{"id":2342,"date":"2011-11-10T18:15:45","date_gmt":"2011-11-10T18:15:45","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2342"},"modified":"2011-11-22T12:26:51","modified_gmt":"2011-11-22T12:26:51","slug":"gerhard-richter-tate-modern","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2342","title":{"rendered":"Gerhard Richter, Tate Modern"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>
\nGerhard Richter, Abstract Painting 1990, CR:726, Tate. Purchased 1992 \u00a9\u00a0Gerhard
\nRichter. Photo: Lucy Dawkins.<\/p>\n

Recension publicerad 2011-11-12 i G\u00f6teborgs-Posten.<\/a>
\nGerhard Richter \u00e4r firad som m\u00e5leriets fanb\u00e4rare i efterkrigstidens Europa. Bara i London har det under de fem senaste \u00e5ren visats tre stora utst\u00e4llningar med honom. P\u00e5 Serpentine Gallery och National Portrait Gallery fokuserades enskilda teman i hans m\u00e5leri. Nu satsar Tate Modern p\u00e5 en stor retrospektiv som sammanfaller med konstn\u00e4rens 80-\u00e5rsdag.<\/p>\n

Richter \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sina m\u00e5nga, dramatiskt olika stilar. Svartvit politisk fotorealism, abstrakta f\u00e4rgskrik eller stumma monokromer f\u00e5r s\u00e4llskap av disiga landskap, \u00f6verjordiska familjemedlemmar och kitschfl\u00f6rtande vanitasstilleben. Gerhard Richter kan se tillbaka p\u00e5 decennier av vild produktivitet och p\u00e5 ett obrutet pr\u00f6vande av m\u00e5leriets mening. Panorama utg\u00f6r en vidstr\u00e4ckt vy \u00f6ver Richters personliga landskap d\u00e4r kronologin undermineras av pl\u00f6tsliga skred och \u00e5terkomster.<\/p>\n

I sitt konstn\u00e4rskap har Richter vid \u00e5terkommande perioder ber\u00f6rt nationella trauman utan att ta parti, han bara m\u00e5lar och tvingar betraktaren till ett \u00e5terseende. Han f\u00f6ddes i Dresden i b\u00f6rjan av 30-talet och tillvaron pr\u00e4glades tidigt av samh\u00e4lleliga omv\u00e4lvningar, d\u00f6d och undantr\u00e4ngda minnen. P\u00e5 60-talet m\u00e5lar han sin farbror som stupade i kriget, en svartvit m\u00e5lning efter ett foto, Uncle Rudi i nazistuniform. Bredvid h\u00e4nger m\u00e5lningen av moster Marianne som d\u00f6dades i tredje rikets rashygieniska program. Ett tidningsfoto f\u00f6rvandlas fr\u00e5n ett \u00f6gonblick till en evighet i oljem\u00e5leriet. Motivet \u00e4r noggrant avbildat och sedan suddat med horisontella streck av torr pensel. Fartstreck av tidens rasande, indifferenta g\u00e5ng som f\u00f6rvandlar allt levande till h\u00e4gringar eller sp\u00f6ken.<\/p>\n

P\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6rh\u00e5ller det sig med den effektiva och dovt lockande Baader-Meinhof-serien. Dokument\u00e4r och grekiskt drama m\u00f6ts i portr\u00e4tten av Gudrun Ensslin efter r\u00e4tteg\u00e5ngen, Ulrike Meinhofs huvud med strypm\u00e4rken och Andreas Baaders d\u00f6d p\u00e5 f\u00e4ngelsecellens golv. Richter menade d\u00e5, p\u00e5 80-talet, att han som \u00f6sttysk flykting inte kunde k\u00e4nna sympati f\u00f6r RAF:s metoder, men att han ville ge uttryck \u00e5t de tragiska h\u00e4ndelserna. De senare verken med politiska f\u00f6rtecken \u00e4r inte lika skarpa. M\u00e5lningen September<\/em> \u00e5terger det klassiska flygplanet vid skyskrapan. War Cut<\/em> bildar ett m\u00e4rkligt, om \u00e4n vackert collage av nyhetstexter om Irak-kriget och sm\u00e5 utsnitt av Richters abstrakta m\u00e5lningar.<\/p>\n

Just det abstrakta och expressiva m\u00e5leriet \u00e4r Richters andra stora stil. Enorma dukar d\u00e4r han pl\u00f6jer ner lager av f\u00e4rg och river s\u00e5r med gummiskrapa. Kompositionerna liksom f\u00e4rgvalen \u00e4r inte alltid sofistikerade, h\u00e4r r\u00f6r det sig snarare om m\u00e5leri som handling i den abstrakta expressionismens anda. En serie av dessa dukar \u00e4r d\u00f6pta efter John Cage och Richter citerar Cage: \u201dJag har ingenting att s\u00e4ga, och jag s\u00e4ger det.\u201d Ibland kan det k\u00e4nnas som om den principen f\u00e5tt ett f\u00f6r starkt grepp om honom.<\/p>\n

Desto mer sk\u00f6nhet och tanke finns i de f\u00e4rglyriska portr\u00e4tten av kvinnor som st\u00e5tt Richter n\u00e4ra. Ema, Richters f\u00f6rsta fru, g\u00e5r naken ner f\u00f6r en trappa och gl\u00f6der som en \u00e4ngel. Det \u00e4r Richters parafras p\u00e5 Marcel Duchamps futuristiskt skramliga m\u00e5lning av en naken kvinna i samma situation. Richters tredje fru syns i en parafras p\u00e5 Vermeers l\u00e4sande kvinna, men h\u00e4r \u00e4r ljuset elektriskt och framtoningen modern. I en annan m\u00e5lning v\u00e4nder sig Richters dotter Betty bort fr\u00e5n betraktaren, hennes h\u00e5r och m\u00f6nstrade pyjamas skimrar juvelliknande och m\u00e5lningen fungerar som en samtida ikon.<\/p>\n

Gerhard Richters m\u00e5larliv pr\u00e4glas av ett existentiellt s\u00f6kande. Han f\u00f6rh\u00e5ller sig till de stora fr\u00e5gorna om liv, d\u00f6d och ondska. Precis som Anselm Kiefer har han tagit upp det tyska arvet men d\u00e4r Kiefer bl\u00e5ser upp sv\u00e4rtan till n\u00e5got kosmiskt syssels\u00e4tter sig Richter med ondskans banalitet. D\u00e5 har Richter en st\u00f6rre sj\u00e4lsfr\u00e4nde i Ola Billgren, som tidvis f\u00f6ljde Richter t\u00e4tt i sp\u00e5ren. Ocks\u00e5 Billgren styrde f\u00e4rgmassor med gummiskrapa f\u00f6r att i n\u00e4sta stund fatta den smalaste penseln och f\u00f6rh\u00e5lla sig till det banala med ett fotorealistiskt m\u00e5leri. I b\u00e5das vardagsscener \u00e5terfinns de uppdrivna kul\u00f6rerna som g\u00f6r m\u00e5lningarna till en sorts f\u00f6rest\u00e4llande monokromer.<\/p>\n

Men s\u00f6kandet f\u00f6r Richter \u00e4r ocks\u00e5 rastl\u00f6sa ombyten i konststilarnas garderob. Utan estetiskt motst\u00e5nd anammar han det ena handlaget efter det andra och verkar s\u00e4ga: titta, det h\u00e4r \u00e4r ocks\u00e5 m\u00e5leri! Men vad \u00e4r i s\u00e5 fall m\u00e5leri? Och varf\u00f6r g\u00f6r m\u00e4nniskor m\u00e5lningar? Richter \u00e4r inte den personlige konstn\u00e4ren som \u00e4r ett med sin stil, han \u00e4r distanserad. P\u00e5 konstakademien i Dresden l\u00e4rde han sig att m\u00e5la exakt som en maskin och under sin konsth\u00f6gskoleutbildning i V\u00e4sttyskland snappade han upp det konceptuella anslaget. F\u00f6renandet av dessa tv\u00e5 v\u00e4rldar ledde till en internationell karri\u00e4r, och p\u00e5 gott och ont till en imponerande heml\u00f6shet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gerhard Richter, Abstract Painting 1990, CR:726, Tate. Purchased 1992 \u00a9\u00a0Gerhard Richter. Photo: Lucy Dawkins. Recension publicerad 2011-11-12 i G\u00f6teborgs-Posten. Gerhard Richter \u00e4r firad som m\u00e5leriets fanb\u00e4rare i efterkrigstidens Europa. Bara i London har det under de fem senaste \u00e5ren visats … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2342"}],"version-history":[{"count":8,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2396,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2342\/revisions\/2396"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2342"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2342"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2342"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}