Konsten kan rädda unikt museum

biologiska-museetInteriörbild från Biologiska museet i Stockholm.
Krönika publicerad 2017-08-14 i Sydsvenskan.

Kring oss finns ting för handen, pennan, bordet, stolen. Men börjar vi titta och samla på sakerna transformeras de till ting för tanken. I utställningen Tingen i samlandets spår på Fredriksdal museer och trädgårdar finns två montrar med monterade fåglar och fjärilar, skärvor från Helsingborgs stadsmuseum som stängde 1996. När stadsmuseet öppnade i början av förra århundradet fanns tvåtusen monterade djur där. Det var så vi tittade på naturen innan vi kunde sätta in en kamera i en fågelholk. Nu används de monterade fåglarna till att vidga vårt kulturhistoriska perspektiv på samlande.

Museets föregångare är kuriosakabinettet som den vetenskapliga revolutionen och institutionaliseringen stramade åt och öppnade upp för allmänheten. Museet började också vända blicken bort från det exotiska till det som låg nära och höll på att försvinna i takt med industrialiseringen. I informationsåldern däremot ligger fokus på det immateriella. Dagens museikoncept, som Therese Kruse, verksamhetschefen på Fredriksdal förklarar det, är delaktighet, upplevelser och digital tillgänglighet. Berättelsen istället för föremålet står i centrum och när ett stort förlopp skildras är det via den enskildes blick. Detta recept åtföljs med olika grad av fingertoppskänsla.

Det nyöppnade Vikingaliv i Stockholm kan bocka av varje punkt i det ovan nämnda men känns som en mix av bio, mässhall och tivoli och där forskningsrönen som presenteras inte kommer till sin rätt. Ett stenkast därifrån stänger Biologiska museet i september på obestämd tid. Biologiska museet från 1893 är amatörzoologen och konservatorn Gustaf Kolthoffs skapelse, som möjliggjordes tillsammans med målaren och jaktkompisen Bruno Liljefors. Gustaf stoppade upp djuren, mest fåglar, och Bruno målade fonderna de avtecknar sig mot. Biologiska är världens äldsta diorama som skildrar djur i sin naturliga miljö. Ett diorama är en uppbyggd värld som visar föremål och händelser i helhetsbild. Det fanns mängder av dioramor på 1800-talet men filmen tog död på dem. Det som gör Biologiska museet unikt är storleken, perspektivet på trehundrasextio grader, dagsljuset och mängden konstprojekt som ägt rum där.

Samtidigt som Biologiska stänger visas Gerard Byrnes kärleksförklaring Film inuti en bild på Moderna museet i Stockholm. Biologiska museets chef Lars-Erik Larsson har välkomnat olika kulturyttringar och museet har en kultstatus i konstkretsar. Alltsedan 70-talet har en mängd bildkonstnärer, fotografer, modedesigners, pop-artister, författare, dans- och performancekonstnärer gått in i dioramorna och skapat verk på plats eller ställt ut där. Dragningskraften har varit kontrasten mellan natur och konstruktion, liv och död, tid och rum, och museets förmåga att göra besökaren medveten om sin kropp och sitt sammanhang.

Tiden är mogen att ändra våra förväntningar på vad Biologiska museet eller föremålen från Helsingborgs stadsmuseum kan användas till. Precis som vi kan skifta perspektiv när vi ser på ett ting i vardagen kan vi uppfånga olika historier från ett och samma museiföremål eller museibyggnad. Ett museum kan i vår tid gå från att vara en samling monterade djur till ett medium för reflexion och introspektion, utan att behöva göra om sig självt eller stänga på vägen. Kanske finns nyckeln för Biologiska museets överlevnad just i de konstnärliga samarbetsprojekten.

Magdalena Dziurlikowska