{"id":2644,"date":"2012-04-22T17:35:37","date_gmt":"2012-04-22T17:35:37","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2644"},"modified":"2012-05-01T20:02:35","modified_gmt":"2012-05-01T20:02:35","slug":"yayoi-kusama-tate-modern","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2644","title":{"rendered":"Yayoi Kusama, Tate Modern"},"content":{"rendered":"<p><em><a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/221.jpg\"><img loading=\"lazy\" class=\"alignnone size-full wp-image-2647\" title=\"22\" src=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/221.jpg\" alt=\"\" width=\"510\" height=\"433\" srcset=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/221.jpg 510w, http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/221-300x254.jpg 300w, http:\/\/dziurlikowska.se\/wp-content\/uploads\/2012\/04\/221-353x300.jpg 353w\" sizes=\"(max-width: 510px) 100vw, 510px\" \/><\/a><\/em><a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/kultur\/konst\/article14687264.ab\" target=\"_blank\"><br \/>\n<\/a>Yayoi Kusama, Tate Modern, 9 jan &#8211; 5 juni 2012.<a href=\"http:\/\/www.aftonbladet.se\/kultur\/konst\/article14687264.ab\" target=\"_blank\"><br \/>\nRecension publicerad 2012-04-18 i Aftonbladet.<\/a><\/p>\n<p>Om det inte vore f\u00f6r konsten hade jag tagit livet av mig f\u00f6r l\u00e4nge sen, h\u00e4vdar Yayoi Kusama i sin sj\u00e4lvbiografi. Tusentals prickar p\u00e5 m\u00e5lningar, hav av sydda utv\u00e4xter, nakenperformances, hisnande spegelinstallationer och sk\u00f6nlitter\u00e4rt skrivande har hj\u00e4lpt henne att \u00f6verleva. Trots br\u00e4ckligheten, eller r\u00e4ttare sagt p\u00e5 grund av den, \u00e4r Kusama en maniskt produktiv konstn\u00e4r. N\u00e4r Tate Modern i London \u00f6ppnar en retrospektiv av Japans grand old lady finns decennier av slit och poesi att \u00f6sa ur.\u00a0<!--more--><\/p>\n<p>Yayoi Kusama \u00e4r inte lika ih\u00e5gkommen som Andy Warhol, Claes Oldenburg eller Donald Judd, men hon st\u00e4llde ut med dem och j\u00e4mf\u00f6rdes p\u00e5 lika villkor. \u00c4nd\u00e5 faller Kusama i skugga. \u00c4r det f\u00f6r att hon \u00e4r kvinna, av asiatiskt ursprung eller psykiskt sjuk? Sedan slutet av 70-talet \u00e4r hon frivilligt inskriven p\u00e5 en psykiatrisk klinik i Tokyo, och fr\u00e5n atelj\u00e9n i sjukhusets n\u00e4rhet driver hon sitt evigt blomstrande f\u00f6retag. Kusamas starkaste kort \u00e4r dock de vilt originella projekt hon iscensatte i New York p\u00e5 50- och 60-talet.<\/p>\n<p>N\u00e4r Kusama flyr det traditionsbundna Japan och etablerar sig i New York i slutet av 50-talet \u00e4r pengabristen k\u00e4nnbar. Tillsammans med Donald Judd stj\u00e4l hon material fr\u00e5n byggarbetsplatser f\u00f6r att g\u00f6ra skulpturer. Genombrottet kommer 1959 n\u00e4r <em>Infinity Net<\/em>-m\u00e5lningarna visas. Vita j\u00e4ttedukar \u00f6vers\u00e5llade av sm\u00e5 svarta punkter i \u00e4ndl\u00f6st b\u00f6ljande m\u00f6nster. I den aktuella utst\u00e4llningen p\u00e5 Tate \u00e4gnas med r\u00e4tta en hel sal \u00e5t dessa meditativt uts\u00f6kta och p\u00e5 samma g\u00e5ng kliande besatta m\u00e5lningar.<\/p>\n<p>Kusamas n\u00e4sta hit blir serien av <em>Accumulation sculptures<\/em>. Hon syr penisliknande utv\u00e4xter som t\u00e4cker alla ytor med ett tjockt, kryllande lager. Vackert som undervattensv\u00e4rldar och \u00e4ckligt som eksem. Kusama: \u201dFolk tror ofta att jag \u00e4r galen i sex (\u2026) men det \u00e4r tv\u00e4rtom \u2013 jag g\u00f6r de h\u00e4r objekten eftersom de skr\u00e4mmer vettet ur mig.\u201d Kort efter att Kusamas sydda installationer presenterats g\u00f6r Claes Oldenburg sina mjuka skulpturer. Ska man tro Kusama kom Oldenburgs hustru fram till henne och viskade: Yayoi, f\u00f6rl\u00e5t oss! I varje fall f\u00f6regrep Kusama Andy Warhols kotapet med tre \u00e5r. Kusamas installation fr\u00e5n 1963 heter <em>Aggregation: One Thousand Boats Show<\/em> och visas p\u00e5 Tate. En roddb\u00e5t \u00f6vervuxen av penisar och bilder p\u00e5 densamma som tapetserar v\u00e4ggarna. Det \u00e4r fortfarande h\u00e4ftigt, men inte lika effektfullt som n\u00e4r snopparna var nysydda och konstn\u00e4ren sj\u00e4lv poserade naken vid b\u00e5ten.<\/p>\n<p>Att sl\u00e4nga sig rakt in i det som k\u00e4nns hotfullt verkar ha varit Kusamas kompass. Ett till steg in i sexualiteten var de nakenperformances hon arrangerade i slutet av 60-talet. Hippier\u00f6relsens unga och vackra kl\u00e4dde av sig offentligt, m\u00e5lade prickar p\u00e5 varandra, br\u00e4nde kl\u00e4der och flaggor och deltog i orgier. P\u00e5 Tate visas svartvita fotografier och en performancefilm d\u00e4r jaguppl\u00f6sningen ist\u00e4llet f\u00f6r sexet st\u00e5r i centrum. F\u00f6r den n\u00e4rmast asexuella Kusama var den utlevande livsstilen nyckeln till fred och j\u00e4mlikhet. Kusama f\u00f6respr\u00e5kade ocks\u00e5 ett mer v\u00e5gat mode, hon designade partykl\u00e4nningar med h\u00e5l i och en gemensam br\u00f6llopsdress till ett gaypar.<\/p>\n<p>Tyv\u00e4rr \u00e5terskapas inte k\u00e4nslan av allt detta fria och gr\u00e4nsl\u00f6sa p\u00e5 Tate. Utst\u00e4llningen har snarare ett eftert\u00e4nksamt fokus som kulminerar i den f\u00f6rtrollande spegellabyrinten <em>Infinity Mirrored Room \u2013 Filled with the Brilliance of Life<\/em>. Bland m\u00f6rka speglar och en myriad lysande LED-prickar f\u00e5r bes\u00f6karen en f\u00f6raning om hur vackert det vore att tr\u00e4da ur sig sj\u00e4lv och uppg\u00e5 i stj\u00e4rnnatten. F\u00f6r oavsett utg\u00e5ngspunkt handlar Kusamas projekt om en och samma sak: att bryta ner v\u00e5ra invanda gr\u00e4nser och l\u00e5ta sig svepas med i en malstr\u00f6m av liv.<\/p>\n<p><em>Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Yayoi Kusama, Tate Modern, 9 jan &#8211; 5 juni 2012. Recension publicerad 2012-04-18 i Aftonbladet. Om det inte vore f\u00f6r konsten hade jag tagit livet av mig f\u00f6r l\u00e4nge sen, h\u00e4vdar Yayoi Kusama i sin sj\u00e4lvbiografi. Tusentals prickar p\u00e5 m\u00e5lningar, &hellip; <a href=\"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2644\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2644"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2644"}],"version-history":[{"count":3,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2644\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2649,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2644\/revisions\/2649"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2644"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2644"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2644"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}