{"id":631,"date":"2011-07-20T15:17:49","date_gmt":"2011-07-20T15:17:49","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=631"},"modified":"2011-08-16T14:44:52","modified_gmt":"2011-08-16T14:44:52","slug":"bob-dylan","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=631","title":{"rendered":"Bob Dylan"},"content":{"rendered":"

Reportage publicerat i Konstv\u00e4rlden<\/em><\/a> nr 4, 2010.
\n\"\"<\/a>
\nBob Dylans m\u00e5leri<\/strong><\/em>
\nBob Dylan m\u00e5lar! \u00c4r det inte nog med h\u00e4rligheten? Han \u00e4r en frontfigur i popul\u00e4rmusik sedan fyrtio \u00e5r, har s\u00e5lt hundratio miljoner skivor och turnerar utan slut. Brett \u00e4lskad, hatad och kopierad, f\u00f6r sina s\u00e5ngers skull, f\u00f6r hemlighetsfullheten mitt i str\u00e5lkastarljuset och f\u00f6r det att han st\u00e4ndigt byter stil. Han \u00e4r ocks\u00e5 full av utflykter in i andra genrer, att skriva, regissera, sk\u00e5despela, prata i radio och nu att m\u00e5la. \u201dJag har alltid m\u00e5lat\u201d, sa han i slutet av 70-talet, och visst har m\u00e5leriet l\u00e4nge funnits som en bisyssla, men det \u00e4r inte f\u00f6rr\u00e4n nu han st\u00e4ller ut sin konst. F\u00f6rsta g\u00e5ngen var i Tyskland p\u00e5 Kunstsammlungen Chemnitz, 2007, sedan p\u00e5 Halcyon Gallery i London och nu i september p\u00e5 Statens Museum for Kunst i K\u00f6penhamn. Sent i sitt liv sl\u00e5r han in p\u00e5 ytterligare en karri\u00e4r, men Bob Dylans historia b\u00f6rjade p\u00e5 en annan plats.<\/p>\n

Robert Zimmerman f\u00f6ds 1941 i en judisk familj i norra Minnesota. \u201dYou\u2019re born, you know, the wrong names, wrong parents. I mean, that happens. You call yourself what you want to call yourself. This is the land of the free.\u201d Han b\u00f6rjar kalla sig f\u00f6r Bob Dylan, spela poppig folkmusik med r\u00f6tter i den amerikanska s\u00e5ngtraditionen, och utveckla sin nasala r\u00f6st som Joyce Carol Oates liknat vid sandpapper. Han var ovanlig och stj\u00e4rnorna stod r\u00e4tt p\u00e5 himlen. De som sj\u00f6ng popul\u00e4rmusik i b\u00f6rjan av 60-talet skrev inte sina egna l\u00e5tar och texterna hade inget budskap. Bob Dylan och Beatles revolutionerade den scenen. Dylan tog in en folkvisetradition i popen, vilket p\u00e5 sikt gjorde att samma sorts artister som f\u00f6rr i v\u00e4rlden tiggde in sig p\u00e5 br\u00f6llop idag fyller sportarenor.<\/p>\n

Framg\u00e5ngen kom till Bob Dylan med l\u00e5tarna \u201dThe Times They Are a-Changin\u201d och \u201dBlowin\u2019 in the Wind\u201d och han blev en ikon f\u00f6r den amerikanska antikrigsr\u00f6relsen. Men Dylan k\u00e4nde sig begr\u00e4nsad av aktivismens n\u00e4tverk <\/em>och redan 1964 kom skivan \u201dAnother Side of Bob Dylan\u201d d\u00e4r han \u00e4r mer romantisk \u00e4n politisk. S\u00e5 gifte han sig med Sara Lownds, bildade familj och bytte ut singer-songwriter-stuket mot rockstj\u00e4rnelooken med svarta solglas\u00f6gon och spetsiga skor. Den akustiska gitarren gav vika f\u00f6r ett elektriskt sound och texterna blev mer surrealistiska. \u201dJudas!\u201d skrek ett fan p\u00e5 en konsert. \u201dI don\u2019t believe you\u2026 You\u2019re a liar!\u201d skrek Dylan tillbaka.<\/p>\n

En dokument\u00e4r om Bob Dylan fr\u00e5n sent 60-tal heter \u201dDon\u2019t Look Back\u201d.\u00a0 Martin Scorseses film om Dylan b\u00e4r titeln \u201dNo Direction Home\u201d och 2007 kom filmen \u201dI\u2019m Not There\u201d i vilken sex sk\u00e5despelare, bland andra Cate Blanchett, spelar en rollfigur baserad p\u00e5 Bob Dylan. Rastl\u00f6st hoppar Dylan fr\u00e5n sanning till sanning. Man kan g\u00e5 p\u00e5 en Dylan-konsert och inte k\u00e4nna igen en enda l\u00e5t. Han v\u00e4grar att falla f\u00f6r n\u00e5gon annans id\u00e9 om vem han egentligen \u00e4r.<\/p>\n

P\u00e5 70-talet skilde han sig fr\u00e5n sin fru, blev kristen, blev en symbol f\u00f6r den kristna h\u00f6gern, och \u00e5terv\u00e4nde till sina judiska r\u00f6tter. I mitten av 80-talet gifte han om sig med sin bakgrundss\u00e5ngerska Carolyn Dennis och gav sig ut p\u00e5 en \u00e4ndl\u00f6s turn\u00e9. De senaste tv\u00e5 decennierna har inneh\u00e5llit, f\u00f6rutom en m\u00e4ngd musik, en skilsm\u00e4ssa, debuten som radiopratare, en sj\u00e4lvbiografi, och ett starkt intresse f\u00f6r m\u00e5leri. Det \u00e4r d\u00e4r mitt uppdrag tar form. Redakt\u00f6ren ringer: Bob Dylan ska st\u00e4lla ut i K\u00f6penhamn. Vi vill att du intervjuar honom!<\/p>\n

\u201dI know that an interview with Bob Dylan will be impossible, he is utterly private and very, very few people have the chance to get close to him.\u201d Nejen <\/em>jag f\u00e5r \u00e4r m\u00e5nga, snabba och stora. Ist\u00e4llet tittar jag p\u00e5 youtubeklipp fr\u00e5n en intervju fr\u00e5n 70-talet. \u201dBob Dylan, sextiotalets symbol!\u201d inleder den svenska reportern f\u00f6rbr\u00f6drande. \u201dF\u00f6r vem?\u201d klipper Dylan genast av. \u201dJa, f\u00f6r ungdomarna p\u00e5 sextiotalet\u2026\u201d \u201dVem s\u00e4ger det?! Jag har inte sagt det!\u201d En presskonferens fr\u00e5n 60-talet \u00e4r \u00e4nnu v\u00e4rre. Kommer n\u00e5gon med ett p\u00e5st\u00e5ende blir Dylans svar \u201dVar har du l\u00e4st det?\u201d En initierad fr\u00e5ga bem\u00f6ts med ett sl\u00f6tt \u201dJag vet inte\u201d. Kritikern Jack Marx menar att Dylan har uppfunnit den arroganta, l\u00e5tsasintelligenta posen som varit dominerande inom rocken sedan dess, och att alla fr\u00e5n Mick Jagger till Eminem har l\u00e4rt sig detta av Dylan. I ett helt annat sammanhang s\u00e4ger Bob Dylan: \u201dAtt bli uppm\u00e4rksammad <\/em>kan vara en b\u00f6rda. Jesus blev korsf\u00e4st f\u00f6r att han blev lagd m\u00e4rke <\/em>till. S\u00e5 jag f\u00f6rsvinner en hel del.\u201d Hans verk, vare sig det \u00e4r musik eller konst, f\u00f6rsvinner dock inte.<\/p>\n

P\u00e5 bobdylanart.com kan man se och k\u00f6pa Bob Dylans f\u00e4rglada m\u00e5leri som sprids via grafiska blad. Motiven trycks i en upplaga om 295 exemplar och kostar fr\u00e5n 14 400 kronor och upp\u00e5t. Deras titlar \u00e4r exempelvis Bakg\u00e5rd, Cykel, H\u00e4st, S\u00f6ndag eftermiddag, Solrosor, Kvinna p\u00e5 s\u00e4ng och Man p\u00e5 bro. Trots att de flesta bilderna \u00e4r nedskissade under Bob Dylans turn\u00e9er uttrycker de ett rotat hemmaperspektiv med den lilla v\u00e4rlden i centrum. De k\u00e4nns jordn\u00e4ra p\u00e5 samma s\u00e4tt som folkrocken och flera versioner av samma tema f\u00f6rekommer rikligt, precis som i hans s\u00e5ngskapande. \u201dJag f\u00f6rs\u00f6ker inte g\u00f6ra en social kommentar eller uppfylla n\u00e5gons vision, och jag kan hitta motiv var som helst. Jag tror att det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt kommer fr\u00e5n den folkliga v\u00e4rlden som jag kommer fr\u00e5n.\u201d<\/p>\n

Kanske b\u00f6rjade Bob Dylan m\u00e5la n\u00e4r hans fru Sara k\u00f6pte en akvarell\u00e5da till honom i f\u00f6delsedagspresent i Woodstock 1968. Kanske blev han alltmer s\u00e4ker p\u00e5 sin sak n\u00e4r han studerade n\u00e5gra m\u00e5nader hos expressionisten Norman Raeben i mitten av 70-talet. Under de m\u00e5nga turn\u00e9erna som f\u00f6ljde skissade han g\u00e4rna, f\u00f6r att \u201dslappna av och \u00e5terfokusera ett rastl\u00f6st sinne\u201d. Den f\u00f6rsta boken med hans teckningar kom 1994 och hette \u201dDrawn Blank\u201d. Ingrid M\u00f6ssinger, curator p\u00e5 Kunstsammlungen Chemnitz, fastnade f\u00f6r verken och uppmuntrade Dylan att m\u00e5la utifr\u00e5n detta material. Drygt tio \u00e5r senare gick allts\u00e5 Dylan tillbaka till sina teckningar och utf\u00f6rde trehundra akvareller och gouacher som senare st\u00e4lldes ut. \u201dIfall det h\u00e4r intresset inte skulle finnas s\u00e5 vet jag inte om jag hade \u00e5terbes\u00f6kt dem\u201d s\u00e4ger han, men tanken p\u00e5 att oms\u00e4tta teckningarna i f\u00e4rg fanns sedan l\u00e4nge hos honom.<\/p>\n

Vad har Anthony Hopkins, Carolina Gynning, Marilyn Manson, Ronnie Wood och Ulf Lundell gemensamt? De \u00e4r k\u00e4ndisar som m\u00e5lar. De har alla en liknande stil, en expressiv l\u00e4ngtan efter f\u00e4rg och form som idag fr\u00e4mst \u00e5terfinns p\u00e5 f\u00f6rberedande konstskolor. Det \u00e4r inte speciellt m\u00e4rkligt, f\u00f6r oavsett h\u00f6gt st\u00e4llda krav och enorma framg\u00e5ngar p\u00e5 ett omr\u00e5de \u00e4r de naturligtvis helt nya inf\u00f6r m\u00e5leriet och ganska avslappnade inf\u00f6r sin bisyssla. De skapar konst som ibland g\u00e5r att investera i, men de \u00e4r inte i fas med den samtida konstscenen, och har f\u00f6rmodligen inte heller ambitionen att vara det. Hur ska man bed\u00f6ma Bob Dylans m\u00e5leri i detta perspektiv?<\/p>\n

Aaron Young, styrelseordf\u00f6rande f\u00f6r Halcyon Fine Art Group, vars Londongalleri representerar Bob Dylan \u00e4r full av beundran inf\u00f6r Dylans m\u00e5lningar.
\n\u2013 Genom \u00e5ren har vi blivit visade konst av flera k\u00e4ndisar men tackat nej f\u00f6r att konsten inte passat v\u00e5r profil. S\u00e5 var det inte med Bob Dylan. Vi har arbetat med honom i drygt tv\u00e5 \u00e5r och s\u00e4ljer hans konst till viktiga samlare. Paul Green, direkt\u00f6ren f\u00f6r Halcyon Gallery, som har ett kusligt bra \u00f6ga f\u00f6r konst tycker att Bob Dylan f\u00f6rtj\u00e4nar en plats i konsthistoriens tempel.
\n\u2013 Hur betraktar Bob Dylan sin egen konst?
\n\u2013 Han verkar mycket \u00f6dmjuk. Han lyssnar p\u00e5 andra i konstv\u00e4rlden och vill f\u00f6rb\u00e4ttra sitt hantverk. Jag tror att han tar konsten p\u00e5 lika stort allvar som allt annat i sitt liv. Han visade inte sin konst offentligt under en l\u00e5ng tid och jag tror att det var f\u00f6r att den hade karakt\u00e4ren av en katarsis f\u00f6r honom. Senare ans\u00e5g han att konsten kunde ses av en bredare publik.
\n\u2013 Hur ser Bob Dylan sig sj\u00e4lv i den samtida konstkontexten?
\n\u2013 Han intresserar sig f\u00f6r b\u00e5de samtida och historisk konst men \u00e4r obekv\u00e4m med att bli j\u00e4mf\u00f6rd med konstn\u00e4rer som har m\u00e5lat hela sitt liv och gjort det till sin enda livsuppgift. Han verkar stolt f\u00f6r det han har gjort men tycker inte att han ska bli j\u00e4mf\u00f6rd med Matisse eller Hockney, till exempel. Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att jag h\u00e5ller med honom om det, men historien kommer att visa vilken plats han f\u00e5r i konstv\u00e4rlden.
\n\u2013 I sin musik byter Bob Dylan ofta stilar och \u00e5teruppfinner sig sj\u00e4lv. \u00c4r det n\u00e5got som \u00e4r m\u00e4rkbart i hans konst ocks\u00e5?
\n\u2013 S\u00e5 som jag f\u00f6rst\u00e5r det blandar inte Bob Dylan sin musik med sin konst. Han kommunicerar nu med sin m\u00e5larpensel s\u00e5 som han har gjort med sina s\u00e5nger. Vad Bob Dylan har att s\u00e4ga kommer att best\u00e5 i or\u00e4kneliga generationer. Han har en mycket unik, individuell stil. Han \u00e4r en g\u00e5ta f\u00f6r de flesta och avsl\u00f6jar v\u00e4ldigt lite. Det faktum att han nu talar via sin m\u00e5larpensel \u00f6ppnar ytterligare ett f\u00f6nster till det innersta hos en av de st\u00f6rsta t\u00e4nkarna i v\u00e5r tid. Det \u00e4r en lycka f\u00f6r hela v\u00e4rlden att han kommunicerar genom \u00e4nnu ett medium.<\/p>\n

P\u00e5 Statens Museum for Kunst i K\u00f6penhamn kommer Bob Dylan att visa den helt nya m\u00e5lningssviten The Brazil Series, tillkommen 2009-2010. Han har funnit andra motiv, och \u00e4ven en ny gallerist, Larry Gagosian i New York, som i framtiden kommer att representera honom. Bob Dylan har turnerat upprepade g\u00e5nger i Brasilien, tecknat p\u00e5 pappersservetter eller i skissblock och sedan m\u00e5lat i sin atelj\u00e9 i Los Angeles. Bob Dylan visar h\u00e4r en tydlig m\u00e5lerisk utveckling. Han visar ocks\u00e5 sin fascination f\u00f6r det exotiska han m\u00f6ter i ett mindre industrialiserat land. Det \u00e4r \u00f6gonblicksbilder och vardagsmotiv fr\u00e5n provinsst\u00e4der med b\u00f6nder som lassar h\u00f6 p\u00e5 k\u00e4rror eller slumbebyggelse p\u00e5 bergssluttningar. \u00d6verallt ser han en m\u00f6jlighet f\u00f6r konsten: \u201dJag kan ta en sk\u00e5l med frukter och f\u00f6rvandla det till ett drama p\u00e5 liv och d\u00f6d.\u201d Fr\u00e4mst \u00e4r det m\u00e4nniskorna som styr bildber\u00e4ttelserna. Han m\u00e5lar deras maktrelationer, konflikter och n\u00f6jen p\u00e5 ett ganska traditionellt s\u00e4tt men menar att \u201dkvinnor \u00e4r maktfigurer, s\u00e5 jag avbildar dem p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt.\u201d De starka f\u00e4rgerna och utt\u00e4nkta kompositionerna spelar en avg\u00f6rande roll och Bob Dylan s\u00e4ger sj\u00e4lv att han i bilderna ser \u201den rytmisk kod.\u201d<\/p>\n

Utst\u00e4llningens curator Kasper Monrad fr\u00e5n Statens Museum for Kunst b\u00f6rjade intressera sig f\u00f6r Bob Dylans m\u00e5leri genom hans musik. S\u00e5 var det ocks\u00e5 f\u00f6r museichefen Karsten Ohrt. Monrad vill dock betona att deras fascination f\u00f6r Bob Dylans konst b\u00f6rjade n\u00e4r de s\u00e5g akvarellm\u00e5lningarna i serien Drawn Blank som Dylan st\u00e4llde ut i Chemnitz. Inget av dessa verk ing\u00e5r i utst\u00e4llningen i K\u00f6penhamn, d\u00e4r visas ist\u00e4llet Dylans senaste m\u00e5leri. Kasper Monrad anser Bob Dylan \u00e4r blygsam n\u00e4r hans konst kommer p\u00e5 tal, \u00e4ven om han \u00e4r medveten om m\u00e5lningarnas kvaliteter.
\n\u2013 Hur ser Bob Dylan sig sj\u00e4lv i den samtida konstkontexten?
\n\u2013 Jag \u00e4r inte s\u00e4ker p\u00e5 att han ser sig sj\u00e4lv i relation till n\u00e5gon samtida konstkontext! Han har \u00e5sikter om m\u00e5nga m\u00e5lare men han j\u00e4mf\u00f6r sig inte med dem, i alla fall inte offentligt. Jag tror att han \u00e4r f\u00f6r blyg f\u00f6r att g\u00f6ra det! I min katalogess\u00e4 drar jag paralleller mellan Bob Dylan och den figurativa, narrativa traditionen i amerikanskt 1900-talsm\u00e5leri. Dylan har godk\u00e4nt texten, utan att kommentera den.
\n\u2013 Vad hoppas du p\u00e5 att publiken ska se i Bob Dylans m\u00e5lningar och vad \u00e4r ert m\u00e5l med utst\u00e4llningen?
\n\u2013 Vi hoppas att v\u00e5r publik ska se m\u00e5lningarnas uppenbara konstn\u00e4rliga kvaliteter och att de ska anta utmaningen att ta reda p\u00e5 vad som h\u00e4nder i m\u00e5lningarna. V\u00e5rt m\u00e5l \u00e4r att dra uppm\u00e4rksamheten till en fascinerande m\u00e5lare, och f\u00f6rhoppningsvis kommer vi att f\u00e5 m\u00e5nga nya bes\u00f6kare som vanligtvis inte g\u00e5r p\u00e5 museiutst\u00e4llningar.<\/p>\n

Sj\u00e4lvklart finns det ett nyhetsv\u00e4rde i en utst\u00e4llning av Bob Dylan och det skapas ocks\u00e5 en viss kvalitet efter \u00e5r i atelj\u00e9n. Det jag ser tydligast i Bob Dylans m\u00e5leri \u00e4r ett starkt intresse f\u00f6r postimpressionistisk och naivistisk konst fr\u00e5n f\u00f6rra sekelskiftet och tidigt 1900-tal. Vincent Van Gogh eller mindre k\u00e4nda figurativa m\u00e5lare som sysselsatte sig med f\u00e4rg- och formproblem. De var intellektuella outsiders och s\u00e5dana har Bob Dylan alltid haft ett gott \u00f6ga till, men dessa m\u00e5lare och deras avantgardistiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till sitt medium \u00e4r idag inte ett fokus f\u00f6r samtidskonsten. P\u00e5 samma s\u00e4tt som Bob Dylans s\u00e5ngtexter inte \u00e5terfinns i en antologi med samtida poesi s\u00e5 finns inte hans m\u00e5leri med i motsvarande konstsammanhang. Inget ont i det. I popmusik finns en stark str\u00f6mning av det figurativa och det deskriptiva. Det finns en st\u00f6rre frihet att vara mer traditionell i en s\u00e5ngtext \u00e4n i samtida dikt. Det verkar vara ett t\u00e4nkande som Dylan tar med sig in i m\u00e5leriet. Bob Dylan revolutionerade popmusiken, bland annat f\u00f6r att det fanns ett utrymme f\u00f6r den revolution hans s\u00e5nger innebar. Det utrymmet finns inte inom konsten idag. Naturligtvis \u00e4r m\u00e5leriet ett medium som Bob Dylan n\u00e5r allt st\u00f6rre skicklighet i, men de ambitionerna som han hade med sin musik \u00e5terfinns inte i hans m\u00e5leri. Kanske \u00e4r det heller inte t\u00e4nkt att vara s\u00e5. Han tycker helt enkelt bara om att m\u00e5la.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Reportage publicerat i Konstv\u00e4rlden nr 4, 2010. Bob Dylans m\u00e5leri Bob Dylan m\u00e5lar! \u00c4r det inte nog med h\u00e4rligheten? Han \u00e4r en frontfigur i popul\u00e4rmusik sedan fyrtio \u00e5r, har s\u00e5lt hundratio miljoner skivor och turnerar utan slut. Brett \u00e4lskad, hatad … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/631"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=631"}],"version-history":[{"count":9,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/631\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2011,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/631\/revisions\/2011"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=631"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=631"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=631"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}