{"id":669,"date":"2011-07-22T12:44:29","date_gmt":"2011-07-22T12:44:29","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=669"},"modified":"2011-08-16T15:34:05","modified_gmt":"2011-08-16T15:34:05","slug":"konstnarlig-forskning","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=669","title":{"rendered":"Konstn\u00e4rlig forskning"},"content":{"rendered":"

Rundabordsamtal publicerad i Konstn\u00e4ren<\/em><\/a> nr 1, 2011.
\n\"\"<\/a>Moderator: Magdalena Dziurlikowska. Deltagare: Magnus B\u00e4rt\u00e5s, Nina Bondeson, Tina Carlsson, Mikael Nanfeldt.<\/strong><\/p>\n

MD: Konstn\u00e4rlig forskning har blivit ett begrepp under det senaste decenniet. Alla svenska konsth\u00f6gskolor har forskarplatser och allt fler konstn\u00e4rer doktorerar i konst. Varf\u00f6r beh\u00f6ver konsten den konstn\u00e4rliga forskningen?<\/p>\n

MB: Konstn\u00e4rlig forskning har funnits mycket l\u00e4ngre \u00e4n den formaliserade utbildningen. Historiskt sett finns m\u00e5nga konstn\u00e4rskap som kvalificerar sig som forskning. Inom n\u00e4stan alla kunskapsf\u00e4lt finns en doktorandutbildning, s\u00e5 det \u00e4r rimligt att \u00e4ven konstn\u00e4rer ska kunna forska. En konstn\u00e4r kan exempelvis vilja komma \u00e5t arkiv som bara \u00e4r tillg\u00e4ngliga f\u00f6r forskare, s\u00e5 var det i mitt fall. Det nya med konstn\u00e4rlig forskning \u00e4r att konstn\u00e4rer talar om sin praktik p\u00e5 ett mer metodiskt s\u00e4tt. Tidigare har konsten mest beskrivits utifr\u00e5n, av humanvetenskapen, av de som inte befinner sig i praktiken. Nu talar vi konstn\u00e4rer om v\u00e5ra processer och stiger in i gr\u00e4nspraktiker. Det \u00e4r det som motiverar mig.<\/p>\n

NB: Att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5 vad man g\u00f6r n\u00e4r man g\u00f6r konst \u00e4r onekligen intressant. Universitet har ocks\u00e5 en bra m\u00f6jlighet att beforska konstens kunskapsbildningsv\u00e4gar. Samtidigt m\u00e5ste man inse att konsten inte beh\u00f6ver den konstn\u00e4rliga forskningen. Men som det ser ut i samh\u00e4llet idag beh\u00f6ver den konstn\u00e4rliga erfarenheten artikuleras f\u00f6r att s\u00e4kra ett handlingsutrymme. D\u00e4r kan forskningen vara ett st\u00f6d.<\/p>\n

TC: Ja, det finns en politisk gest i att h\u00e4vda konstens r\u00e4tt som kunskapsb\u00e4rare. Konsten kommer in p\u00e5 en forskararena och f\u00e5r en st\u00f6rre legitimitet. Det blir sv\u00e5rare att avf\u00e4rda den som underh\u00e5llning eller event. Men konstn\u00e4rlig forskning \u00e4r ocks\u00e5 en bastard i universitetsv\u00e4rlden. Min f\u00f6rhoppning \u00e4r att detta ska s\u00e4tta ig\u00e5ng en diskussion om vetenskaps- och kunskapsbegreppet.<\/p>\n

MN: Detta g\u00e5r i linje med det pluralistiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till kunskapsproduktion vi har i v\u00e5r civilisation, och d\u00e4r spelar konstens perspektiv en viktig roll. Att \u00e4ven konstn\u00e4rlig forskning finns inom utbildningssystemet \u00e4r en demokratifr\u00e5ga.<\/p>\n

MD: Blir konsten b\u00e4ttre av konstn\u00e4rlig forskning?<\/p>\n

TC: Som forskare har jag tvingats att dr\u00f6ja kvar vid ett projekt i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 ett f\u00f6r mig ovant s\u00e4tt. Att skriva har ocks\u00e5 varit nytt och givande f\u00f6r mig.<\/p>\n

NB: Jag har inte blivit en b\u00e4ttre konstn\u00e4r av att teoribilda mig, men jag f\u00f6rst\u00e5r min position i konstv\u00e4rlden b\u00e4ttre. Jag kan f\u00f6rsvara mig i diskussioner om konst och jag har blivit en b\u00e4ttre l\u00e4rare.<\/p>\n

MB: Just samtal om konst kan bli b\u00e4ttre av konstn\u00e4rlig forskning. Konstn\u00e4rliga metoder och processer tydligg\u00f6rs och det bidrar till kunskap inom omr\u00e5det.<\/p>\n

MN: Ja, kunskapsbildningen spelar en avg\u00f6rande roll h\u00e4r. Som betraktare kan jag st\u00e4lla krav p\u00e5 transparens p\u00e5 ett annat s\u00e4tt p\u00e5 konstprojekt som springer ur konstn\u00e4rlig forskning, men om konsten blir b\u00e4ttre t\u00f6rs jag inte svara p\u00e5.<\/p>\n

MD: Magnus, du disputerade f\u00f6rra \u00e5ret p\u00e5 Valands Konsth\u00f6gskola med avhandlingen \u201dYou Told Me \u2013 verkber\u00e4ttelser och videoess\u00e4er\u201d. Du gjorde ocks\u00e5 videoverk inom ramen f\u00f6r projektet. Vad var din fr\u00e5gest\u00e4llning och hur har du besvarat den?<\/p>\n

MB: Min avhandling tar fasta p\u00e5 muntlig ber\u00e4ttartradition och olika former f\u00f6r biografier och ber\u00e4ttande inom konsten. Jag utf\u00f6r praktiska och teoretiska experiment med de olika instanserna inom videoess\u00e4n, med texten, r\u00f6sten, ber\u00e4ttaren, f\u00f6rfattaren och subjektet. Svaret p\u00e5 mina fr\u00e5gor ges i mina verk och ess\u00e4er.<\/p>\n

MD: Tina, du \u00e4r just nu forskarstudent p\u00e5 Valand med projektet \u201dThe sky is blue\u201d. Det handlar om ambivalensen mellan att ha alla m\u00f6jligheter \u00f6ppna i en st\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld och samtidigt en l\u00e4ngtan efter n\u00e5got best\u00e4ndigt och universellt. Hur har du valt att unders\u00f6ka temat?<\/p>\n

TC: En metod jag anv\u00e4nder \u00e4r att konfrontera det subjektiva med det objektiva. Det finns ett verk i avhandlingen d\u00e4r jag tagit kontakt med ungdomar i ryska f\u00e4ngelser och fr\u00e5gat dem om den bl\u00e5 himlen. Men jag har ocks\u00e5 fr\u00e5gat fysiker om himlen och det resulterar f\u00f6rst\u00e5s i andra ber\u00e4ttelser. Det finns ingen linj\u00e4r struktur med fr\u00e5gest\u00e4llning, argument och slutledning i min avhandling.<\/p>\n

MD: Kan man se tendenser i vilka typer av fr\u00e5gest\u00e4llningar eller \u00e4mnesval som dominerar den konstn\u00e4rliga forskningen?<\/p>\n

MB: Internationellt sett finns det ett enormt spektrum av praktiker och id\u00e9er. Jag var nyligen p\u00e5 en konferens om konstn\u00e4rlig forskning i Spanien med mina studenter fr\u00e5n Konstfack och det snurrade ordentligt i huvudet p\u00e5 oss.<\/p>\n

MD: Min upplevelse \u00e4r att konstn\u00e4rlig forskning \u00e4r teorityngd. Handens kunskap eller den intuitiva, ordl\u00f6sa kunskapen f\u00e5r inte plats.<\/p>\n

TC: Men \u00e4r det s\u00e5 stor skillnad mellan det s\u00e5 kallade intuitiva och det akademiska? Intuitionen \u00e4r inte medf\u00f6dd, den \u00e4r fylld av erfarenheter. Det \u00e4r ett misstag att tro att vi konstn\u00e4rer har ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla oss till v\u00e5r praktik. Tyst kunskap \u00e4r tyst s\u00e5 l\u00e4nge vi inte formulerar n\u00e5got om den. Handens kunskap baserar sig p\u00e5 ett resonerande.<\/p>\n

NB: Jag h\u00e5ller inte med om att man hela tiden t\u00e4nker strukturerat n\u00e4r man g\u00f6r konst. Skapandeprocesser handlar b\u00e5de om att vara analytisk och om intuitionens vilda, snabba logik. Jag st\u00f6ter hela tiden p\u00e5 motst\u00e5nd n\u00e4r jag f\u00f6rs\u00f6ker uppm\u00e4rksamma skillnaden mellan olika sorters kunskap. Textm\u00e4ssiga och ordl\u00f6sa kunskapsbildningsv\u00e4gar hanteras mycket oj\u00e4mnlikt fr\u00e5n det att vi \u00e4r sm\u00e5. Vi lever i en visuell kultur utan att n\u00e5gon bryr sig om det. H\u00e4r riskerar vi att skapa ett demokratiskt underskott och permanenta det. Konstteoretikern Mika Hannula pratar om erfarenheternas demokrati, och det tycker jag \u00e4r bra.<\/p>\n

TC: Ja, erfarenheternas demokrati, det kanske \u00e4r det jag menar. Jag skiljer inte p\u00e5 om jag l\u00e4ste en filosofisk bok eller cyklade p\u00e5 en r\u00e4v, det mixas i huvudet. M\u00e4nniskan \u00e4r komplex.<\/p>\n

NB: N\u00e4r forskningen skulle etableras inom konsthantverk p\u00e5 HDK fick Marie Holmgren och jag medel f\u00f6r en ett\u00e5rig studie: \u201dTiden som \u00e4r f\u00f6r handen \u2013 om praktisk konsttillverkning\u201d. Vi fick ta h\u00e5rd strid mot det textm\u00e4ssiga f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt som dominerar konstn\u00e4rlig forskning. V\u00e5rt slutseminarium blev r\u00e4tt tumultartat. En tid senare, efter det att n\u00e5gra av v\u00e5ra chefer varit p\u00e5 konsth\u00f6gskolekonferens i Hong Kong bem\u00f6ttes vi pl\u00f6tsligt med mer respekt. Vad h\u00e4nde i Hong Kong? Hade n\u00e5gon viktig person d\u00e4r ventilerat liknande fr\u00e5gor som Marie och jag hade st\u00e4llt?<\/p>\n

MD: Nina, i ditt konstn\u00e4rskap ing\u00e5r bilder och ord i f\u00f6rening och du teoretiserar kring din praktik. Du har skrivit att du har fyra k\u00e4nslom\u00e4ssiga grund\u00e4mnen: livet, d\u00f6den, sexualiteten och den sammantagna oron f\u00f6r dessa tre. I och med detta s\u00e4ger du dig vara samtida med konstn\u00e4rer fr\u00e5n alla tider. \u00c4r du ocks\u00e5 en forskare?<\/p>\n

NB: Nej. Jag \u00e4r upptagen av sj\u00e4lva levandet och blir upphetsad n\u00e4r jag hittar sammanhang. Det kanske \u00e4r ett tecken p\u00e5 att jag \u00e4r forskare utan att veta om det? \u00c4h, vi \u00e4r alla filosofiska varelser som b\u00f6rjar fundera p\u00e5 livet och d\u00f6den vid fyra \u00e5rs \u00e5lder, och s\u00e5 h\u00e5ller det p\u00e5. D\u00e4r erbjuder konsten en m\u00f6jlighet att st\u00e4lla de obesvarbara fr\u00e5gorna, s\u00e5 jag har inte beh\u00f6vt den konstn\u00e4rliga forskningen. Jag \u00e4r intresserad av teorier. Begreppsbildning \u00e4r en underbar sak, men inte \u00f6verallt.<\/p>\n

MD: Skulle du vilja ha en forskarplats p\u00e5 en konsth\u00f6gskola?<\/p>\n

NB: Nej, jag m\u00e5ste best\u00e4mma sj\u00e4lv n\u00e4r jag g\u00e5r in och ut ur det analytiska. Jag skulle inte kunna ta in mitt konstn\u00e4rliga arbete i konsth\u00f6gskolornas forskarprogram. D\u00e4r skiljer jag mig fr\u00e5n Tina och Magnus.<\/p>\n

MD: Mikael, som chef f\u00f6r G\u00f6teborgs Konsthall ser du m\u00e5nga konstn\u00e4rliga projekt ta gestalt i olika utst\u00e4llningsrum. P\u00e5 Modernautst\u00e4llningen 2010 visades konstn\u00e4rlig forskning. \u00c4r en bok i en monter det sista skriket, och vad inneb\u00e4r det att akademiska projekt blivit accepterade som konstverk?<\/p>\n

MN: Problemet \u00e4r att vi ofta st\u00e4ller ut som vi alltid har gjort, \u00e4ven om projekten blivit helt andra. Vi m\u00e5ste utforska visningsformen \u00f6verhuvudtaget och i dialog med konstn\u00e4ren s\u00f6ka nya former. Magnus, jag l\u00e4ste i din avhandling att videoess\u00e4n har sv\u00e5rt att finna sin form i en utst\u00e4llning.<\/p>\n

MB: Det \u00e4r en stor utmaning att hitta ett annat s\u00e4tt att f\u00f6rh\u00e5lla sig i utst\u00e4llningsrummet. Forskarsalen p\u00e5 Modernautst\u00e4llningen var parodiskt torr, men den aktiveras n\u00e4r vi hade debatter och performance d\u00e4r. Jag kan t\u00e4nka mig m\u00e5nga alternativ. Man skulle exempelvis kunna jobba med museipersonalen p\u00e5 ett annat s\u00e4tt. Sedan \u00e4r det ocks\u00e5 en ny utmaning f\u00f6r konstkritikerna, som inte bara m\u00e5ste se konsten utan ocks\u00e5 till\u00e4gna sig en avhandling.<\/p>\n

MD: Ja, konsten har under de senaste decennierna blivit textbem\u00e4ngd. Finns det exempel p\u00e5 konstn\u00e4rliga forskningsprojekt d\u00e4r texten varit en underordnad del av arbetet? Och vilken roll har konsten i konstn\u00e4rlig forskning?<\/p>\n

MB: Den f\u00f6rsta svenska avhandlingen i konst presenterades av Matts Leiderstam. Han \u00e4r dyslektiker, texten finns bara tillg\u00e4nglig p\u00e5 n\u00e4tet och hans utst\u00e4llningar spelade huvudrollen i forskningsarbetet. Inom den h\u00e4r disciplinen forskar man inte om<\/em> konst. Man forskar med<\/em> konst. Konstn\u00e4ren g\u00f6r experiment, f\u00f6rs\u00f6ker delge processen och kontextualisera sitt arbete. Historiskt finns det ingen konst som inte omges av text. Men nu \u00e4r arbetsf\u00f6rdelningen en annan. Att konstn\u00e4ren g\u00f6r och konstvetaren talar g\u00e4ller inte l\u00e4ngre.<\/p>\n

MD: Onekligen \u00e4r det attraktivt att formulera sig om sitt konstn\u00e4rskap. Jag l\u00e4mnade in en forskarans\u00f6kan f\u00f6rra \u00e5ret. Valand hade d\u00e5 tv\u00e5 forskartj\u00e4nster i konst och hundra s\u00f6kande per plats. \u00c4r forskarbanan en l\u00f6sning f\u00f6r konstn\u00e4rer som inte vill sl\u00e5 sig fram som entrepren\u00f6rer?<\/p>\n

TC: Forskarstudierna \u00e4r en fantastisk m\u00f6jlighet f\u00f6r ett konstn\u00e4rskap, men tyv\u00e4rr finns det ett trubbigt nyttot\u00e4nkande \u00e4ven inom grundforskningen. \u201dNyttan\u201d ligger som en sm\u00f6rja \u00f6ver allting man g\u00f6r nuf\u00f6rtiden och jag \u00e4r s\u00e5 tr\u00f6tt p\u00e5 det. Min avhandling \u00e4r oanv\u00e4ndbar inom den diskursen, den kastar grus i maskineriet och jag har f\u00e5tt mycket positiv respons p\u00e5 den. Talet om entrepren\u00f6rsskap fr\u00e5n politikerh\u00e5ll \u00e4r ingen ofarlig retorik. Kanske har konstn\u00e4rlig forskning n\u00e5got att s\u00e4tta emot d\u00e4r?<\/p>\n

NB: Ja, absolut. Om konstn\u00e4rlig forskning inte har n\u00e5gonting att komma med d\u00e4r s\u00e5 m\u00e5tte den brinna. Hugo Lagercrantz sa p\u00e5 radion i morse att s\u00f6kandet efter sanning har bytts ut mot s\u00f6kandet efter anslag.<\/p>\n

MB: Ett sk\u00e4l till forskarutbildningens popularitet \u00e4r att konstn\u00e4rskapet \u00e4r ett solit\u00e4rt yrke. Efter konsth\u00f6gskolan kommer man l\u00e4tt in i en ensamhet d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta ett samtal om sin praktik. Visst, man f\u00e5r betalt p\u00e5 forskarutbildningen, och det \u00e4r n\u00e5got oerh\u00f6rt f\u00f6r en konstn\u00e4r. En m\u00e5nadsl\u00f6n f\u00f6r ett heltidsarbete. Men n\u00e4r den f\u00f6rsta f\u00f6rtjusningen lagt sig inser man att det inte finns en budget f\u00f6r sj\u00e4lva konstprojekten. Man skulle inte ge en kemist ett forskningsprojekt utan att bekosta ett laboratorium.<\/p>\n

NB: Tina och Magnus, jag funderar p\u00e5 hur konsth\u00f6gskoleutbildningarna kommer att se ut fram\u00f6ver. Vilka kommer att f\u00e5 l\u00e4rarjobben? I framtiden kommer det v\u00e4l sm\u00e4lla h\u00f6gre om man doktorerat \u00e4n om man kommer med konstn\u00e4rligt skapande p\u00e5 andra villkor?<\/p>\n

TC: Det borde inte alls vara sj\u00e4lvklart. De meriter man har g\u00e5tt efter tidigare \u00e4r inte borttagna.<\/p>\n

MD: Jag m\u00e5ste inflika n\u00e5got h\u00e4r. Konstdoktoranden Andreas Gedin skriver i ett tidigare nummer av Paletten att konstn\u00e4rer redan \u00e4r underordnade olika maktinstanser som dagskritiker, konstmarknad, curatorer, stipendien\u00e4mnder, konstvetare och gallerister. De som \u00e4r konsth\u00f6gskoleprofessorer just nu \u00e4r valda utifr\u00e5n s\u00e5dana maktstrukturer.<\/p>\n

NB: Bara f\u00f6r att konsten aldrig varit fri finns det ingen anledning att inte prata om fri konst. En diskussion om den fria konsten har en tydlig koppling till demokrati.<\/p>\n

MB: Andreas har en bra po\u00e4ng, men Ninas fr\u00e5ga om professorstills\u00e4ttningar \u00e4r ocks\u00e5 relevant. Det vore synd om doktorstiteln s\u00e5gs som en garantist\u00e4mpel f\u00f6r att f\u00e5 undervisa. Jag \u00e4r till stora delar autodidakt men kunde \u00e4nda bli doktorand f\u00f6r att man som s\u00f6kande kunde ha \u201dmasterutbildning eller motsvarande<\/em>\u201d. Detta mjuka, \u00f6ppna \u00e4r en b\u00e4rande id\u00e9 inom konstutbildningen och det \u00e4r viktigt att f\u00f6rsvara det. Man ska kunna konstruera sin egen bildningsv\u00e4g.<\/p>\n

MN: Inte heller inom andra fakulteter beh\u00f6ver disputationen vara ett krav f\u00f6r professorstills\u00e4ttning.<\/p>\n

MD: Det sker ofta j\u00e4mf\u00f6relser inom universitetsv\u00e4rlden. Humanioras utveckling som akademisk disciplin har g\u00e5tt genom st\u00e4ndiga j\u00e4mf\u00f6relser med naturvetenskapen och dess metoder. Befinner sig den konstn\u00e4rliga forskningen i en \u00e4ngsligt sneglande fas eller kan konstn\u00e4rer forska p\u00e5 sina egna villkor?<\/p>\n

TC: Ibland har det varit sv\u00e5rt i m\u00f6tet med handledare fr\u00e5n andra humanistiska f\u00e4lt eftersom det jag g\u00f6r inte \u00e4r igenk\u00e4nnbart f\u00f6r dem. Samtidigt sneglas det nog \u00e5t b\u00e5da h\u00e5llen. M\u00e5nga \u00e4r intresserade av att kolonisera detta nya forskningsomr\u00e5de som sitt karri\u00e4rf\u00e4lt.<\/p>\n

MB: Det vore olyckligt om konstn\u00e4rlig forskning hamnade i kn\u00e4t p\u00e5 exempelvis Cultural studies. Humaniora drogs l\u00e4nge med ett minderv\u00e4rdeskomplex och det var f\u00f6rst n\u00e4r man klippte kraven p\u00e5 vetenskaplighet som disciplinen b\u00f6rjade blomma. Konstn\u00e4rlig forskning har hittills till\u00e5tits verka p\u00e5 egna villkor, men det \u00e4r inte alls s\u00e4kert att det kommer vara s\u00e5 i framtiden. N\u00e4r min \u00e5rskull kom in p\u00e5 utbildningen fr\u00e5gade de oss vad konstn\u00e4rlig forskning kunde vara. D\u00e5 tyckte jag att universitetet borde haft ett tydligare f\u00f6rslag, men det gav oss en stor frihet.<\/p>\n

MD: Men har inte konstn\u00e4ren \u00e4nd\u00e5 sett sig tvungen att bli teoretisk filosof? Kan man forska i konst utan att h\u00e4nga upp sina penseldrag p\u00e5 Deleuze?<\/p>\n

MB: Vissa filosofer f\u00e5r en magisk st\u00e4llning inom konsten. Det finns ett element av \u00e5kallan inom konstv\u00e4rlden. Auran hos namn och signaturer \u00e4r viktig. Det \u00e4r inte alltid relevant att ta in en referens, men s\u00e5nt sker \u00e4ven inom annan forskning. Den akademiska v\u00e4rldens mest citerade filosof \u00e4r Foucault, enligt bibliometriska unders\u00f6kningar. D\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gar sig \u00e4ven konstn\u00e4rer vad man kan g\u00f6ra med Foucault.<\/p>\n

MN: Det \u00e4r v\u00e4l sj\u00e4lvklart att konstn\u00e4rer t\u00e4nker s\u00e5. Konsten \u00e4r ingen autonom \u00f6 op\u00e5verkad av tidens str\u00f6mningar.<\/p>\n

NB: Vi lever i en tid som har en vidskeplig \u00f6vertro p\u00e5 teoretisk analys. N\u00e4r jag ville f\u00f6rst\u00e5 min praktik hittade jag hittade s\u00e4llan intressanta ing\u00e5ngar i de b\u00f6cker man grejade med p\u00e5 Valand. F\u00f6r mig har konsten delat sig i tv\u00e5 huvudsp\u00e5r. Dels den konstn\u00e4rliga tradition som jag tillh\u00f6r, med r\u00f6tter i grottm\u00e5lningarna. Dels en konst d\u00e4r verbalspr\u00e5ket \u00e4r det meningsskapande materialet. \u201dConceptual art is an art of which the material is language\u201d, Henry Flynt, 1963. Det finns ingen inomkonstn\u00e4rlig konflikt mellan dessa tv\u00e5 riktningar. Konflikterna \u00e4r alltid positionella.<\/p>\n

MD: Ja, hur har det g\u00e5tt med positioneringen? Vilken status har den konstn\u00e4rliga forskningen?<\/p>\n

TC: Jag har k\u00e4nt av en stor skepsis men ocks\u00e5 ett stort intresse.<\/p>\n

MN: M\u00e5nga \u00e4r positiva till konstn\u00e4rlig forskning men jag m\u00f6ter ocks\u00e5 of\u00f6rst\u00e5else bland mina kollegor, jag tror att det bottnar i en romantiserande syn p\u00e5 skapande.<\/p>\n

MD: Hur har den konstn\u00e4rliga forskningen utvecklats och vilka f\u00f6r\u00e4ndringar skulle ni vilja se?<\/p>\n

MN: Den konstn\u00e4rliga forskningen \u00e4r fortfarande v\u00e4ldigt ung, men jag tror att den blir allt s\u00e4krare och v\u00e5gar anamma olika metoder f\u00f6r olika projekt. Fr\u00e5gan \u00e4r hur man g\u00f6r detta relevant f\u00f6r m\u00e4nniskor utanf\u00f6r det vetenskapliga f\u00e4ltet. Jag ser det som en utmaning f\u00f6r mig i mitt arbete.<\/p>\n

NB: Precis, konsten \u00e4r inte bara en inomakademisk angel\u00e4genhet. Vi m\u00e5ste f\u00f6rsvara konsten som spr\u00e5k. Olika konstformer kan ge oss m\u00f6jlighet att uttrycka ordl\u00f6sa erfarenheter. Att f\u00e5 utveckla en s\u00e5dan spr\u00e5klighet \u00e4r att bli \u201dskriv- och l\u00e4skunnig\u201d i konsten. Det borde vara sj\u00e4lvklart.<\/p>\n

MB: Konstn\u00e4rlig forskning borde v\u00e4rna r\u00e4tten om en konstn\u00e4rlig praktik utanf\u00f6r de utilitaristiska systemen. Konsten som en plats f\u00f6r kritiskt t\u00e4nkande. Samh\u00e4llet beh\u00f6ver den typen av reflektioner kring sin sj\u00e4lvbild. Jag hoppas konstn\u00e4rlig forskning kan verka f\u00f6r en, i n\u00e5gon mening, fri konst.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Rundabordsamtal publicerad i Konstn\u00e4ren nr 1, 2011. Moderator: Magdalena Dziurlikowska. Deltagare: Magnus B\u00e4rt\u00e5s, Nina Bondeson, Tina Carlsson, Mikael Nanfeldt. MD: Konstn\u00e4rlig forskning har blivit ett begrepp under det senaste decenniet. Alla svenska konsth\u00f6gskolor har forskarplatser och allt fler konstn\u00e4rer doktorerar … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[17,11,18,19],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/669"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=669"}],"version-history":[{"count":11,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/669\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2045,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/669\/revisions\/2045"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=669"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=669"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=669"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}