{"id":649,"date":"2011-07-20T15:28:58","date_gmt":"2011-07-20T15:28:58","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=649"},"modified":"2011-08-16T15:52:46","modified_gmt":"2011-08-16T15:52:46","slug":"konstutstallare","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=649","title":{"rendered":"Var \u00e4r st\u00e5larna?"},"content":{"rendered":"

Publicerad i Konstn\u00e4ren<\/em><\/a> nr 3, 2010.
\n\"\"<\/a>
\nDebattartikel med avstamp i Kulturr\u00e5dets rapport om utst\u00e4llningsomr\u00e5det<\/em><\/strong><\/p>\n

Vad har Galleri Syster i Lule\u00e5, Stiftelsen Wan\u00e5s Utst\u00e4llningar och Konsthantverkarna i Karlstad gemensamt? Eller r\u00e4ttare sagt, hur skiljer de sig \u00e5t? Kulturr\u00e5det har s\u00f6kt upp 176 utst\u00e4llningsarrang\u00f6rer i Sverige och st\u00e4llt en m\u00e4ngd fr\u00e5gor. Kriterierna f\u00f6r att platsa i unders\u00f6kningen var att utst\u00e4llarna skulle visa professionell samtida konst, bedriva huvudsakligen icke-vinstdrivande verksamhet, operera med fysiska och publika utst\u00e4llningslokaler, ha verksamhet \u00e5ret om och sakna samlingar. Svaren fr\u00e5n alla dessa gallerier och konsthallar har sedan j\u00e4mf\u00f6rts efter olika geografiska och ekonomiska kriterier.<\/p>\n

Ett frapperande faktum som Kulturr\u00e5dets unders\u00f6kning belyser \u00e4r den stora skillnaden mellan utst\u00e4llningsarrang\u00f6rer som har en myndighet eller kommun som huvudman, som exempelvis Uppsala konsthall, och de fria arrang\u00f6rerna, som Signal i Malm\u00f6. De fria arrang\u00f6rerna uppg\u00e5r till tv\u00e5 tredjedelar av utst\u00e4llarna, de producerar \u00e5tta av tio utst\u00e4llningar sj\u00e4lva (j\u00e4mf\u00f6rt med de offentliga arrang\u00f6rerna d\u00e4r sex av tio utst\u00e4llningar \u00e4r egenproducerade) och sex av tio konstn\u00e4rer som st\u00e4lls ut visas hos de fria arrang\u00f6rerna. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det dessa fria arrang\u00f6rer som lever med kniven p\u00e5 strupen och det oavl\u00f6nade arbetet inom sektorn utf\u00f6rs n\u00e4stan uteslutande av dem. Bland utst\u00e4llare med offentlig f\u00f6rvaltning som organisationsform uppg\u00e5r det oavl\u00f6nade arbetet till 6%. Bland de fria arrang\u00f6rerna \u00e4r motsvarande siffra 58%. Mer \u00e4n h\u00e4lften av de som arbetar ideellt har relevant h\u00f6gskoleutbildning och det som visas i deras lokaler \u00e4r, enligt Kulturr\u00e5det, professionell samtidskonst. De fria arrang\u00f6rernas verksamhet \u00e4r likv\u00e4l marginaliserad.<\/p>\n

En kommunal konsthall uppst\u00e5r p\u00e5 politiskt initiativ och d\u00e5 \u00e4r det sj\u00e4lvklart att de som arbetar d\u00e4r f\u00e5r l\u00f6n. Det \u00e4r naturligtvis inte lika l\u00e4tt f\u00f6r politikerna att utf\u00e4rda l\u00f6ner till ett nybakat konstfacksg\u00e4ng som g\u00f6r utst\u00e4llningar i sin k\u00e4llare, men n\u00e4r s\u00e5dana verksamheter \u00e5r efter \u00e5r levererar h\u00f6g kvalitet borde detta premieras i h\u00f6gre grad. Bland de fria arrang\u00f6rerna finns oerh\u00f6rt slimmade organisationer som producerar h\u00f6gkvalitativa utst\u00e4llningar med ytterst knappa medel. Att h\u00f6ja st\u00f6den till alla fria utst\u00e4llningsarrang\u00f6rer i Sverige med exempelvis futtiga tio miljoner skulle vara helt avg\u00f6rande f\u00f6r m\u00e5ngas verksamhet. Det skulle ocks\u00e5 ge en markant kvalitetsh\u00f6jning, eftersom m\u00e5nga professionella akt\u00f6rer l\u00e4ttare skulle kunna f\u00f6rs\u00f6rja sig p\u00e5 sitt arbete, ist\u00e4llet f\u00f6r att br\u00f6djobba utanf\u00f6r sitt specialomr\u00e5de.<\/p>\n

B\u00e5de de fria utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna och de som har en myndighet eller kommun som huvudman har tv\u00e5 huvudsakliga kostnader i sin budget, personalkostnader p\u00e5 43% och produktionskostnader p\u00e5 22%. Den f\u00f6rh\u00e5llandevis lilla produktionsbudgeten g\u00f6r att en majoritet av utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna betalar 3 000\u20135 000 kr till en konstn\u00e4r f\u00f6r en utst\u00e4llning. I m\u00e5nga fall anser de sig inte ha r\u00e5d med ust\u00e4llningsers\u00e4ttningar \u00f6ver huvudtaget. H\u00e4r uppst\u00e5r ett k\u00e4nsligt problem. Utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna vill konstn\u00e4rerna v\u00e4l, de vill g\u00e5 det nya MU-avtalet till m\u00f6tes, men har inte ekonomiska m\u00f6jligheter att g\u00f6ra det. Bland de fria utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna \u00e4r situationen \u00e4nnu mer absurd. De \u00e4r ofta konstn\u00e4rer sj\u00e4lva och vill f\u00f6rst\u00e5s att konstn\u00e4rer de st\u00e4ller ut ska f\u00e5 betalt, men de har inte pengar till detta och f\u00e5r d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5 emot fr\u00e5gor de sj\u00e4lva driver.<\/em><\/p>\n

Det m\u00e4rkligaste \u00e4r dock kontrasten mellan den dystra ekonomin och siffrorna som vittnar om konstens popularitet. \u00c5r 2009 visades 6 000 konstn\u00e4rer p\u00e5 totalt 1300 utst\u00e4llningar som s\u00e5gs av tre miljoner bes\u00f6kare. Tre miljoner bes\u00f6kare? Och d\u00e5 har vi inte r\u00e4knat de stora konstmuseerna med de permanenta samlingarna, vi har inte r\u00e4knat de kommersiella samtidskonstgallerierna eller de utst\u00e4llare som inte visar samtidskonst. Den h\u00e4r unders\u00f6kningen g\u00e4ller bara utst\u00e4llare som visar icke-vinstdrivande samtidskonst. Smal konst. Inte Fotbollsallsvenskan. Men \u00e4nd\u00e5, tre miljoner bes\u00f6kare. Hur kommer det sig d\u00e5 att konstn\u00e4rer inte f\u00e5r betalt, att utst\u00e4llningsarrang\u00f6rer inte kan ta ut l\u00f6n, och att det br\u00e5kas om offentligt st\u00f6d till konst? I snitt hade utst\u00e4llningsarrang\u00f6rerna 100 bes\u00f6kare per \u00f6ppetdag, men de flesta arrang\u00f6rerna tog inte ut entr\u00e9avgifter. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir konsten tillg\u00e4nglig, p\u00e5 ett liknande s\u00e4tt som bibliotek, skola och v\u00e5rd \u00e4r tillg\u00e4ngliga. Samtidskonsten \u00e4r inte en lyx f\u00f6r de f\u00e5 invigda, det \u00e4r en viktigt del av ett utvecklat samh\u00e4lle och den efterfr\u00e5gas av miljontals m\u00e4nniskor. N\u00e4r ska vi inse att konsten \u00e4r tillr\u00e4ckligt v\u00e4rdefull f\u00f6r att f\u00e5 kosta? Och d\u00e5 inte fr\u00e4mst via entr\u00e9avgifter eller kommersiell f\u00f6rs\u00e4ljning av verk.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publicerad i Konstn\u00e4ren nr 3, 2010. Debattartikel med avstamp i Kulturr\u00e5dets rapport om utst\u00e4llningsomr\u00e5det Vad har Galleri Syster i Lule\u00e5, Stiftelsen Wan\u00e5s Utst\u00e4llningar och Konsthantverkarna i Karlstad gemensamt? Eller r\u00e4ttare sagt, hur skiljer de sig \u00e5t? Kulturr\u00e5det har s\u00f6kt upp … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[11],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/649"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=649"}],"version-history":[{"count":16,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/649\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2054,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/649\/revisions\/2054"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=649"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=649"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=649"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}