{"id":574,"date":"2011-07-20T11:57:54","date_gmt":"2011-07-20T11:57:54","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=574"},"modified":"2011-08-16T15:00:05","modified_gmt":"2011-08-16T15:00:05","slug":"varfor-mordar-man-sin-dotter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=574","title":{"rendered":"Varf\u00f6r m\u00f6rdar man sin dotter?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/www.sydsvenskan.se\/kultur-och-nojen\/article556430\/Hart-tag-om-hedern-.html\" target=\"_blank\">Bokrecension publicerad 2009-10-08 i <em>Sydsvenska Dagbladet<\/em>.<\/a><\/p>\n<p><em>Bok: Varf\u00f6r m\u00f6rdar man sin dotter?<\/em> Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish<br \/>\nHur kan en far m\u00f6rda sin dotter? Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish fr\u00e5gar papporna. De s\u00f6ker upp m\u00e4n p\u00e5 Kumla och i Kurdistan, de dricker te och r\u00f6ker med monstren. Kallar dem \u201dfarbror\u201d p\u00e5 arabiskt maner. Men de manliga f\u00f6rfattarna viker inte en tum fr\u00e5n sina feministiska ambitioner. De samlar material f\u00f6r att p\u00e5verka unga m\u00e4n i kampen mot hedersf\u00f6rtrycket, bland annat genom n\u00e4tverket Sharafs hj\u00e4ltar. <!--more-->J\u00e4mst\u00e4lldheten blir inte en realitet om bara kvinnor f\u00f6rv\u00e4ntas k\u00e4mpa och kulturer m\u00e5ste revolutioneras inifr\u00e5n. H\u00e4r har Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish massor att utr\u00e4tta och m\u00e4n fr\u00e5n hederskulturer mycket att vinna. Vilken ton\u00e5rsgrabb vill med r\u00e4dsla vakta sin storasysters oskuld, f\u00f6rlora henne, och erk\u00e4nna ett mord n\u00e5gon annan beg\u00e5tt, eftersom domen blir mildare f\u00f6r honom som \u00e4r yngre? Fr\u00e4mst handlar boken om tre mycket uppm\u00e4rksammade fall, Fadime Sahindal, Pela Atroshi och Sara Abed Ali.<\/p>\n<p>Det har inte med heder att g\u00f6ra! S\u00e5 s\u00e4ger de tre g\u00e4rningsm\u00e4nnen. Samtidigt har kvinnornas beteenden blivit den t\u00e4ndande gnistan. De k\u00e4ftade emot, slog tillbaka, flydde hemifr\u00e5n och polisanm\u00e4lde. M\u00e4nnen gav de ett ultimatum, bos\u00e4tt dig i en annan stad och s\u00f6k inte upp din familj. Kvinnorna kom tillbaka, f\u00f6r att tr\u00e4ffa sina m\u00f6drar och systrar. Om inte Fadime hade talat om hedersv\u00e5ld i Tv och i riksdagen, om inte Pela hade rymt, om inte Sara hade knarkat, slagits och legat runt\u2026 Det \u00e4r sk\u00e4len som m\u00e4nnen anger. Framf\u00f6rallt handlar det dock om att kvinnorna inte f\u00f6rsvann ur deras \u00e5syn. De ville ha frihet inom sina familjer och inte utan dem. Kvinnornas \u201drespektl\u00f6shet\u201d skapade d\u00e5lig st\u00e4mning i de vittf\u00f6rgrenade sl\u00e4kterna och vanmakt hos de n\u00e4rmaste m\u00e4nnen. Vad \u00e4r v\u00e4rst, att en kvinna f\u00e5r s\u00e4tta livet till eller att tjugo familjer lider? M\u00e4nnen ville bli av problemet. Ist\u00e4llet blev det sju resor v\u00e4rre, och det \u00e4r fr\u00e4mst konsekvenserna av detta de verkar \u00e5ngra.<\/p>\n<p>Nu \u00e4r bilden inte s\u00e5 enhetlig, det \u00e4r ljus\u00e5r mellan Pelas far och Saras kusin. Pelas far Agid planerade d\u00f6dskjutningen tillsammans med sina br\u00f6der. Han verkar mest arg f\u00f6r att br\u00f6derna \u00e4r i f\u00e4ngelse, och han slungar ut tomma hot. Pela f\u00f6rtr\u00e4nger han, s\u00e4ger ibland att det var guds vilja, och ibland att han sj\u00e4lv \u00e4r s\u00e4mre \u00e4n ett djur, fast det \u00e4r sv\u00e5rt att veta f\u00f6r han snackar s\u00e5 mycket skit. Isam, Saras kusin, var en uppretad ton\u00e5ring n\u00e4r han str\u00f6p sin barndomsv\u00e4n. Han anm\u00e4lde sig sj\u00e4lv till polisen och tar starkt avst\u00e5nd fr\u00e5n sitt d\u00e5d. N\u00e4r han d\u00f6dade Sara var han ateist och det \u00e4r han fortfarande. Rahmi, eller Fadimes pappa, som han f\u00e5r presentera sig nuf\u00f6rtiden, befinner sig n\u00e5gonstans mitt emellan dessa poler. Han sitter p\u00e5 Kumla, han hade kunnat skyffla \u00f6ver allt p\u00e5 sin son, men han ville skydda honom\u2026 Men Fadime d\u00e5?!<\/p>\n<p>Skulle gr\u00e5t f\u00e5 henne tillbaka skulle jag gr\u00e5ta varje dag, s\u00e4ger Pelas far. Titta vad jag f\u00f6rsatt mig i, s\u00e4ger Fadimes far. I detta blottl\u00e4ggs en stor skillnad mellan vad Sverige vill av dessa m\u00e4n, och vad m\u00e4nnen g\u00f6r. Sverige vill att de ska s\u00e4tta individen fr\u00e4mst, och om de d\u00f6dat n\u00e5gon s\u00f6rja, oavsett eller bortsett fr\u00e5n f\u00f6ljderna f\u00f6r efterlevande. M\u00e4nnen satte gruppen f\u00f6rst och d\u00f6dade. De \u00e4lskade sina d\u00f6ttrar men s\u00e5g sig tvungna att st\u00e4nga av. Nu vill de g\u00e5 vidare \u2013 det var ju d\u00e4rf\u00f6r de d\u00f6dade, f\u00f6r att alla skulle kunna g\u00e5 vidare \u2013 konstigt nog utan att passera sitt eget samvete p\u00e5 v\u00e4gen.<\/p>\n<p>Alla g\u00e4rningsm\u00e4n i studien har sina r\u00f6tter i kollektivistiska samh\u00e4llen d\u00e4r individen \u00e4r underordnad gruppen. Dessa klansamh\u00e4llen \u00e4r ocks\u00e5 patriarkat d\u00e4r m\u00e4nnen beskyddar kvinnorna. Mannen ska skydda kvinnan med sitt liv, men ibland blir resultatet absurt nog att hon d\u00f6das. Men de flesta m\u00e4n \u00e4r inte m\u00f6rdare, oavsett vilken kultur de tillh\u00f6r, och kollektivistiska samh\u00e4llen har ocks\u00e5 goda sidor. Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish \u00e4lskar sina heml\u00e4nder, kulturer och religioner. Desto mer angel\u00e4get blir det f\u00f6r dem att beskriva och isolera de negativa effekterna av en hederskultur, och r\u00e4dda det positiva ur den. I detta sv\u00e5ra projekt h\u00e5ller f\u00f6rfattarna spikrak kurs. De v\u00e4jer undan f\u00f6r kulturrelativism, som exempelvis Mona Sahlin och Gudrun Schyman har tagit sin tillflykt till. De litar p\u00e5 att de inte kommer att spela nynazister i h\u00e4nderna. Och viktigast av allt, de s\u00e4tter tilltro till l\u00e4sarens f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 hur v\u00e5ldsm\u00e4nnen t\u00e4nker utan att f\u00f6r den sakens skull omfamna dessa ideal.<\/p>\n<p>Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish tr\u00e4ffar ocks\u00e5 forskare som framh\u00e5ller milj\u00f6ns inverkan och den s\u00e5 kallade Lucifer-effekten. Ett otal unders\u00f6kningar p\u00e5visar samband mellan \u00f6kande samh\u00e4llsklyftor och ett upptrappat v\u00e5ld \u00e4ven om ingen \u00e4r ute efter att rentv\u00e5 brottslingar. Framf\u00f6rallt grundar sig m\u00e4ns v\u00e5ld i vanmakt och utanf\u00f6rskap, oavsett kulturell tillh\u00f6righet. Som gr\u00e4dde p\u00e5 moset kommer den internationella mansrollen d\u00e4r aggressivitet ska ers\u00e4tta k\u00e4nslor av r\u00e4dsla, maktl\u00f6shet och sorg. Det m\u00f6rdas en kvinna var tredje vecka i Sverige. M\u00e5nga nationer finns representerade, men Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish best\u00e4mmer sig klokt nog att fokusera p\u00e5 det de har st\u00f6rst chans att utforska och p\u00e5verka, sin egen kultur.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bokrecension publicerad 2009-10-08 i Sydsvenska Dagbladet. Bok: Varf\u00f6r m\u00f6rdar man sin dotter? Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish Hur kan en far m\u00f6rda sin dotter? Emre G\u00fcng\u00f6r och Nima Dervish fr\u00e5gar papporna. De s\u00f6ker upp m\u00e4n p\u00e5 Kumla och i Kurdistan, &hellip; <a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=574\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[11,47],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/574"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=574"}],"version-history":[{"count":10,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/574\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2031,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/574\/revisions\/2031"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=574"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=574"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=574"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}