>. Bilen som fetisch ist\u00e4llet f\u00f6r farkost f\u00e5ngade Judy Chicagos intresse n\u00e4r hon m\u00e5lade abstrakt och dekorativt p\u00e5 en bilhuv. Verket \u00e4r typiskt f\u00f6r pop-konstens sv\u00e4vande mellan m\u00e5lning och skulptur och pendling fr\u00e5n bruksf\u00f6rem\u00e5l till konst. TV:n blev ocks\u00e5 en fetisch, ett altare f\u00f6r k\u00e4ndisar och stereotyper. Jann Haworth \u00e5terskapade dessa klich\u00e9er i sydda skulpturer, en surfare, en cheerleader, eller en cowboy, som h\u00e4r p\u00e5 utst\u00e4llningen. Tillsammans med sin man Peter Blake formgav hon ocks\u00e5 omslaget till Beatles Sergeant Pepper\u2019s Lonely Hearts Club Band<\/em>, ett emblem f\u00f6r den f\u00f6rsta ungdomsgenerationen, f\u00f6r v\u00e5gen av popmusik, mode och droger. Eran skildras med affischer, omslag och urklipp men \u00e4ven med skulpturer av fimpar och piller, av Clas Oldenburg och Studio DA.<\/p>\n

Ett privatliv i konsumtionens och lustens tecken utkristalliserade sig, och kanske \u00e4r det d\u00e4rf\u00f6r det finns s\u00e5 m\u00e5nga sittm\u00f6bler p\u00e5 utst\u00e4llningen. F\u00e5t\u00f6ljer som f\u00f6rh\u00f6jer det avskilda, Eero Aarnios \u00c5skbollen<\/em> och Pastillen<\/em>, eller Allen Jones skandalskapande pinuppa i fiberglas med benen i v\u00e4dret och en sittdyna \u00f6ver rumpan. Men ocks\u00e5 den amerikanska flaggsoffan av Studio 65, en sv\u00e4ngande tingest i snabbslitet material, som provocerade vid tiden f\u00f6r Vietnamkriget. Och till sist, bakom allt detta, m\u00e4nniskan. Individens djup \u00e4r inget stort \u00e4mne i pop-konsten, men i det sista rummet finns det f\u00f6rklarat i form av synen p\u00e5 kvinnan och p\u00e5 kroppen. F\u00e4rggrant mot vitt avtecknar sig de raffinerade fragmenten f\u00f6r \u00e5tr\u00e5 eller ironi. R\u00f6da l\u00e4ppar, gyllene tumme eller bleka kn\u00e4n, av Tom Wesselmann, C\u00e9sar och Oldenburg. Det som leder vidare in i n\u00e4sta epok \u00e4r tendenserna till postmodernism och poesi, Roy Lichtensteins lek med det antika arvet d\u00e4r allt avbildas med m\u00e5lade rasterpunkter och Barbro \u00d6stlihns finst\u00e4mda m\u00e5lningar av ett tornande legoslott eller en barockpark sedd ovanifr\u00e5n.<\/p>\n

Oavsett var pop-konsten brast eller vad den avl\u00f6stes av \u00e4r dess fr\u00e5gor, glorifieringar och lustmord aktuella \u00e4n idag. Vi forts\u00e4tter att drunkna i kommersialism, popul\u00e4rkultur, k\u00e4ndisvurm och identitetskriser. Utst\u00e4llningen Pop Konst Design <\/em>tar v\u00e4l hand om den rika floran av uttryck under ett viktigt skede i det moderna samh\u00e4llets utveckling. Id\u00e9historian blir konkret i uts\u00f6kt vackra och humoristiska sammanst\u00e4llningar av objekt som forts\u00e4tter att g\u00e4cka.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Soffa, Studio 65, Leonardo. Pop Konst Design, Moderna Museet, 29 jun \u2013 22 sept 2013. Publicerad 2013-07-23 i G\u00f6teborgs-Posten. Popular Realism, Vulgarists, Polymaterialism eller New Dreamers. Barnet Pop-konst f\u00f6ddes p\u00e5 60-talet och fick snabbt m\u00e5nga namn. Pop handlar om en … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3033"}],"collection":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3033"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3033\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3040,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3033\/revisions\/3040"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3033"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3033"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3033"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}