{"id":633,"date":"2011-07-20T15:19:38","date_gmt":"2011-07-20T15:19:38","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=633"},"modified":"2011-08-16T14:43:32","modified_gmt":"2011-08-16T14:43:32","slug":"inge-schioler","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=633","title":{"rendered":"Inge Schi\u00f6ler"},"content":{"rendered":"

Katalogtext om Inge Schi\u00f6ler f\u00f6r \u00c5mells konsthandel<\/a>, 2010.
\n\"\"<\/a>
\nInge Schi\u00f6lers m\u00e5lningar sjunger och vr\u00e5lar. De \u00e4r omtumlande starka, i f\u00e4rgen, i kompositionens dj\u00e4rvhet och i de tjocka penseldragen. Med hj\u00e4rtat fyllt av V\u00e4stkusten och Koster\u00f6arna m\u00e5lade han naturens skimrande leende. Havets svidande bl\u00e5 tunga mot sk\u00e4ra klippor och de doftvarma \u00e4ngarna. Blommor, kronbladens dansande mosaik, och det sk\u00e4lvande ljuset som aldrig tog slut. Endast sommartid ville han m\u00e5la, och f\u00f6r att m\u00e5la fram naturens gl\u00e4djerus beh\u00f6vde han ingen atelj\u00e9. Han tog med sig dukarna ut och letade motiv med motorb\u00e5t. Staffli tyckte han var omst\u00e4ndligt, det fanns alltid en sten eller n\u00e5gon ilandfluten l\u00e5da att luta duken mot. En g\u00e5ng slickade en ko av all f\u00e4rg p\u00e5 en m\u00e5lning som han l\u00e5tit st\u00e5 p\u00e5 marken. En annan g\u00e5ng h\u00e4ngde han duken p\u00e5 tork i ett tr\u00e4d och gl\u00f6mde den d\u00e4r. Schi\u00f6ler arbetade explosivt, flera m\u00e5lningar per dag var inte ovanligt. Han pl\u00f6jde med penseln i den glansfulla oljef\u00e4rgen och matade in nya klanger i den pastosa massan. Sj\u00e4lv sa han att han \u201dt\u00e4ljde med f\u00e4rgen\u201d. Annars var han f\u00e5ordig om sitt arbete. Han kunde komma tillbaka med sex m\u00e5lningar och bara s\u00e4ga \u201dJag stod p\u00e5 samma st\u00e4lle och v\u00e4nde mig \u00e5t olika h\u00e5ll.\u201d F\u00f6rsjunken i den livsbejakande v\u00e4rld han avbildade var han lycklig. Hans egen livstr\u00e5d l\u00f6pte dock ofta genom en mer sv\u00e5rframkomlig terr\u00e4ng.<\/p>\n

Ett kulturorienterat f\u00f6r\u00e4ldrahem i Str\u00f6mstad och n\u00e4rheten till naturen utgjorde fonden f\u00f6r Inge Schi\u00f6lers uppv\u00e4xt, som startade 1908. Skuggor kastades av f\u00f6r\u00e4ldrarnas f\u00f6rsakade dr\u00f6mmar om mer konstn\u00e4rligt kreativa yrken och deras anstr\u00e4ngda ekonomin. Vid valet av livsbana satsade den unge Schi\u00f6ler mer p\u00e5 utkomst \u00e4n p\u00e5 intuition. Men den enda best\u00e5ende l\u00e4rdomen fr\u00e5n en sejour som sj\u00f6man var k\u00e4rleken f\u00f6r den skarpt bl\u00e5 f\u00e4rg han sett vid Lofoten. I slutet av 20-talet f\u00f6ljde studier p\u00e5 Valand d\u00e4r han beskrevs som \u201dbesynnerlig rakt igenom p\u00e5 grund av sin skygghet\u201d, och sj\u00e4lv gav han inte heller kamraterna on\u00f6digt smicker. \u201dDet \u00e4r en massa folk p\u00e5 skolan nu. V\u00e4l en 20 st. men bara tre som kan m\u00e5la lite grann.\u201d I ett brev skriver han att \u201d9 av 10 inte har en aning om vad det vill s\u00e4ga att ta sitt m\u00e5leri p\u00e5 allvar.\u201d Svenska f\u00f6rebilder f\u00f6r den konstn\u00e4rsgeneration Inge Schi\u00f6ler tillh\u00f6rde var Carl Kylberg och Karl Isakson. Men Schi\u00f6ler m\u00e4tte sig ocks\u00e5 frustrerat med den internationella modernismens storheter. \u201dJag ska sl\u00e5 Matisse\u201d eller \u201dJag kan inte m\u00e5la som C\u00e9zanne\u201d \u00e4r utrop fr\u00e5n den tiden. N\u00e4r en v\u00e4n visade honom en blomstertr\u00e4dg\u00e5rd som ett l\u00e4mpligt motiv l\u00f6d svaret \u201dDet \u00e4r f\u00f6r Bonnard.\u201d<\/p>\n

Efter studierna f\u00f6ljde en tid av resor i Europa och en l\u00e4ngre period i Stockholm d\u00e4r han hade ett mycket enkelt hush\u00e5ll. Sven X:et Erixson som bodde i samma hus menade att Schi\u00f6lers \u201dlikgiltighet f\u00f6r allt materiellt var n\u00e4stan otrolig.\u201d Schi\u00f6ler \u00e5terv\u00e4nde snart till sina hemtrakter och till en hetsig tid av sj\u00e4lvf\u00f6rbr\u00e4nnande m\u00e5lande p\u00e5 Koster. Blev han hungrig tog han en sockerbit. Han missk\u00f6tte sin h\u00e4lsa och hans gamla labilitet sk\u00f6rdade nya triumfer. Den psykiska sjukdomen kom smygande. Arv och milj\u00f6 l\u00e5stes i en olycklig konstellation och han diagnostiserades som schizofren. Vid tjugofem \u00e5rs \u00e5lder tr\u00e4dde han in i rollen som mentalpatient p\u00e5 S:t J\u00f6rgens klinik utanf\u00f6r G\u00f6teborg. Inte f\u00f6rr\u00e4n tjugosju \u00e5r senare, 1960, kunde han g\u00e5 fri ut i samh\u00e4llet igen. Den f\u00f6rsta tiden p\u00e5 sjukhuset var han apatisk. S\u00e5 gick nio \u00e5r. Sedan tinade m\u00e5leriet upp. Han m\u00e5lade p\u00e5 v\u00e4ggar, lakan och toalettpappersark. Slet loss blyknapparna fr\u00e5n sin skjorta och tecknade med dem. Detta trots att b\u00e5de v\u00e4nner och sjukhuspersonal gett honom vanligt konstn\u00e4rsmaterial. Genom det gallerf\u00f6rsedda rumsf\u00f6nstret m\u00e5lade han g\u00e5rden och kastade smulor ut till f\u00e5glar han ville f\u00e5 med i bilden. Det var viktigt att bes\u00f6karna tog med sig blommor han kunde m\u00e5la av. \u00c4nnu viktigare var permissionerna n\u00e4r han, med en v\u00e5rdare, kunde \u00e5ka ut till V\u00e4stkusten och m\u00e5la under bar himmel. Permissionerna var i regel endast n\u00e5gra dagar, s\u00e5 Schi\u00f6ler m\u00e5lade maniskt och var vresig mot v\u00e5rdarna. Under denna period producerade Schi\u00f6ler flitigt och trots att han var hospitaliserad fick han sitt f\u00f6rsta stora genombrott. M\u00e5lningarna han gjorde st\u00e4lldes ut, vann erk\u00e4nnande och s\u00e5ldes. F\u00f6r dessa inkomster kunde familjen i slutet av 50-talet k\u00f6pa en monteringsf\u00e4rdig sommarstuga \u00e5t honom p\u00e5 Syd-Koster. N\u00e5gra \u00e5r senare skrevs han ut fr\u00e5n sjukhuset, mycket tack vare en ny medicinering som sattes in.<\/p>\n

Det vita huset p\u00e5 Syd-Koster blev en bas f\u00f6r Schi\u00f6lers konstn\u00e4rliga verksamhet under resten av hans liv. Som bekant m\u00e5lade han utomhus men han anv\u00e4nde stugans inre f\u00f6r att h\u00e4nga upp m\u00e5lningarna p\u00e5 tork, r\u00f6ka cigaretter och laga fiskgrat\u00e4ng. Terpentin, tobak och matos blandades tjock. D\u00e4r i huset bodde ocks\u00e5 Ann Dikman, Schi\u00f6lers f\u00f6rsta varaktiga k\u00e4rlek som han tr\u00e4ffade sent i livet. Hon var ett st\u00f6d f\u00f6r honom och blev en social f\u00f6rankring i hans annars s\u00e5 ensamma m\u00e5larpraktik. Men det var fr\u00e4mst naturen p\u00e5 Syd-Koster som v\u00e4gledde Schi\u00f6ler i hans sena m\u00e5leri. De m\u00e5nga soltimmarna, de milda blomrika f\u00e4lten, lundarna och bergsknallarna. Han ins\u00f6p den ljusmyllrande bohusl\u00e4nska atmosf\u00e4ren och m\u00e5lade fram k\u00e4nslan av h\u00e4gring.<\/p>\n

I sitt m\u00e5leri var Schi\u00f6ler mer p\u00e5verkad av de landskap han hade f\u00f6r \u00f6gonen \u00e4n den konst han sett. J\u00e4mf\u00f6rt med studie\u00e5rens inspirationssamlande blev han i sitt mogna konstn\u00e4rskap fri fr\u00e5n inflytandet av sina m\u00e4stare, men paradoxalt nog mer lik Pierre Bonnard, Carl Fredrik Hill och Vincent van Gogh. Precis som dem anv\u00e4nde han f\u00e4rgen som sitt fr\u00e4msta spr\u00e5k och uttrycksmedel. V\u00e5gornas kornbl\u00e5 rullande, de r\u00f6dgr\u00e5bl\u00e5 granith\u00e4llarna, och gr\u00f6nskan som brinner varm p\u00e5 l\u00e4sidan. I hans m\u00e5lningar finns inte n\u00e5got litter\u00e4rt, socialt, historiskt eller symboliskt. Trots den l\u00e5nga sjukdomstiden \u00e4r hans m\u00e5leri friskt och klart. Hans k\u00e4rlek till ljuset och f\u00e4rgerna sammansm\u00e4lte med \u00f6mheten f\u00f6r naturen och \u00f6n d\u00e4r han fiskade, planterade blommor och plockade svamp. Han r\u00f6rde sig i gr\u00e4nsen mellan tr\u00e4dg\u00e5rd och sk\u00e4rg\u00e5rd och de rika f\u00e4rgackorden gav honom n\u00e4ring. I en intervju sa han att \u201dAlla tycker att det \u00e4r mer f\u00e4rger h\u00e4r \u00e4n p\u00e5 fastlandet. Det tycker jag ocks\u00e5.\u201d Tillfr\u00e5gad av en annan journalist om han verkligen s\u00e5g allt i s\u00e5 starka f\u00e4rger menade han att nej, s\u00e5 \u00e4r det inte. Men att han utg\u00e5r fr\u00e5n en f\u00e4rg och sedan g\u00f6r upp sin alldeles egna f\u00e4rgskala efter den. Med landskapet som utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r inre st\u00e4mningar levde Schi\u00f6ler ut sin f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r flammande toner. Havsviddens solglans drevs upp till ljustumult. L\u00f6vglittret intensifierades och spreds som ett skratt i \u00e4delsten. En n\u00e4rmast gotisk skala av smaragdgr\u00f6nt, karmosin och ultramarin tr\u00e4dde fram och f\u00f6ljde honom livet ut. Han varierade temat som en musiker. Just det musikaliska i f\u00e4rgbehandlingen var n\u00e5got som flera av d\u00e5tidens konstkritiker tog upp. En av dem beskrev Schi\u00f6ler som \u201den koloristisk kammarmusiker med raffinerad tons\u00e4kerhet och mjukt handlag\u201d.<\/p>\n

Ocks\u00e5 f\u00f6r dagens konstkritiker ter sig Schi\u00f6ler fr\u00e4mst som f\u00e4rgernas tons\u00e4ttare. Hans styrka finns i den stora lyh\u00f6rdheten f\u00f6r val\u00f6rerna och i k\u00e4nslan f\u00f6r ov\u00e4ntade f\u00e4rgsammans\u00e4ttningar.<\/p>\n

Det \u00e4r ett tydligt modernistisk m\u00e5leri. Den konstn\u00e4rliga utforskningen r\u00f6r f\u00e4rg- och formproblem och oljef\u00e4rgens karakt\u00e4ristiska egenskaper lockas fram. Modernismens revolution handlade om bildm\u00e4ssiga landvinningar, och inte om att motivet var speciellt dj\u00e4rvt eller att konstn\u00e4ren var sociologiskt intresserad. Dagens samtidskonst l\u00e4gger d\u00e4remot \u00f6rat t\u00e4tt mot det samh\u00e4lle den uppst\u00e5r ur. Oavsett vilket medium konstn\u00e4rerna v\u00e4ljer f\u00f6rh\u00e5ller de sig ofta till historia, politik eller aktuella teoribildningar. Deras verk \u00e4r rika p\u00e5 referenser och samplingar. I samtidskonstens finns ocks\u00e5 ett medvetet distanserat f\u00f6rh\u00e5llande till materialbehandling. M\u00e5larna fr\u00e5gar sig hur man kan m\u00e5la och utforskar flera olika stilar, ibland i en och samma m\u00e5lning. Inge Schi\u00f6lers konstn\u00e4rskap tangerar d\u00e4rf\u00f6r inte dagens samtida konst. Det betyder ingalunda att hans konst \u00e4r d\u00e5lig, tv\u00e4rtom. Schi\u00f6ler har en grundmurad position inom sitt gebit. Det betyder bara att konstens fokus har skiftat till andra sorters konstn\u00e4rliga problem \u00e4n de han sysselsatte sig med. Den typ av m\u00e5leri Schi\u00f6ler var m\u00e4stare p\u00e5 finns \u00e4ven idag, men det beskrivs inte i dagstidningarna. \u00c5terigen beror detta mindre p\u00e5 kvalitet och mer p\u00e5 att den konstn\u00e4rliga utforskningen bytt m\u00e5l, och m\u00e5l av det slaget byts som bekant ganska ofta.<\/p>\n

I konsthistorien lyser Inge Schi\u00f6lers m\u00e5leri i G\u00f6teborgskoloristernas fack. Ragnar Sandberg, Tor Bjurstr\u00f6m, Ivan Ivarsson, \u00c5ke G\u00f6ranson och Nils Nilsson \u00e4r de andra representanterna. G\u00f6teborgskoloristerna \u00e4r egentligen en missvisande beteckning eftersom m\u00e5larna aldrig upptr\u00e4dde som grupp under sina liv. Det \u00e4r f\u00f6rst i efterhand som de har tolkats i t\u00e4tt samband med varandra p\u00e5 grund av vissa likheter. Alla G\u00f6teborgskoloristerna betonade det subjektiva. F\u00e4rgen var deras passionerade spr\u00e5k och naturen deras fr\u00e4msta motiv. En frodig och romantisk natur, oavsett vad de m\u00e5lade. Att det p\u00e5 V\u00e4stkusten uppstod ett f\u00e4rglyriskt m\u00e5leri, s\u00e5 annorlunda \u00e4n det uppsvenska, har delvis sin f\u00f6rklaring i milj\u00f6n. Det karga, vindpinade landskapet d\u00e4r f\u00e4rgerna uppenbarar sig pl\u00f6tsligt och p\u00e5 ett drabbande s\u00e4tt. N\u00e4rheten till det \u00f6ppna och stormiga havet, liksom det geografiska l\u00e4get mellan Oslo och K\u00f6penhamn och d\u00e4rmed kontakten med det nyare norska m\u00e5leriet. I G\u00f6teborg fanns ocks\u00e5 en radikal m\u00e5lartradition p\u00e5 Valands konsth\u00f6gskola och eleverna som str\u00f6mmade igenom d\u00e4r fick ett starkt f\u00f6rh\u00e5llande till f\u00e4rgens potential. Det var en s\u00e5dan k\u00e4nslighet Inge Schi\u00f6ler utbildades i, och han hade den som grundtrygghet genom ett helt m\u00e5larliv. N\u00e4r den rosiga sn\u00e4cksanden p\u00e5 v\u00e4gen krasar under hans f\u00f6tter och n\u00e4r han lyfter blicken mot den yppiga gr\u00f6nskan s\u00e5 \u00e4r han beredd att f\u00f6rst\u00e4rka det livsjublande. Schi\u00f6ler m\u00e5lade de landskap han inte kunde klara sig utan. De gl\u00f6dande r\u00f6da husen, det k\u00e4rvt bl\u00e5 vattnet, och den mjuka poesin av somrig v\u00e4xtlighet och disig v\u00e4rme. Schi\u00f6ler avled 1971. Kvar finns hans k\u00e4rlek och ett f\u00e4rgstr\u00e5lande testamente.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Katalogtext om Inge Schi\u00f6ler f\u00f6r \u00c5mells konsthandel, 2010. Inge Schi\u00f6lers m\u00e5lningar sjunger och vr\u00e5lar. De \u00e4r omtumlande starka, i f\u00e4rgen, i kompositionens dj\u00e4rvhet och i de tjocka penseldragen. Med hj\u00e4rtat fyllt av V\u00e4stkusten och Koster\u00f6arna m\u00e5lade han naturens skimrande leende. … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[29,11],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/633"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=633"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/633\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2010,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/633\/revisions\/2010"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=633"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=633"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=633"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}