{"id":3384,"date":"2014-05-27T20:07:17","date_gmt":"2014-05-27T20:07:17","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3384"},"modified":"2014-05-27T20:13:51","modified_gmt":"2014-05-27T20:13:51","slug":"berit-lindfeldt-liljevalchs-konsthall","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3384","title":{"rendered":"Berit Lindfeldt, Liljevalchs konsthall"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Berit-Lindfeldt1.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-3388\" title=\"Berit Lindfeldt\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Berit-Lindfeldt1.jpg\" alt=\"\" width=\"739\" height=\"492\" srcset=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Berit-Lindfeldt1.jpg 739w, http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Berit-Lindfeldt1-300x199.jpg 300w, http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2014\/05\/Berit-Lindfeldt1-450x300.jpg 450w\" sizes=\"(max-width: 739px) 100vw, 739px\" \/><\/a>Berit Lindfeldt,\u00a0Liljevalchs konsthall, 26 april \u2013 1 juni 2014<strong><br \/>\n<\/strong>Recension publicerad 2014-05-20 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/p>\n<p>Berit Lindfeldt riktar betraktaren mot tillvarons kant. D\u00e4r orden tar slut, d\u00e4r k\u00e4nslorna blir starka och d\u00e4r gr\u00e4nsen mot det ok\u00e4nda g\u00e5r. I sitt konstn\u00e4rskap har hon gett form \u00e5t m\u00e4nskliga tillst\u00e5nd och skulpturerna andas av n\u00e4rvaro. Liljevalchs konsthall blir genomsk\u00f6ljd av f\u00f6rnimmelser i betong, gummi, ben, porslin, cement, metall och av upphittade f\u00f6rem\u00e5l. Lindfeldt r\u00f6r sig ledigt mellan material, skalor och platser. <!--more-->Hon \u00e4r uppvuxen i Stockholm, bosatt i G\u00f6teborg och synlig med offentliga verk runt om i Sverige, bland annat med det omdiskuterade minnesm\u00e4rket <em>K\u00e4lla Astrid<\/em> i Vimmerby.<\/p>\n<p><em>\u00c4r du prins i n\u00e5gon saga?<\/em> Det stora bronshuvudet i f\u00f6rsta salen knyter an till minnesm\u00e4rket. Hj\u00e4ssan kapad som om det blundande barnet bar en t\u00e4nkt krona. Intill finns det rostiga <em>Br\u00f6stbygge<\/em>, och i en intervju ber\u00e4ttar Lindfeldt om sorgen efter sin son. \u201dDet var som om jag m\u00e5ste ner i de d\u00e4r h\u00e5lorna och uttrycka sm\u00e4rtan, (\u2026) Det fanns mycket att g\u00f6ra med den centrala delen av kroppen d\u00e4r alla k\u00e4nslor \u00e4r samlade.\u201d Referenser till d\u00f6d, tid och reflektion ljuder genom utst\u00e4llningen men ropen \u00e4r mjuka, poetiska och livgivande. Sorg omvandlad till omsorg. Porslinssk\u00e4rvor samlade till en ros i mitten av ett m\u00f6rkt bord heter <em>Tj\u00e4rn<\/em>. <em>Kotb\u00e4dd<\/em> \u00e4r en pikerad madrass av gips och kotor, och flera verk f\u00f6renar dessa element, djurben lent h\u00f6ljda i vit gips. Kontrasten till det renskrubbade finns i <em>Venus f\u00f6delse<\/em>, en brunr\u00f6d betongstol med vattenfyllt juver ist\u00e4llet f\u00f6r sits.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>I en dokument\u00e4rfilm s\u00e4ger f\u00f6rfattaren Marie Lundquist att Berit uppfinner ett eget spr\u00e5k och kommunicerar det som ocks\u00e5 hon vill s\u00e4ga, men Berit r\u00f6r sig mycket friare. Det sv\u00e5ra med diktens spr\u00e5k, forts\u00e4tter hon, \u00e4r att ordens betydelser \u00e4r fastlagda, medan bildens betydelser inte beh\u00f6ver vara det. Berit Lindfeldts verk \u00e4r just s\u00e5dana. N\u00e5got s\u00e5 ovanligt som ordl\u00f6s, skulpterad dikt. Och denna dikt g\u00e5r rakt in i k\u00f6ttet p\u00e5 betraktarens kropp.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Berit Lindfeldt,\u00a0Liljevalchs konsthall, 26 april \u2013 1 juni 2014 Recension publicerad 2014-05-20 i G\u00f6teborgs-Posten. Berit Lindfeldt riktar betraktaren mot tillvarons kant. D\u00e4r orden tar slut, d\u00e4r k\u00e4nslorna blir starka och d\u00e4r gr\u00e4nsen mot det ok\u00e4nda g\u00e5r. I sitt konstn\u00e4rskap har &hellip; <a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=3384\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3384"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=3384"}],"version-history":[{"count":4,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3384\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3387,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/3384\/revisions\/3387"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=3384"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=3384"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=3384"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}