{"id":499,"date":"2011-07-19T23:06:06","date_gmt":"2011-07-19T23:06:06","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=499"},"modified":"2011-08-17T13:40:24","modified_gmt":"2011-08-17T13:40:24","slug":"christian-pontus-andersson","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=499","title":{"rendered":"Christian Pontus Andersson"},"content":{"rendered":"<p>Reportage publicerad i <a href=\"http:\/\/konstperspektiv.nu\/\" target=\"_blank\"><em>Konstperspektiv<\/em> <\/a>nr 2, 2008.<\/p>\n<p>Christian Pontus Andersson \u00e4r i Kina och kommer inte hem, han mailar: \u201dJust nu \u00e4r jag p\u00e5 j\u00e4vligt d\u00e5ligt hum\u00f6r d\u00e5 en del av mitt arbete frusit s\u00f6nder, lera som inte \u00e4r torr kan frysspricka. S\u00e5 nu f\u00e5r jag g\u00f6ra om allt. Det \u00e4r rekordkallt h\u00e4r, t\u00e5gen med kol har stannat. Lika varmt inne som ute.\u201d<!--more--><\/p>\n<p>Det \u00e4r andra g\u00e5ngen som Christian Pontus Andersson \u00e4r i porslinets huvudstad Jingdezhen, hundra mil sydv\u00e4st om Shanghai. D\u00e4r har han hittat en verkstad att arbeta i och en tusen\u00e5rig tradition med specialister och fabriker i varje gath\u00f6rn. Kvaliteten har visserligen f\u00f6rs\u00e4mrats under de senaste tjugo \u00e5ren men Christian Pontus har m\u00e4rkt en stor underliggande yrkesskicklighet som kan lockas fram, bara man vet vad man vill och \u00e4r tillr\u00e4ckligt kr\u00e4sen. Konstn\u00e4rligt har Kina inte p\u00e5verkat honom. Gr\u00e4nsen mellan konst och design upplever han mycket skarpare \u00e4n i Sverige och det mesta av bruks- och skulpturporslinet fr\u00e5n Jingdezhens \u201dSculpture Factory\u201d bed\u00f6mer han som traditionellt och likriktat. I dagboken fr\u00e5n den f\u00f6rra Kinavistelsen st\u00e5r det: \u201dAlla internationella keramiker som \u00e4r h\u00e4r har b\u00f6rjat ifr\u00e5gas\u00e4tta varf\u00f6r jag ska bygga s\u00e5 stort. Jag tycker de \u00e4r kraftl\u00f6sa.\u201d<br \/>\n\u2013 De arbetade med st\u00f6rre s\u00e4kerhetsmarginaler. Jag ville g\u00f6ra n\u00e5got otroligt och t\u00e4nja gr\u00e4nser. Det stora formatet tilltalar mig. N\u00e5got som omsluter betraktaren har en styrka som inte kan \u00e5stadkommas med sm\u00e5 skulpturer.<br \/>\nVidare i dagboken: \u201dMin tolk \u00e4r deprimerad och s\u00e4ger att han vill ta livet av sig. Han dricker och pratar bittert om sina karlar och meningen med allt. Han s\u00e4ger att det inte \u00e4r n\u00e5gon id\u00e9 att br\u00e4nna mina saker. De kommer att g\u00e5 s\u00f6nder; det har han sagt hundra g\u00e5nger. Andra olyckskorpar har ocks\u00e5 p\u00e5st\u00e5tt att mitt projekt \u00e4r d\u00f6mt att misslyckas. Det talar mot den tusen\u00e5riga historien. Det \u00e4r drejlera och inte en presslera, om\u00f6jligt har mig sagts! N\u00e4r jag \u00f6ppnade ugnen och s\u00e5g mina figurer, vita och hela, var det en h\u00e4mnd. Jag gick rak i ryggen den dagen.\u201d<\/p>\n<p>Riktigt s\u00e5 dramatiskt var det inte i Kina den h\u00e4r g\u00e5ngen. Christian Pontus Andersson tillverkade de skulpturer som han s\u00e5lde h\u00e4rom\u00e5ret i Sverige. Dock blev det br\u00e5ttom. Precis innan avf\u00e4rd meddelar han: \u201dMina ugnar br\u00e4nner fortfarande och containern h\u00e4mtar sakerna om tio timmar. Jag packar och svettas kopi\u00f6st men jag \u00e4r s\u00e5 snygg, har g\u00e5tt ned femton kilo. Ser fram mot att komma hem och visa upp mig.\u201d<\/p>\n<p>Christian Pontus och jag sitter i hans nyrokokosoffa och \u00e4ter hallonbakelser. Runt omkring st\u00e5r skyltdockor fr\u00e5n 30-talet och n\u00e5gra keruber speglar sig i datorsk\u00e4rmen n\u00e4r han bl\u00e4ddrar upp bilder p\u00e5 sina verk. \u201dLove Dance\u201d \u00e4r en tidig och t\u00e5rts\u00f6t installation. Verket minner om karuseller, kabar\u00e9er och klich\u00e9er men det underliggande temat \u00e4r kyligt: Narcissus lott var att drunkna i sin egen spegelbild och mr Lovedance \u00e4r f\u00f6r evigt d\u00f6md till siamesiskt tvillingskap med sig sj\u00e4lv. Just det l\u00e4ckra men p\u00e5 samma g\u00e5ng bistra och sorgsna har Christian Pontus Andersson valt att renodla. \u201dOff hunting (for sorrows)\u201d \u00e4r en helvit uppochnerv\u00e4nd pyramid med tjugoen figurer. De har h\u00f6gtidliga ansikten, medeltida m\u00f6ssor och gymnastiktrik\u00e5er fr\u00e5n en annan era.<br \/>\n\u2013 Alla som ser skulpturen associerar till Esther Williams och simhoppare. Ett konstsimslag h\u00f6rde till och med av sig och undrade om jag hade inspirerats av dem. Visst kan man se det s\u00e5. Jag kan skratta \u00e5t att jag inte m\u00e4rkte likheten f\u00f6rst, men f\u00f6r mig har de h\u00e4r skulpturerna en helt annan inneb\u00f6rd. Jag t\u00e4nker mig de vita och allvarliga m\u00e4nnen som budb\u00e4rare. De jagar i grupp och samlar upp all v\u00e4rldens sorger, vilka de sedan f\u00f6rmedlar till d\u00f6dsriket.<\/p>\n<p>\u201dOh Lord, to follow her own law is not the way of the trannie\u201d \u00e4r en transvestit som balanserar p\u00e5 en v\u00e5g av mjukglass. Hon leder de andra figurerna i gruppen och Christian Pontus har skrivit: \u201dPerukprydd och vacker, med total kontroll t\u00e4mjer transan sin omgivning. Att styra v\u00e4rldens st\u00f6rsta sk\u00f6nhetssalong i d\u00f6dsriket har gjort henne h\u00e5rd s\u00e5 h\u00e5rd. Fram\u00e5tlutad och med putande \u00e4nda s\u00e4nder hon signaler som passionerar.\u201d<\/p>\n<p>\u201dCry me the sorrows\u201d, \u201dGuard for tears\u201d och \u201dResting to transform\u201d grupperar sig kring transan. De samlar bekymmer med \u00f6verdimensionerade \u00f6ron ist\u00e4llet f\u00f6r h\u00e4nder, st\u00e5r i givakt f\u00f6r sorgeskurar eller v\u00e4ntar upph\u00e4ngda som m\u00f6rat k\u00f6tt f\u00f6r att tuktas och tyglas. R\u00e4tt uttryck och accessoarer mejslas fram i Svenska Filminstitutets kostymf\u00f6rr\u00e5d i Frihamnen. Likt en regiss\u00f6r kl\u00e4r Christian Pontus Andersson sina modeller och instruerar hur de ska posera. Skulpturgrupperna ser han som en fryst scenbild utan b\u00f6rjan eller slut.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Beskriv din arbetsprocess!<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 F\u00f6rst bunkrar jag upp med inspiration: film, litteratur, utst\u00e4llningar, internet eller ett tivoli. D\u00e4remot tittar jag inte s\u00e5 mycket p\u00e5 keramik. Sedan pressar jag fram id\u00e9er, d\u00e5liga id\u00e9er och till slut n\u00e5got som k\u00e4nns h\u00e5llbart. Steg tv\u00e5 \u00e4r tillverkningen. D\u00e5 blir jag en robot, som nu i Kina n\u00e4r jag arbetade fjorton timmar per dygn. Under s\u00e5dana intensiva pass <em>blir <\/em>man sina skulpturer, det k\u00e4nns som att flytta in sin sj\u00e4l i dem. Jag har sju assistenter, vi gjuter, pressar, putsar och s\u00e4tter ihop de styckgjutna delarna. Det \u00e4r tids\u00f6dande.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Bo Madestrand skrev om din senaste utst\u00e4llning p\u00e5 galleri AEREA att en tidstypisk konstn\u00e4r, till skillnad fr\u00e5n en designer eller en hantverkare, hade \u00f6verl\u00e5tit tillverkningen p\u00e5 n\u00e5gon annan.<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 Jag har insett att jag inte kan l\u00e4gga ut skulpturerna p\u00e5 entreprenad f\u00f6r d\u00e5 blir det aldrig som man vill.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 F\u00f6rut var du \u201dhysterisk i lera\u201d. Var det d\u00e4rf\u00f6r du s\u00f6kte in till Glas och Keramik p\u00e5 Konstfack och inte till Konst?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 Jag var k\u00e4r i en person som gick d\u00e4r. Samtidigt ville jag bli plastikkirurg och kom in p\u00e5 Karolinska institutet. Det blev Keramik, en mycket fri utbildning d\u00e4r gr\u00e4nsen mellan konst och konsthantverk suddas ut. Leran var mitt material men jag har aldrig fastnat f\u00f6r kn\u00e5dandet, d\u00e4remot \u00e4r jag f\u00f6r\u00e4lskad i porslinets yta, det halvtransparenta skimrande. Det har mjukhet och magi.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Porslin \u00e4r mer f\u00f6rknippat med design \u00e4n konst. Det placerar dina verk i tv\u00e5 v\u00e4rldar. Hur ser du p\u00e5 det?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 Mest har jag arbetat med porslin men nu ska jag vidga det till andra material f\u00f6r att uppn\u00e5 superperfektion. Hur mycket man \u00e4n f\u00f6rarbetar leran blir det alltid skarvar och bubblor. Det \u00e4r en del av materialet, men jag blir oerh\u00f6rd frustrerad och t\u00e5l det inte l\u00e4ngre. Om det betraktas som konst eller design spelar inte s\u00e5 stor roll.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Konceptdesign har vuxit sig stark under de senaste decennierna. Zandra Ahl, Uglycute och m\u00e5nga fler ger sina objekt ett inneh\u00e5ll eller en fr\u00e5gest\u00e4llning ut\u00f6ver deras g\u00e4ngse anv\u00e4ndningsomr\u00e5den. Verken har ofta en humoristisk udd som punkterar den klassiska designens brukbarhet. Kan du k\u00e4nna ett sl\u00e4ktskap med den trenden?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 De jobbar med ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande, det g\u00f6r inte jag. I s\u00e5 fall handlar mina verk mer om samh\u00e4llsflykt. I Kina \u00e4r m\u00e5nga st\u00e4der byggda utan n\u00e5gon eftertanke, bara billigt, snabbt och fult. D\u00e5 skapar jag mitt fantasiland i konsten d\u00e4r olika tider blandas och d\u00e4r det \u00e4r vackert och sp\u00e4nnande.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Du n\u00e4mner Alphonse Mucha som en favoritkonstn\u00e4r och ser likheter er emellan. Han jobbade med posen, anv\u00e4nde fotografier som f\u00f6rlagor och bodde p\u00e5 ett slott, s\u00e5 som du ocks\u00e5 vill g\u00f6ra. Hur ska det slottet se ut?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 Ett Disneyland men inte schablonartat. Futuristiskt men med f\u00f6rankring i traditionen, som p\u00e5 Charles de Gaulle-flygplatsen i Paris. Ultrah\u00f6gt torn, l\u00e5nga glasg\u00e5ngar och en eldriven upph\u00e4ngd stol som man kan \u00e5ka i \u00f6ver \u00e5n. Slottet ska st\u00e5 i V\u00e4rmland.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Det l\u00e5ter storvulet men det \u00e4r du inte r\u00e4dd f\u00f6r och i din konst behandlar du stereotypen pryl- och porslinsb\u00f6gen.<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 S\u00e5 har jag aldrig t\u00e4nkt och jag hoppas att jag \u00e4r mer \u00e4n det. Oftast tycker jag att mitt arbete \u00e4r p\u00e5frestande och uselt, men s\u00e5 h\u00e4nder det att jag anser mig ha gjort ett m\u00e4sterverk. D\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r jag att jag inte kan syssla med annat.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Efter varje avslutat projekt s\u00e4ger du att du gl\u00f6mmer vilka pl\u00e5gor du g\u00e5tt igenom. Vad kommer du att gl\u00f6mma nu?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 Alltihop. Till exempel d\u00e5 br\u00e4nningen gick totalt fel och det s\u00e5g ut som om en bomb varit i ugnen. Tekniska saker minns jag men inte lidandet. Jag tror att ju mer man t\u00e5l att v\u00e5ndas desto b\u00e4ttre blir man.<\/p>\n<p>MD:<br \/>\n\u2013 Ditt f\u00f6rra projekt b\u00f6rjade med id\u00e9n om den gr\u00e5tande jungfru Maria. Hon var centralgestalten i ett hov du byggde men till slut fungerade det inte l\u00e4ngre. Du sl\u00e4ngde Maria men beh\u00f6ll de andra figurerna. Hur ska du arbeta nu?<\/p>\n<p>CPA:<br \/>\n\u2013 I Str\u00e4ngn\u00e4s domkyrka finns en sarkofagskulptur av barnprinsessan Isabella. F\u00f6r mig har hon ett obeskrivligt uttryck, det lockar mig och jag vill bygga hennes liv idag.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Reportage publicerad i Konstperspektiv nr 2, 2008. Christian Pontus Andersson \u00e4r i Kina och kommer inte hem, han mailar: \u201dJust nu \u00e4r jag p\u00e5 j\u00e4vligt d\u00e5ligt hum\u00f6r d\u00e5 en del av mitt arbete frusit s\u00f6nder, lera som inte \u00e4r torr &hellip; <a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=499\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[111,11],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/499"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=499"}],"version-history":[{"count":6,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/499\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2110,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/499\/revisions\/2110"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=499"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=499"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=499"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}