{"id":2260,"date":"2011-09-05T13:55:48","date_gmt":"2011-09-05T13:55:48","guid":{"rendered":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2260"},"modified":"2011-09-19T14:23:41","modified_gmt":"2011-09-19T14:23:41","slug":"siri-derkert","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/dziurlikowska.se\/?p=2260","title":{"rendered":"Siri Derkert"},"content":{"rendered":"

Recension publicerad 2011-09-01 i G\u00f6teborgs-Posten<\/em>.<\/a>
\n\"\"<\/a>
\n\u201dDet finns kvinnor som kallas f\u00f6r v\u00e4ckarklockor, deras lidelse \u00e4r att r\u00e4tta till de v\u00e4rsta missgreppen, p\u00e5 det satsar de hela sitt liv.\u201d S\u00e5 s\u00e4ger Siri Derkert n\u00e4r hon trampar runt i tunnelbanans underjord och tecknar linjerna i sin stora utsmyckning om fred, j\u00e4mst\u00e4lldhet och h\u00e5llbar milj\u00f6. Derkert vigde sitt liv f\u00f6r en s\u00e5dan kamp men hon refererade helst till andra i sina tal och i sin konst. Elin W\u00e4gner, Rachel Carson, Hypatia, Virginia Woolf\u2026 Portalfigurer, internationell solidaritet och det enklaste av vardagsliv hyllas i bl\u00e4strad betong p\u00e5 \u00d6stermalms torgs tunnelbanestation som invigdes 1965. Derkert var d\u00e5 sjuttiosju \u00e5r gammal men kallades f\u00f6r flickan som g\u00f6r som hon vill, och tog plats i media med sin uppriktighetspolitik. Det var f\u00f6rst sent i livet som Derkert fick sitt breda genomslag. Hon var den f\u00f6rsta kvinna som \u00e4gnades en separatutst\u00e4llning p\u00e5 Moderna Museet 1960 och representerade Sverige p\u00e5 Venedigbiennalen 1962. Ett halvt sekel senare tas hon fram i storformat.<\/p>\n

Nedskruvat ljus, grafitgr\u00e5 sk\u00e4rmar, strikt inramade teckningar, m\u00e5lningar, fotografier och collage. Skulpturer som bryter av och dokument\u00e4rer som rullar p\u00e5. Det \u00e4r en elegant utst\u00e4llning som avspeglar Derkerts m\u00e5nga ansikten. \u00c5r 1913 reser en ung, trendk\u00e4nslig damtill Paris f\u00f6r att fylla sin konst med livserfarenhet. Men trots att Derkert upplever f\u00f6r fullt fastnar hon i man\u00e9r. Hon \u00e4r Sveriges mest r\u00e4ttrogna kubist, och visst \u00e4r det stiligt med m\u00e5lningar d\u00e4r allt \u00e4r som klippt metall, men just erfarenhet eller originalitet ger de inte uttryck f\u00f6r. Likadant \u00e4r det tyv\u00e4rr med en hel del annat material d\u00e4r tidsandan, stilen eller abstraktionen l\u00e4gger sig i v\u00e4gen f\u00f6r k\u00e4nslan, personligheten eller syftet. B\u00e4st \u00e4r Derkert i ett expressivt och okonventionellt m\u00e5leri, det hon sj\u00e4lv kallar f\u00f6r \u201dden otroliga verkligheten\u201d och d\u00e4r motivkretsen h\u00e4mtas ur n\u00e4rmilj\u00f6n, ofta de egna barnen. Tillsammans med konstn\u00e4rskollegan Vera Nilsson sk\u00e4lldes hon f\u00f6r dessa skildringar och kallades f\u00f6r fulhetens f\u00f6rkunnare.<\/p>\n

Derkert var bohemen som blev en brandfackla. Hennes liv verkar dela sig i mitten. Akt ett \u00e4r ett europeiskt kringflackande d\u00e4r festbl\u00e5sor sys, krig bryter ut och d\u00e4r hennes stora k\u00e4rlek d\u00f6r i fattigdom. Tre barn f\u00f6ds i hemlighet och placeras i fosterfamiljer. I dramats andra del bor Derkert med dessa barn i en sk\u00e4rg\u00e5rdsstuga och sliter hund f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja dem alla. Hon utbildar sig vid Fredsh\u00f6gskolan och Kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad och \u00e5ker p\u00e5 studiebes\u00f6k till Sovjet. Derkert ville v\u00e4l, p\u00e5 ett ibland naivt s\u00e4tt, men var en v\u00e4lbeh\u00f6vlig r\u00f6st i skapandet av det nya samh\u00e4llet.<\/p>\n

Derkert s\u00e4gs vara viktig \u00e4n idag, och det \u00e4r korrekt att hennes hj\u00e4rte\u00e4mnen \u00e4r aktuella \u00e4ven f\u00f6r v\u00e5r samtid, men hur<\/em> hennes arv f\u00e4rgat v\u00e5r samtid \u00e4r en fr\u00e5ga som h\u00e4nger i luften p\u00e5 utst\u00e4llningen och i katalogen. En annan vit fl\u00e4ck i presentationen av Derkert \u00e4r bandet mellan den offentliga bilden och det kaotiska privatlivet. Hon var en av de f\u00f6rsta konstn\u00e4rer som omskapade det personliga till det politiska, men det temat utreds inte n\u00e4rmare. P\u00e5 Moderna Museet kan man se Siri Derkert i helfigur, men jakten efter Derkerts ande i det som p\u00e5g\u00e5r idag g\u00e5r vidare.<\/p>\n

Magdalena Dziurlikowska<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Recension publicerad 2011-09-01 i G\u00f6teborgs-Posten. \u201dDet finns kvinnor som kallas f\u00f6r v\u00e4ckarklockor, deras lidelse \u00e4r att r\u00e4tta till de v\u00e4rsta missgreppen, p\u00e5 det satsar de hela sitt liv.\u201d S\u00e5 s\u00e4ger Siri Derkert n\u00e4r hon trampar runt i tunnelbanans underjord och … Continue reading →<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[8],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2260"}],"collection":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2260"}],"version-history":[{"count":2,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2260\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2278,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2260\/revisions\/2278"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2260"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2260"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/dziurlikowska.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2260"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}