{"id":583,"date":"2011-07-20T12:07:44","date_gmt":"2011-07-20T12:07:44","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=583"},"modified":"2011-08-16T14:57:25","modified_gmt":"2011-08-16T14:57:25","slug":"kronikor","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=583","title":{"rendered":"Konst \u00e4r ocks\u00e5 arbete"},"content":{"rendered":"

Publicerat h\u00f6sten 2009 i LO-Tidningen<\/em>.<\/a>
\nKr\u00f6nikor om mina arbetsroller som konstn\u00e4r, konstkritiker och museipedagog.
\n\"\"<\/a>
\n<\/em><\/p>\n

Inledning\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1989<\/h1>\n

Min kompis och jag sitter p\u00e5 huk i v\u00e5ra nattlinnen. Vi drar nattlinnena \u00f6ver kn\u00e4nen och d\u00e5 ser det ut som vi har j\u00e4ttebr\u00f6st. J\u00e4ttebra, nu kan vi leka Samantha Fox. Pl\u00f6tsligt b\u00f6rjar vi hoppa runt som grodor och skrika: \u201dTouch me, I wanna be somebody!\u201d
\nSamantha sjunger \u201dTouch me, I want your body\u201d men det spelar ingen roll f\u00f6r vi har s\u00e5 r\u00e4tt man bara kan. R\u00f6r vid mig och g\u00f6r mig till n\u00e5gon! Den uppmaningen riktades till hela v\u00e4rlden, som l\u00e5g \u00f6ppen men som \u00e4nd\u00e5 v\u00e4grade kontakt. Fr\u00e5n killarna i klassen till stj\u00e4rnorna i OKEJ-tidningen.
\n
\nI skolan skulle man vara popul\u00e4r och i v\u00e4rlden skulle man vara k\u00e4nd. Men vad skulle jag bli poppis f\u00f6r? Modell kunde jag inte bli, jag var f\u00f6r kort. S\u00e5ngerska gick inte heller, jag hade inget geh\u00f6r. D\u00e4remot ritade jag och skrev dikter. Det g\u00e5r en tr\u00e5d av poesi och bilder tillbaka till mina tidigaste minnen. Dikterna slutade jag med p\u00e5 universitetet och teckna slutade jag g\u00f6ra p\u00e5 Konstfack. D\u00e4remot fortsatte jag att skriva och b\u00f6rjade g\u00f6ra film. En annan sak som dr\u00f6jer sig kvar \u00e4r l\u00e4ngtan efter uppskattning. \u00d6ppningsraderna i min f\u00f6rsta dagbok, jag var tolv \u00e5r: \u201dNu sitter jag h\u00e4r och sl\u00f6sar p\u00e5 tiden n\u00e4r jag skriver vad k\u00e4rlek \u00e4r f\u00f6r mig.\u201d Ja, det g\u00f6r jag fortfarande. Det \u00e4r egentligen det jag g\u00f6r hela tiden. Och vad \u00e4r uppskattning och k\u00e4ndisskap om inte massornas k\u00e4rlek? R\u00f6r vid mig och g\u00f6r mig till n\u00e5gon.<\/p>\n

Guiden \u2013 Konstn\u00e4ren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1999<\/h1>\n

Jag skyndar ut fr\u00e5n Nationalmuseum, h\u00f6gstadieklassen jag precis haft visning f\u00f6r st\u00e5r redan p\u00e5 trappan och en tjej fr\u00e5gar:
\nDet h\u00e4r jobbet som du har, hur f\u00e5r man det?
\nD\u00e4r blev jag glad! Jag svarar henne att ja, man l\u00e4ser konstvetenskap p\u00e5 universitetet, man g\u00f6r det och det, sen forts\u00e4tter jag uppmuntrande:
\nDu \u00e4r intresserad av konst?
\nNej, men jag vill bli k\u00e4nd!<\/p>\n

H\u00e4r blir jag road och lite uppgiven. Flicka lilla, har jag lust att s\u00e4ga, det h\u00e4r \u00e4r fel v\u00e4g att g\u00e5 om du vill bli k\u00e4nd. F\u00f6rresten, \u00e4r det inte bra typiskt att alla vill bli stj\u00e4rnor? Men jag s\u00e4ger inget och till r\u00e5ga p\u00e5 allt blir jag glad. Som om det vore ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l eller en komplimang att vara k\u00e4nd. Om sanningen ska fram skulle jag ocks\u00e5 valt att vara erk\u00e4nd, helst konstn\u00e4r. Men g\u00f6r jag n\u00e5got \u00e5t min \u00f6nskan? Jag tragglar bara p\u00e5 i min guldkantade grottekvarn. F\u00f6r detta med k\u00e4ndisskap och konstn\u00e4rsyrke ing\u00e5r inte i kalkylen. Det \u00e4r s\u00e5 on\u00e5bart, ingen i sl\u00e4kten \u00e4r det, och det fanns inte heller n\u00e5gon gymnasielinje som tydligt ledde in i kulturlivet. S\u00e5 var b\u00f6rjar man? Precis som tjejen inte hade n\u00e5gon aning om hur man f\u00e5r jobb p\u00e5 Nationalmuseum verkar jag inte ha hittat nycklarna till min himmel \u00e4n.<\/p>\n

Skribenten \u2013 Guiden\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2006<\/strong>
\nFolk studsar till, ser p\u00e5 mig med en annan blick och ler lite skr\u00e4mt. Jag har ju genomg\u00e5tt en metamorfos, fr\u00e5n museiguide till konstkritiker, och f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen erfar jag tyngden i tales\u00e4ttet \u201dVerba volant, scripta manent\u201d. Det talade flyter f\u00f6rbi, det skrivna best\u00e5r. I tio \u00e5r har jag visat femtio utst\u00e4llningar p\u00e5 tretton museer, men var har allt det tagit v\u00e4gen? Precis som skriftl\u00f6sa kulturers historia slingrar sig ur minnets grepp \u00e4r det ocks\u00e5 sv\u00e5rt f\u00f6r frilansande guider att h\u00e4vda sitt kapital. Kalla dig visare! s\u00e4ger de p\u00e5 Moderna Museet, guide \u00e4r s\u00e5\u2026 Ja, alla har varit med om turistguidningar d\u00e4r feel good g\u00e5r f\u00f6re kunskap. Skribent d\u00e4remot klingar inte alls grisfest, \u00e4ven om det finns d\u00e5liga pennor. En annan skillnad \u00e4r att skribent verkar vara ett yrke att vila i, f\u00f6r ingen fr\u00e5gar mig l\u00e4ngre vad jag ska g\u00f6ra sen. Och h\u00e4rligheten \u00e4r inte till \u00e4nda h\u00e4r, f\u00f6r inte nog med att man f\u00e5r lov att skriva livet ut om man vill, man f\u00e5r dessutom st\u00f6rre chanser till andra yrken inom samma bransch. Curator, intendent eller chef. Tja, visst skulle jag ocks\u00e5 vilja f\u00f6rs\u00f6ka!<\/p>\n

\u00a0Skribenten \u2013 Konstn\u00e4ren\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2007<\/h1>\n

Vi st\u00e5r i vernissagevimlet och jag har precis kramat galleristen vars utst\u00e4llning jag ska recensera. Hur f\u00e5r du ihop att b\u00e5de vara konstn\u00e4r och konstkritiker? fr\u00e5gar en v\u00e4n, och s\u00e5 har m\u00e5nga fr\u00e5gat f\u00f6re honom. P\u00e5 litteratursidan \u00e4r det betydligt vanligare att f\u00f6rfattare recenserar andra f\u00f6rfattare, men inom konsten misst\u00e4nkligg\u00f6rs det. Kanske f\u00f6r att konstens sociala strukturer \u00e4r mer vittf\u00f6rgrenade? f\u00f6resl\u00e5r han. Jag skulle aldrig recensera de jag k\u00e4nner, de i hej-vad-g\u00f6r-du-p\u00e5-l\u00f6rdag-kategorin, men gott och v\u00e4l de jag h\u00e4lsar p\u00e5 under en vernissage. Vad\u00e5, tror n\u00e5gon att jag skulle f\u00e5 st\u00e4lla ut p\u00e5 ett galleri om jag skrev upp det? Ska jag ta parti f\u00f6r en kompis eller skriva ner en stipendiekonkurrent? Det skulle vara en mycket osofistikerad maktanalys. Ja, det h\u00e5ller min v\u00e4n med om, men \u00e4r det inte l\u00e4tt att blanda ihop konstn\u00e4rskapet med skrivandet? Konst jag gillar kan skilja sig mycket fr\u00e5n den konst jag g\u00f6r, sl\u00e5r jag fast. Om det jag skriver gagnar mitt eget konstn\u00e4rskap eller inte bryr jag mig inte om, det f\u00e5r jag inte bry mig om. Det skulle vara v\u00e4ldigt trist att ha en dold agenda f\u00f6r skrivandet. Det \u00e4r inte d\u00e4rf\u00f6r jag skriver.<\/p>\n

Konstn\u00e4ren \u2013 Skribenten \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 2009<\/strong>
\nVi sitter p\u00e5 redaktionen och diskuterar det jag ska skriva. K\u00e4ndisskap, f\u00f6resl\u00e5r jag, id\u00e9erna forsar fram, det \u00e4r ingen konst, jag har redan gjort en film p\u00e5 \u00e4mnet ocks\u00e5, den heter \u201dAttention whore\u201d. D\u00e5 kommer journalistkollegorna p\u00e5 n\u00e5got \u00e4nnu b\u00e4ttre. Jag ska inte skriva. De ska skriva om mig. Jag g\u00f6r ett snabbt \u00f6verslag. Jo, jag \u00e4r hellre konstn\u00e4r \u00e4n skribent, k\u00f6r till! F\u00f6rvisso hade jag tj\u00e4nat p\u00e5 att skriva, nu blir det inga pengar, men lockar man med \u00e4ra har man mig i en liten ask. F\u00f6r du \u00e4r v\u00e4l konstn\u00e4r, undrar de. Jaaa\u2026\u00e4ntligen kan jag svara ett \u00e4rligt ja. Med magisterexamen fr\u00e5n Konstfack har jag n\u00e5tt mina dr\u00f6mmars m\u00e5l, titeln konstn\u00e4r. N\u00e4r jag arbetade som guide p\u00e5 V\u00e5rsalongen och la orden s\u00e5 v\u00e4l om andras verk skakade folk and\u00e4ktigt p\u00e5 sina huvuden.
\n\u2013 Konstn\u00e4rerna, var f\u00e5r de allt ifr\u00e5n!
\n\u2013 Jag kan ocks\u00e5!
\nS\u00e5 sa jag aldrig. Jag guidade salongen i fem \u00e5r, sen st\u00e4llde jag ut d\u00e4r fyra g\u00e5nger, en g\u00e5ng har jag recenserat den. Hela mitt liv har jag tyckt att konstn\u00e4r, det \u00e4r det b\u00e4sta och h\u00f6gsta, det \u00e4r dit jag ska. Nu sitter jag i vindsatelj\u00e9n med min os\u00e4ljbara konst, The Madwoman in the Attic. Jag skulle hellre curerat utst\u00e4llningar p\u00e5 Bonniers konsthall. Ska jag utbilda mig f\u00f6r tredje g\u00e5ngen? Ska jag aldrig hitta en plats \u00e5t mig sj\u00e4lv? \u00c4r heml\u00f6sheten en konstn\u00e4rlig metod?<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Publicerat h\u00f6sten 2009 i LO-Tidningen. Kr\u00f6nikor om mina arbetsroller som konstn\u00e4r, konstkritiker och museipedagog. Inledning\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 1989 Min kompis och jag sitter p\u00e5 huk i v\u00e5ra nattlinnen. Vi drar nattlinnena \u00f6ver kn\u00e4nen och d\u00e5 ser det ut som vi … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[57,58],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/583"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=583"}],"version-history":[{"count":12,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/583\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":731,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/583\/revisions\/731"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=583"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=583"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=583"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}